King’s Hope

KingsHope-FramsidaFör ett litet tag sedan intervjuade jag Hans Olsson. Han nämnde att en stor inspirationskälla till boken King’s Hope var tv-programmet Pokermiljonen. Precis som författaren var jag under den stora Texas Hold’em-boomen, för ungefär drygt ett decennium sedan, också rejält frälst vid spelet under en period.

Jag köpte pokermarker och pokerböcker för att bemästra spelet bättre. Till och med ett sånt där pokerbord med grön filtduk och tillhörande dryckeshållare införskaffades. Förutom frekventa spelkvällar med kompisar och bekanta åkte jag iväg och medverkade i en del mindre turneringar runt om i landet. Självklart följde jag Pokermiljonen och andra liknande tv-program med stort intresse. Jag är med andra ord verkligen målgruppen för den här boken.

För jag tror ändå att det är fördelaktigt att ha bekantat sig med spelet tidigare, åtminstone till viss del. Att ha suttit där mitt i hetluften när du riskerar att förlora allt eller fördubbla din markerhög, ger en större förståelse för det som beskrivs, det är jag övertygad om. Samtidigt så är det inget större hinder om kunskapen om regler, mörkar och trissar är begränsad. Olsson är pedagogisk och förklarar hur det hela går till, men höjer ribban med mer avancerat pokerspråk när sidantalet ökar.

Boken är upplagd som en Texas Hold’em-turnering och beskrivs som en sådan. Men under pauserna som äger rum mellan spelsessionerna varvas det hela med lite het sex, action och konversationer med andra deltagare. Men mest fokus är det som sagt på de känsloladdade pokerbataljerna. Huvudpersonen heter Peter och är bokens självklara protagonist. Han är där för att skriva in sig i King’s Hopes speciella bok, där endast hundra av de tio tusen deltagarna, föräras en plats varje år. Han vill bli odödlig, ihågkommen för evigt.

Olsson har verkligen gått ”all in” med att skriva en bok om pokerspelets dramatik. Han lyckas anamma samma spänning jag kände när jag själv spelade. Men här är insatserna högre än någonsin. Den som åker ur turneringen får betala med sitt liv. När markerna tar slut avrättas deltagaren kallblodigt på en scen med ett välriktat pistolskott mitt i pannan framför de andra kvarvarande spelarna. Utöver Pokermiljonen berättade Olsson att han även inspirerats av filmen Battle Royale och Stephen Kings roman Maratonmarschen, något som lyser igenom i bokens tävlingsinriktade upplägg och nervpirrande förutsättningar.

Jag kan tycka att King’s Hope bjuder på få överraskningar och är aningen förutsägbar. Det är en rätt så traditionell underdog-historia. Samtidigt satt jag ändå som på nålar hela boken igenom. Den är i sann bemärkelse en riktigt bladvändare och är oerhört spännande från början till slut. Den makabra knorren gör såklart sitt för att sätta extra krydda på det redan rafflande pokerupplägget. Det är solklar måste-läsning för alla som gillar poker, men likaså för alla som tror sig gå igång på udda thrillers och historier om dystopiska framtidssporter.

Titel: King’s Hope
Författare: Hans Olsson
Genre: Pokerthriller
Utgiven av: Zakuli förlag
Utgivningsår: 2016
Inköpsställen: Bokus och Adlibris

”Att bara slänga in ett fhtagn eller en referens till Shub-Niggurath gör inte en berättelse automatiskt bra”

Författarintervju: Hans Olsson
Författarintervju: Hans Olsson
Berätta om King’s Hope. Vad är det för typ av roman du har skrivit? Är det en kortspelsdystopi eller vad?
King’s Hope är en spänningsroman där handlingen utspelar sig under en pokerturnering. Man behöver inte vara en pokerspelare för att läsa den.

Hur föddes idén till boken? Är du en duktig Texas hold’em-spelare själv?
Jag började skriva på King’s Hope sommaren 2011, men idén föddes något tidigare. När jag pluggade i Uppsala föreslog en god vän att vi någon gång skulle testa Texas hold’em. Vi testade en kväll, och det var riktigt spännande och gav blodad tand.

Ungefär samtidigt gick det också ett program på TV som hette Pokermiljonen, där tre kategorier spelare möttes och tävlade om markerna. Där fanns proffs, amatörer och kändisar. Det som var så häftigt med det här programmet var att det inte var en självklarhet att proffsen skulle vinna. Vem som helst kunde ta sig riktigt långt i tävlingen och till och med vinna. Och någonstans här föddes min idé till King’s Hope. Tänk om insatserna ställdes på sin spets? Hur skulle du spela, om ditt liv hängde på det?

Jag är själv ingen pokerexpert, men jag har bra förståelse för spelet och tycker framförallt det är roligt. Dessutom är det otroligt komplext.

Du har tidigare gett ut fantasytrilogin Elementstenarna och två novellsamlingar på egna förlaget Zakuli förlag. Hur har arbetet med King’s Hope sett ut i jämförelse med dina tidigare verk?
Den allra största skillnaden är nog tidspressen. Jag började skriva på den här boken 2011 och för något år sedan hade det första utkastet mognat så att det var dags att börja redigera det. Ungefär samtidigt fick jag och min sambo reda på att vi skulle ha barn, och då blev det plötsligt bråttom att faktiskt få klart boken.

Så under våren har jag lagt nästan all ledig tid på boken för att få den klar och för att hinna med korrekturs- och redaktörsrundor och såklart att skriva om, skriva om och räkna marker. