Tips – Sida 9

Ser dig

serdig Lagom till Halloween släppte Mix förlag fyra nya skräcknoveller. Nu har jag fått tillfälle att läsa Caroline L. Jensens bidrag av dessa, kallad ”Ser dig”.

Det här är en läbbig sak. Vidrig skulle jag vilja kalla den rent utav. Jag har läst de flesta, om inte alla, av Jensens korta skräckberättelser och oftast uppenbarar sig ondskan som ett oförklarligt ting, något övernaturligt. Jag älskar den infallsvinkeln. Det främmande, det obegripliga, som inte passar in i vår värld. Men här är det människorna som är monstren och ärligt talat är det läskigare.

Den avslutande vändningen i novellen tog mig på sängen. Oväntat och chockerande. Fruktansvärt obehagligt faktiskt. Jensen tar upp ett ämne som är oerhört obekvämt och de flesta vill blunda för. Jag tog illa vid mig samtidigt som det fick mig att tänka. Det här är något annat än en traditionsenlig dos rysarunderhållning. Den är genuint obehaglig och det är väl ett gott betyg till en skräcknovell.

Köp novellen här eller här. Tack till Mix förlag för recensionsexemplar.

Maskinblod 3 (del 2)

maskinblod3_omslag_stor Dags att avverka den sista och avslutande delen i mitt episka (nåja) Maskinblod-maraton. Här följer omdömen av de sista novellerna som utgör Maskinblod 3.

I ”Pancasila”, av Oskar Källner, verkar till en början allt frid och fröjd på den nya planeten. Men strax efter att ytterligare kolonisering godkänts så är olyckan framme. Något fasansfullt inträffar och de nyanlända människorna hotas helt plötsligt av en oväntad fiende när hela planeten vänder sig mot dem. Som alltid lyckas Källner måla upp en värld som eggar fantasin samtidigt som den känns trovärdig.

”Minns mina tankar” av Lupina Ojala är en tragisk berättelse om ett samhälle där människor med telepatiska förmågor spärras in och glöms bort. En välskriven novell som upprör med sin träffsäkra samhällskritik.

Harald Wägners ”Människans odödlighet” är en gammal antikvitet från 1913. Charmig historia om, som titeln antyder, odödlighet och att vara förtjänt av den.

”Doften av mango” av Anna Jakobsson Lund utspelar sig i ett förhörsrum och blandar en utfrågning med återblickar. Berättelsen tar en snärtig vändning i slutet.

Alexandra Neros tillskott till samlingen heter ”Nätverka” och är precis som Neros förra Maskinblod-bidrag en kort sci-fi-rysare. Jag är väldigt förtjust i den här typen av främmande hot-historier. Alexandra är duktig på att skapa subtilt berättad skräck med små medel.

”Tvillingarna från Dilmun” av Tora Greve är en berättelse om ett tvillingpar i en framtida värld med olika viljor. Greve blandar forskningsinstitut i rymden med biotroner (cyborglika människor med högteknologiska implantat) och en del sex. Underlig men fascinerande.

Markus Skölds ”Arca Ferrum” handlar om en mans kamp för att ta sig ombord på en rymdfärja. De smittade har tagit över världen men bara gräddan av mänskligheten får följa med på det arken-lika skeppet. I traditionsenlig Markus Sköld-stil är det fartfyllt och händelserikt.

I ”Stålfjäder” av Anna Gable finner vi ett mordmysterie ombord på ett rymdskepp. En ängel sitter inspärrad, anklagad för mord, men skeppets maskinist är inte övertygad. Denna känns onekligen som en traditionell mordgåta men i en helt ny miljö. Klurig och spännande.

Maskinblod 3 är starkast i serien hittills. Här vimlar det av talang och skrivkunnande. Precis som tidigare förvisso, men jag tycker att nivån är snäppet högre denna gång. I princip varenda en av bokens författare presterar riktigt bra science fiction-berättelser, vare sig det rör sig om ruggiga experiment, sjungande paddor eller gigantiska obelisker. Det är svårt att vaska fram favoriter när mycket är så bra men ”… och Kyria tystnade”, ”I obeliskernas skugga”, ”Pansacila”, ”Omstart” och ”Arca Ferrum” är några av de verkliga guldkornen för mig. Men jag har säkert glömt någon.

Jag tycker att Affront förlag hittat ett klockrent koncept med dessa Maskinblod-volymer och jag räknar kallt med att hädanefter kunna ta del av minst en antologi om året även i fortsättningen. Tummis på det Peter Öberg och Affront?

Missade du mina åsikter om del 1? Klicka här.

Farfarsparadoxen: Feministisk skräck med Susanne Samuelsson

Mer skräck och ännu en författare väntar i det fyrtioförsta avsnittet av Farfarsparadoxen. Susanne Samuelsson är aktuell med novellsamlingen ”Kattmänniska” och avslöjar i programmet vad det innebär att skriva feministisk skräck och varför det egentligen behövs.

Lyssna här eller ladda ner direkt här.

De överflödiga

deoverflodiga När jag skrev om Sofia Albertssons förra novellsamling, ”Den plötsliga dörren”, var jag smått lyrisk. Förväntningarna var därför nästan orimligt stora inför ”De överflödiga”. Som tur är visar sig hennes senaste mininovellsamling vara värd väntan.

”De överflödiga” består av tre noveller, alla i skräckens tecken. I den första läggs det stort fokus på avhuggna lemmar, främst könsorgan. Det är en riktigt makaber historia, chockerande och vidrig. I mina ögon ett väldigt gott betyg med tanke på genren. Den andra är minst lika skruvad, om en yrkesmördare och hans något udda tvillingbror. Den sista av de tre är mer av en klassisk spökhistoria, men en extremt kladdig sådan.

Albertssons noveller är snuskiga, groteska och vrickade, helt i min smak. Hon vågar ta ut svängarna och lyckas faktiskt med konststycket att äckla en gammal härdad skräckfantast. Vissa delar är minst sagt motbjudande, och som jag älskar detta faktum!

Jag hittar bara en sak att gnälla på och det är att jag inte blir mätt utan vill ha mer. Mycket mer. Egentligen uppskattar jag Eskapix upplägg med korta, koncentrerade mininovellsamlingar. Det är som gjort för sträckläsning och ett lagom stort åtagande för vem som helst. När som helst. Men! Den här gången kändes det abrupt när sista sidan var nådd.

Frågan är om det är något att sura över. I ärlighetens namn kanske det bara är i positiv bemärkelse. De 80 sidor samlingen består av bjuder på lika mycket underhållning som vilken 400-sidors bok som helst. Och som bonus, ett par extra skopor slafs på köpet.

”De överflödiga” köper du via Eskapix hemsida.

Lönehelg! Investera i ett gigantiskt spelpaket!

Kom och köp! Annonsera på en blogg, går det? Ja för fan! Nu säljer jag av allt gammalt som bara ligger och samlar damm. 10 konsoler och ett 50-tal spel.

Konsoler:
Xbox 360
Xbox (chippad med hårddisk)
Wii (chippad)
DS Lite (defekt)
Gameboy Advance SP
Gameboy
PS2 (chippad)
PSP
Mega Drive
Ouya

Spel:
Se länkad bild, lista kommer inom kort. Fler saker kan tillkomma.

Bra att veta:
DS:en är defekt. Startar om med jämna mellanrum. Händig kan säkert fixa. Det finns ytterligare en kontroll till Mega Drive. Wii saknas på bilden. Den vita varianten med en handkontroll och Wii Sports.

Alternativt:
Kan tänka mig att byta rubbet mot en Xbox One med ett gäng spel och tillbehör.

Pris:
Säljer allra helst allt på en gång. 4000:- för hela paketet. Snuskigt megabilligt! Nypris för allt, typ en miljard ju! Kan dela upp i mindre paket om ingen nappar på att köpa allt. Ge bud. Hämtas i Mariestad eller möter upp inom rimliga gränser. Säljes i befintligt skick. Allt är testkört och ska fungera.

