Peter Öberg om Affront och världsherravälde

Det lilla förlaget Affront har främst gjort sig kända för antologisamlingarna Maskinblod och har inriktat sig på att ge ut ny och gammal science fiction. Nyligen gav förlaget ut antologin Waiting for the Machines to Fall Asleep, en samling skriven på engelska men med svenska författare. Jag kontaktade Peter Öberg, mannen bakom förlaget, för att ställa ett gäng frågor om förlagets nya inriktning.

WFTMTFA-coverVilka utgör Affront förlag och vad pysslar ni med?

Affront är ett enpersonsförlag som drivs av mig, Peter Öberg, som en hobby. Det hela började med att jag skrev en faktabok om nordisk science fiction-film, Science fiction så in i Norden. När ingen annan ville ge ut den fick jag göra det själv. Så var Affront fött. Sedan har det rullat på med antologier och annan science fiction-litteratur av olika författare.

Waiting for the Machines to Fall Asleep är den första antologin Affront ger ut på engelska. Vilken var den största utmaningen med att gå från svenska till engelska?

Den första utmaningen var urvalet – att behöva tacka nej till flera bra noveller som helt enkelt inte fick plats. Med 26 noveller blev det ändå fler noveller än vad som var tänkt från början. Den största utmaningen var att se till att boken och språket skulle hålla en hög nivå, med så pass bra språk att ingen infödd engelsktalande person skulle reagera negativt över det. Vissa av författarna har skrivit eller publicerats på engelska i andra sammanhang, men inte alla. Även om man har hyfsade engelskakunskaper är det inte helt lätt att skriva skönlitterärt på ett språk som inte är ens modersmål.

Här tog vi hjälp av ett flertal amerikanska test- och korrekturläsare, och att döma av de omdömen boken fått tycker jag att vi lyckats med den biten – ingen har anmärkt på den språkliga kvaliteten. Självklart gällde det också att se till att novellerna i sig skulle vara bra, up to date och i klass med vad läsare av anglosaxisk science fiction kan förvänta sig. Detta var dock inget större bekymmer – det finns många duktiga sf- och fantastikförfattare i Sverige, och flera av dem är med i denna bok. En kanske ännu större utmaning är att nå ut till folk och få dem att läsa boken – och den nöten återstår att knäcka.

maskinblod3_omslag_storHur ser marknaden ut utanför Sverige för science fiction-antologier? Hur har du gått tillväga för att uppmärksamma internationella läsare på att boken finns?

Det finns betydligt fler antologier på engelska än vad det gör på svenska i alla fall! Att som litet förlag från ett litet land ge ut en antologi med författare som ingen hört talas om innebär självklart en utmaning. Det vi har gjort är att kontakta allt från de klassiska science fiction-tidskrifterna, till de globala nyhetsförmedlarna, till små nischade bloggare, för att väcka intresse och få dem att uppmärksamma boken. Vi har också kontaktat diverse kända författare för att höra om de är intresserade av att läsa och kommentera boken, haft aktiviteter på Goodreads och sociala medier, gjort en gratis prova på-ebok, och så vidare… Även om gensvaret har varit positivt från de som läst boken har det stora genombrottet uteblivit, än så länge.

Fanns det ett behov av att anpassa berättandet för att lämpa sig för engelska läsare utöver det engelska språket?

Bra fråga… Under planeringen funderades det på eventuella teman och huruvida novellerna skulle behöva utspela sig i Sverige eller ha någon annan anknytning till Sverige, annat än författarens ursprung eller boendeort, men beslutades emot det. Jag ville att boken skulle vara representativ för den moderna svenska sf-scenen, och det finns en risk att en sådan avgränsning kunde ha blivit gimmickartad och hämmande. Med det sagt finns det så klart svenska inslag och miljöer, men det är inte något bärande tema i boken. Istället är det upp till läsaren att, om man så önskar, hitta det ”typiskt svenska”. Vilket för övrigt verkar vara mörker och pessimism om man ska gå efter de recensioner boken fått.

Kommer den svenska motsvarigheten Maskinblod tillbaka, eller är det allt krut på engelska antologier nu?

Efter Waiting for the Machines to Fall Asleep och fyra samlingar på svenska är jag rätt mätt på att redigera antologier, så det lär dröja innan det kommer någon ny – på svenska eller engelska. Däremot har vi annat på gång.

KGJ-googolplex-coverSenare i år släpps KG Johanssons Googolplex i en engelsk utgåva. Vad finns det att berätta om det här boksläppet? Är upplägget annorlunda i jämförelse med Waiting for the Machines to Fall Asleep?

Det känns kul att släppa Googolplex på engelska – jag tycker själv att KG Johansson förtjänar att läsas av fler, eller, om man vill uttrycka det så, att fler förtjänar möjligheten att läsa KG Johansson. Annars är upplägget ungefär detsamma som för Waiting for the Machines to Fall Asleep, och utmaningarna desamma.

Hur ser framtiden ut för Affront? Med tanke på det internationella intåget, är det världsherravälde som gäller nu då eller? 

Det återstår att se om eller när det blir fler titlar på engelska. Nu har vi två böcker ute eller på gång och sonderar terrängen. Men det känns som att den svenska fantastiken, efter att ha vuxit sig starkare de senaste åren, nu börjar vara mogen för den internationella marknaden. Flera av Waiting for the Machines to Fall Asleep-författarna har skrivit eller publicerats på engelska i andra sammanhang, och tittar man bortom denna bok finns namnkunniga författare som Karin Tidbeck, John Ajvide Lindqvist och Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, och på film- och tv-sidan Äkta människor och Kung Fury, för att nämna några. För förlagets del väntar, förutom Googolplex, närmast ett knippe svenska böcker. I augusti CH Wahlunds Tre avtryck av himlen, sedan under senhösten eller vintern en skräckroman av KG Johansson, samt en än så länge hemlig titel av en populär författare – kanske förlagets största släpp hittills!

Fakta om Affront
* Enmansförlaget Affront med Peter Öberg bakom spakarna har gett ut svensk science fiction sedan 2012
* Aktuellt just nu: Engelska antologin Waiting for the Machines to Fall Asleep
* Kommande: Googolplex (engelsk utgåva) av KG Johansson och Tre avtryck av himlen av CH Wahlund
* Affronts hemsida

Fyra kvinnor fyra flickor

fyrakvinnorfyraflickorTiteln ”Fyra kvinnor fyra flickor” syftar kanske inte helt förvånande på bokens tema. KG Johansson vill med sin senaste novellsamling lyfta fram det det kvinnliga könet. Ett grepp jag gillar. Vad beträffar innehållet i dessa historier är det också tumme upp.

Johansson skriver återhållsamt, fast med pondus, och ritar upp fantasieggande men väl genomtänkta världsbyggen i sina noveller. Alltid välavvägt och smart implementerat. Det är människorna som spelar huvudrollen i Johanssons berättelser. I ”Fyra kvinnor fyra flickor” är det tydligare än någonsin. Trots att platsen och kulissen är annorlunda så får det fantastiska hålla sig i bakgrunden.

Här är inte alltid slutet gott. Snarare sällan. Många av samlingens noveller har ett budskap om undergång och misär, om utanförskap och utsatthet. Ofta är det väldigt känslosamt och i vissa stunder till och med gripande. Är du ute efter att må bra av ditt läsande så är det kanske inte hit du ska vända dig.

Jag tycker verkligen om Johanssons sätt att skriva och mörkret som ofta omsluter hans berättelser. ”Hyenor” är en fruktansvärd historia med ingredienser som vidriga våldtäkter, ett smittsamt virus och en ohygglig framtidsvision. Den korta men skickligt skrivna ”Den blödande flickan” är en annan favorit, om mänsklighet och meningen med allt. ”Marina” om en vattendränkt värld gillade jag också, likaså ”Gatflickan”, den längsta novellen i samlingen.

Mer information om boken hittar du hos Affront förlag och köper gör du här eller här till exempel.

Kärlek i maskinernas tid

karlek-i-maskinernas-tid”Kärlek i maskinernas tid” är alltså en novellsamling som lägger fokus på i synnerhet två ämnen: kärlek och science fiction. På bokens omslag är orden ”EROTIK”, ”ROMANTIK” och ”FANTASTIK” tryckta i versaler. Ska jag vara ärlig är det kanske inte en pitch som passar mig som handen i handsken. Jag har aldrig varit en fan av erotisk, eller för den delen, romantisk litteratur.

Fast stämmer verkligen det? Är jag bara för pryd för att erkänna motsatsen eller har jag ens gett den typen av böcker en chans? Jag tror inte det. Det där beror uppenbarligen, som med mycket annat, på i vilket sammanhang det presenteras. För i ”Kärlek i maskinernas tid” tycker jag det lämpar sig ypperligt.

När KG Johansson ställer mig frågan om hur virtual reality kan påverka ett passionerat kärleksförhållande i ”Överallt, när som helst, på alla tänkbara sätt”, sitter jag som klistrad med lätt rodnade kinder. När klasskillnader och dystopiska levnadsförhållanden begränsar fortplantning i Anna Jakobsson Lunds ”Skördad” våndas jag. När Love Kölle beskriver en helt galen sexakt i ”Hett begär på Xyldax VII” fnittrar jag gillande.

Det är mycket i Affronts nya novellsamling som tilltalar mig. Som vanligt är det bra klass på berättelserna och de femton författarna visar prov på både fantasi och hantverksskicklighet. Här återfinns dessutom många för mig kända novellförfattare av rang utöver tidigare nämnda som Eva Holmquist, Oskar Källner, Tora Greve och Boel Bermann. Alla levererar de bra och tänkvärda historier. Jag får helt enkelt inse att jag kan uppskatta lite snusk och romantik då och då. Bara det dyker upp ett snajsigt rymdskepp eller lite robotar emellanåt.

Mer om ”Kärlek i maskinernas tid” hos Affront förlag. Köp boken här, här eller här.

Mörkerpepp: Fyra kvinnor fyra flickor

fyrakvinnorfyraflickorFaktum är att denna dundrade ner i min brevlåda häromdan. Jag var helt ovetandes om att den överhuvudtaget existerade eller var på gång. Tack för det Affront Förlag och Peter Öberg!

KG Johansson är en av Sveriges mest flitiga sci-fi-författare och dessutom en av de bästa. ”Fyra kvinnor fyra flickor” är en novellsamling som lägger stort fokus på det kvinnliga könet. Kvinnan spelar därför en central roll i samtliga åtta berättelser. Ett uppfriskande och intressant tema för en novellsamling i mitt tycke och jag är övertygad om att Johansson i vanlig ordning levererar stabil och välskriven science fiction. ”Fyra kvinnor fyra flickor” släpps den 14 januari 2015.

Mer om samlingen hos Affront Förlag.

morkerpeppbloggserien

Maskinblod 3 (del 2)

maskinblod3_omslag_storDags att avverka den sista och avslutande delen i mitt episka (nåja) Maskinblod-maraton. Här följer omdömen av de sista novellerna som utgör Maskinblod 3.

I ”Pancasila”, av Oskar Källner, verkar till en början allt frid och fröjd på den nya planeten. Men strax efter att ytterligare kolonisering godkänts så är olyckan framme. Något fasansfullt inträffar och de nyanlända människorna hotas helt plötsligt av en oväntad fiende när hela planeten vänder sig mot dem. Som alltid lyckas Källner måla upp en värld som eggar fantasin samtidigt som den känns trovärdig.

”Minns mina tankar” av Lupina Ojala är en tragisk berättelse om ett samhälle där människor med telepatiska förmågor spärras in och glöms bort. En välskriven novell som upprör med sin träffsäkra samhällskritik.

Harald Wägners ”Människans odödlighet” är en gammal antikvitet från 1913. Charmig historia om, som titeln antyder, odödlighet och att vara förtjänt av den.

”Doften av mango” av Anna Jakobsson Lund utspelar sig i ett förhörsrum och blandar en utfrågning med återblickar. Berättelsen tar en snärtig vändning i slutet.

Alexandra Neros tillskott till samlingen heter ”Nätverka” och är precis som Neros förra Maskinblod-bidrag en kort sci-fi-rysare. Jag är väldigt förtjust i den här typen av främmande hot-historier. Alexandra är duktig på att skapa subtilt berättad skräck med små medel.

”Tvillingarna från Dilmun” av Tora Greve är en berättelse om ett tvillingpar i en framtida värld med olika viljor. Greve blandar forskningsinstitut i rymden med biotroner (cyborglika människor med högteknologiska implantat) och en del sex. Underlig men fascinerande.

Markus Skölds ”Arca Ferrum” handlar om en mans kamp för att ta sig ombord på en rymdfärja. De smittade har tagit över världen men bara gräddan av mänskligheten får följa med på det arken-lika skeppet. I traditionsenlig Markus Sköld-stil är det fartfyllt och händelserikt.

I ”Stålfjäder” av Anna Gable finner vi ett mordmysterie ombord på ett rymdskepp. En ängel sitter inspärrad, anklagad för mord, men skeppets maskinist är inte övertygad. Denna känns onekligen som en traditionell mordgåta men i en helt ny miljö. Klurig och spännande.

Maskinblod 3 är starkast i serien hittills. Här vimlar det av talang och skrivkunnande. Precis som tidigare förvisso, men jag tycker att nivån är snäppet högre denna gång. I princip varenda en av bokens författare presterar riktigt bra science fiction-berättelser, vare sig det rör sig om ruggiga experiment, sjungande paddor eller gigantiska obelisker. Det är svårt att vaska fram favoriter när mycket är så bra men ”… och Kyria tystnade”, ”I obeliskernas skugga”, ”Pansacila”, ”Omstart” och ”Arca Ferrum” är några av de verkliga guldkornen för mig. Men jag har säkert glömt någon.

Jag tycker att Affront förlag hittat ett klockrent koncept med dessa Maskinblod-volymer och jag räknar kallt med att hädanefter kunna ta del av minst en antologi om året även i fortsättningen. Tummis på det Peter Öberg och Affront?

Missade du mina åsikter om del 1? Klicka här.

Rapport oktober 2014

a-fantastic-fear-of-everything-shared-picture-987364267

Film:
A Fantastic Fear of Everything

TV:
Hemlock Groove Säsong 2
Archer Säsong 4
Dominion Säsong 1
Looking Säsong 1

Böcker:
Drömmarnas boning – Claes-Magnus Bernson
Demonologi för nybörjare – Caroline L. Jensen
Maskinblod – Redaktör: Peter Öberg (antologi)
Maskinblod 2 – Redaktör: Peter Öberg (antologi)

Kattmänniska – Susanne Samuelsson
De överflödiga – Sofia Albertsson

Serieromaner:
Theos ockulta kuriositeter: Mumiens blod

Spel:
Driveclub
Skylanders: Trap Team

Kommentar:
Bra läsmånad, sämre filmmånad. Återkommer till ”Kattmänniska” när releasen närmar sig. Blev en rulle, den udda komedin ”A fantastic fear of everything” med Simon Pegg. Gillade! Mer tv i så fall. ”Looking”, med fokus på gay-relationer, en ny serie jag lär fortsätta följa. En manlig motsvarighet till Girls har den kallats och jag är beredd att till viss del hålla med. Hemlock Groves andra säsong var svagare än första men måste ändå se den avslutande tredje säsongen. Fortsatt ojämn mystik-serie i det spretigaste laget. Dominion har jag redan bloggat om men blev en överraskning för mig. Åkt en del bil i Driveclub till PS4. Bra balans mellan arkad och simulator-känsla. Lätt att komma in i och svårt att bemästra, som det ska vara.