Konsolpaket

Intresserad? Skicka ett mejl till farbroratlas@gmail.com!

Jag är med Chromecast

chromecast Med Telias play-utbud plus HBO och Netflix har jag känt mig relativt nöjd med streaminglösningen i vardagsrummet. I sovrummet har vi nöjt oss med Netflix via en av två Wii-enheter (den andra har äldste sonen lagt beslag på). Men jag kände nyligen att det var dags att pensionera Wii som streaming-grunka (den har inte ens hdmi) och införskaffa nåt annat. Valet föll till slut på en Google Chromecast.

Googles lilla hdmi-pinne bjuder knappast på några nydanande innovationer, Apple TV fungerar på samma sätt och det finns säkerligen en uppsjö av mackapärer som kan spegla skärminnehåll och appar till tv. Men inte för 310 spänn. Chromecast är extremt billig och enkel att använda. App-utbudet är fortfarande skralt men jag var främst ute efter speglingsfunktionen och tillsammans med min Nexus 7 fungerar det hur bra som helst. Kvalitén på det man strömmar känns kanske inte som knivskarp HD i 1080p-klassen men bilden är fullt acceptabel för min 32-tums sovrums-tv av LCD-slag. Netflix och andra appar som stödjer Chromecast ”på riktigt” strömmas däremot med riktigt fin kvalité.

Är du en Google-anhängare och letar efter en billig streaming-lösning till din tv kan jag med gott samvete säga att Chromecast är ett bra val.

https://www.youtube.com/watch?v=cKG5HDyTW8o

Maskinblod 3 (del 1)

maskinblod3_omslag_stor Då var mitt Maskinblod-maraton till ända. Jag väljer att dela upp mina tankar i två delar denna gång. Det blir allt för matigt att skriva nåt litet om alla de 18 korta berättelser som samlingen innehåller i ett ynka inlägg.

I den senaste Affront-antologin rivstartas det med en över 80 sidor lång kortroman signerad Caroline L. Jensen. ”… och Kyria tystnade” är en gripande dystopi om två vänner, upproriska tankar och en hemsk förvandling. Jag blev oväntat berörd av Jensens berättelse och lämnade den med en omskakad känsla. Fantastiskt bra om hur grym vetenskapen kan vara och för mig en av Jensens mest minnesvärda verk. Oerhört bra öppning på antologin.

Därefter följer ”I obeliskernas skugga” av Hans Olsson om gigantiska livsformer som attackerar världen. Jag fick härliga vibbar av klassisk sci-fi-skräck från 50-talet av denna. Rädslan för det okända och människor som grips av panik. Jag blir sugen på att läsa mer av Hans Olsson, som är en ny bekantskap för mig, och eftersom jag impulsbeställde hans novellsamling ”Främling. Inkräktare” nyss så kommer jag få göra det.

”Vellians armé vinner alltid” handlar om svårslagna robotkrigare och tvivelaktig moral. Eva Holmquist är stabil som vanligt. Kompetent och läsvärd.

Sofie Berthet bjussar på novellen ”Bortom inomhus” som är en historia om en värld där det är direkt skadligt att vistas utomhus men några få resor per invånare och livstid utanför den instängda civilisationen är möjliga. Istället simuleras en yttre tillvaro i den grad det går och naturdofter framställs numera av forskare. En fascinerande berättelse om något vi tar för givet.

KG Johanssons bidrag, ”Vid brunnen”, är en berättelse om maskhål, tidshopp och en krånglig kärleksrelation. Johansson är alltid vass och den här novellen är inget undantag. Intressant upplägg och bra utförande.

”Paddan som sjöng” av Fruktan-bekantingen Erik Odeldahl står ut som ett av de mer underliga tillskotten i samlingen. Här handlar det om en besatthet av ett musikstycke, en padda och en tavla. Surrealistisk och oförutsägbar.

I kortisen ”Beskyddaren på månen” av Johannes Pinter beskrivs en historisk händelse i ett helt nytt ljus än vi är vana vid. Utan att avslöja för mycket står Pinter för ett kul och finurligt grepp.

”Det svåra spelet” av Andrew Coulthard visar upp ett framtida Stockholm där olika stadsdelar bildat egna stängda samhällen. Coulthard beskriver en framtidsvision där grupperingarna i samhället blivit mer påtagliga och klyftorna större. En del politiska inslag i denna men också en del nerv när det visar sig att det inte är det lättaste att ta sig från en stadsdel till en annan.

Boel Bermann levererar, i dessa Maskinblod-sammanhang, återigen en kort men naggande god novell. I ”Omstart” blandas undergång med hopp. Det är klyftigt och välarrangerat.

De återstående novellerna avhandlas i del två som dyker upp här inom kort. Vill du ha mer svammel om Maskinblod? Läs min text om de första två antologierna här. Mer info om boken hittar du hos Affront förlag.

Övertygad? Maskinblod 3 köper du här eller här, till exempel.

Demonologi för nybörjare

Caroline L. Jensen har många järn i elden just nu. Alldeles nyss medverkade hon med kortromanen ”… och Kyria tystnade” i antologin Maskinblod 3, den 22 oktober släpper hon novellsamlingen ”Rovdjur” på Hoi förlag och samma datum ”Demonologi för nybörjare” som e-bok på Mix förlag, och i pappersversion på Kalla kulor förlag. Två böcker, tre förlag, allt på samma dag. Svettigt värre.

I ”Demonologi för nybörjare” träffar vi Isak. En vanlig kille som gillar att dricka folköl, röka på ibland, och som dessutom verkar gå hem hos tjejerna. Samtidigt tar han hand om sin lillasyster och de flesta av hemmets hushållssysslor. Allt på grund av en rätt trasig mamma. Men snart befinner sig Isak mitt i en långt mer djävulsk röra. Gud har gått in i väggen och i helvetet planerar Beelzebub att störta Satan och släppa lös underjordens avskräde på jorden. Isaks tillvaro som hemmets omhändertagande son förändras plötsligt när den talande råttan Beatrice dyker upp och berättar att Isak är den utvalde. Tillsammans med bästa kompisen Rufus och Beatrice beger sig Isak ner till helvetet för att förhindra apokalypsen och Satans onda planer.

Jag hade länge svårt att greppa vad det var jag egentligen läste under min tid med ”Demonologi för nybörjare”. Det är minst sagt en mustig blandning av olika genrer. Fantasy, skräck, komedi och en liten skvätt ungdomsbok. Inte mig emot ska tilläggas. Jag gillar den lite luddiga inriktningen och jag tror att den därför också kan uppskattas av många. Främst tycker jag mig ana influenser från litterära storheter inom fantastiken som Neil Gaiman, Terry Pratchett och Douglas Adams. Tonen är förhållandevis lättsam men här finns också rejält blodiga sekvenser och mörka ögonblick. Jag är dessutom imponerad av Carolines bredd som författare.

På vägen till sin senaste bok har hon skrivit en självbiografi, en komedi, en varulvsroman och ett gäng skräcknoveller. Nu har jag visserligen inte läst allt, men det mesta, och av det jag tagit del av behärskar hon rubbet. I sin senaste roman visar hon upp en ny sida för mig. Det är en omtumlande resa där jag som läsare pendlade mellan att ligga med en jobbig klump i magen till att komma på mig själv med att fnissa så högt att sambon väcktes ur sin sömn bredvid i sängen. Att det är en svår balansakt att kunna blanda komik med seriösa inslag på det här sättet är jag övertygad om, men Caroline lyckas.

Det är actionfyllt men likväl sorgligt och humoristiskt. En fantasifull åktur som blandar fullständigt galna övernaturligheter med alldagliga vardagshändelser på bästa sätt. Här vimlar det av minnesvärda ögonblick jag lär bära med mig länge och detta är utan tvekan ett verk som jag tror kommer tilltala många. ”Demonologi för nybörjare” är därför ett klockrent tillskott i en fantastikbokhylla av rang. Och alla andra bokhyllor också för den delen.

Boken finns tillgänglig som fysisk pappersvariant hos Kalla kulor förlag och som e-bok hos Mix förlag från och med den 22 oktober. Inhandlar gör du här eller här, till exempel.