Statistik 2014:
Film: 40
Kortfilm: 7
TV: 32
Böcker: 26
Noveller: 33
Serieromaner: 19
Spel: 10

Tidigare:
Rapport januari
Rapport februari
Rapport mars
Rapport april
Rapport maj
Rapport juni
Rapport juli
Rapport augusti
Rapport september

Maskinblod 3 (del 1)

maskinblod3_omslag_storDå var mitt Maskinblod-maraton till ända. Jag väljer att dela upp mina tankar i två delar denna gång. Det blir allt för matigt att skriva nåt litet om alla de 18 korta berättelser som samlingen innehåller i ett ynka inlägg.

I den senaste Affront-antologin rivstartas det med en över 80 sidor lång kortroman signerad Caroline L. Jensen. ”… och Kyria tystnade” är en gripande dystopi om två vänner, upproriska tankar och en hemsk förvandling. Jag blev oväntat berörd av Jensens berättelse och lämnade den med en omskakad känsla. Fantastiskt bra om hur grym vetenskapen kan vara och för mig en av Jensens mest minnesvärda verk. Oerhört bra öppning på antologin.

Därefter följer ”I obeliskernas skugga” av Hans Olsson om gigantiska livsformer som attackerar världen. Jag fick härliga vibbar av klassisk sci-fi-skräck från 50-talet av denna. Rädslan för det okända och människor som grips av panik. Jag blir sugen på att läsa mer av Hans Olsson, som är en ny bekantskap för mig, och eftersom jag impulsbeställde hans novellsamling ”Främling. Inkräktare” nyss så kommer jag få göra det.

”Vellians armé vinner alltid” handlar om svårslagna robotkrigare och tvivelaktig moral. Eva Holmquist är stabil som vanligt. Kompetent och läsvärd.

Sofie Berthet bjussar på novellen ”Bortom inomhus” som är en historia om en värld där det är direkt skadligt att vistas utomhus men några få resor per invånare och livstid utanför den instängda civilisationen är möjliga. Istället simuleras en yttre tillvaro i den grad det går och naturdofter framställs numera av forskare. En fascinerande berättelse om något vi tar för givet.

KG Johanssons bidrag, ”Vid brunnen”, är en berättelse om maskhål, tidshopp och en krånglig kärleksrelation. Johansson är alltid vass och den här novellen är inget undantag. Intressant upplägg och bra utförande.

”Paddan som sjöng” av Fruktan-bekantingen Erik Odeldahl står ut som ett av de mer underliga tillskotten i samlingen. Här handlar det om en besatthet av ett musikstycke, en padda och en tavla. Surrealistisk och oförutsägbar.

I kortisen ”Beskyddaren på månen” av Johannes Pinter beskrivs en historisk händelse i ett helt nytt ljus än vi är vana vid. Utan att avslöja för mycket står Pinter för ett kul och finurligt grepp.

”Det svåra spelet” av Andrew Coulthard visar upp ett framtida Stockholm där olika stadsdelar bildat egna stängda samhällen. Coulthard beskriver en framtidsvision där grupperingarna i samhället blivit mer påtagliga och klyftorna större. En del politiska inslag i denna men också en del nerv när det visar sig att det inte är det lättaste att ta sig från en stadsdel till en annan.

Boel Bermann levererar, i dessa Maskinblod-sammanhang, återigen en kort men naggande god novell. I ”Omstart” blandas undergång med hopp. Det är klyftigt och välarrangerat.

De återstående novellerna avhandlas i del två som dyker upp här inom kort. Vill du ha mer svammel om Maskinblod? Läs min text om de första två antologierna här. Mer info om boken hittar du hos Affront förlag.

Övertygad? Maskinblod 3 köper du här eller här, till exempel.