Dystopisk såpopera med änglar

Dominion- Season 1

En tv-serie som får alldeles för lite ”buzz” är ”Dominion”. Den underskattade Syfy-serien kan på pappret låta skräpig men jag sväljer konceptet med hull och hår. Alla dagar i veckan. Så här sammanfattas innehållet på HBO Nordic.

”Dominion baseras på långfilmen Legion från 2010 och är ett episkt, post-apokalyptiskt och övernaturligt drama, som utspelar sig 25 år fram i tiden, efter att ett krig mellan mänskligheten och en armé av fallna änglar har förvandlat världen. Serien följer den farofyllda resan som en trotsig ung soldat gör, när han upptäcker att han är mänsklighetens osannolika räddare.”

Nu har jag inte sett filmen som serien baseras på, och jag vet ärligt talat inte om det är bra eller dåligt, men hur det än ligger till blir jag lika tilltalad av premissen som utförandet. För att vara en Syfy-serie känns det mesta förhållandevis bra. Skaplig actionkoreografi, hyggligt skådespeleri och ett genomtänkt manus med massa trådar och intriger i ”bästa” såpoperastil. Allt är inte vad det verkar i den dystopiska, instängda staden Vega. Här konspireras det överallt samtidigt som ärkeängeln Gabriel hotar utifrån.

Serien blev precis förnyad för ytterligare en säsong vilket glädjer mig. Den första säsongen finns tillgänglig på HBO Nordic.

https://www.youtube.com/watch?v=y6G1Yz96gwY

10 böcker

Det cirkulerar en enkät på webben där de 10 böcker som betytt mest för folk efterfrågas. Jag tog mig en lång funderare på detta. Det visade sig att min lista är en riktig kliché-fest. Men så får det vara. Det är framför allt tonårsläsningen som färgat mig. Och ärligt talat. Med tanke på vad jag läser idag som 34-åring så skulle man kunna tro att jag fortfarande är 15 bast. Och jag är glad för det.

solstenen Låt den rätte komma in – John Ajvide Linqvist
Bland det finaste som skapats i Sverige. Subtil vampyrskräck som visade var skåpet skulle stå. Förknippar den med ”härliga” läsminnen i sommarstugan.
Det – Stephen King
En tegelsten till bok. Kommer ihåg hur jag var helt uppslukad i pojkrummet. Bytte till mig denna av en kompis mot tre andra böcker. Jag ångrar mig inte.
Mio min Mio – Astrid Lindgren
Min favorit med Astrid. Fina nostalgiska minnen från denna. Läser för min sjuåring just nu. Men det skulle visa sig…
Sagan om ringen – JRR Tolkien
… att detta var the real deal. Boken som öppnade mina ögon för fantasy på riktigt. Läste som 13-åring och läste om när jag var 20 igen. Enda följetång jag pallat att läsa om.
Fjärilen från Tibet – CJ Håkansson
Nytändning som satte igång mitt läsande igen för nåt år sen. Blod och ultravåld i mängder. Makabert superslafs.
Solstenen – Maj Bylock
Minns så tydligt hur vår lärare högläste denna på mellanstadiet inför klassen. Satt som förtrollad. Lättsam ungdomsfantasy.
valnader Svålhålet – Mikael Niemi
Efter storsäljaren ”Populärmusik från Vittula” skrev Mikael Nemi denna störtsköna science-fiction-proppade novellsamling. Jag minns att jag förundrades och gladeligen omfamnade.
Väktare – Dean Koontz
Jag hade en riktig Dean Koontz-period som tonåring. Det här var min favvo. Klassisk ”monster-experiment-rymmer-upplägg” på denna.
Liftarens guide till galaxen – Douglas Adams
Hyllad snurrig sci-fi och mångas älskling. Även min. En stor läsupplevelse när det begav sig.
Vålnader – Joe Hill
En av de senare årens läsupplevelser som stannat kvar och färgat mitt övriga läsande. Började frossa i novellsamlingar efter denna.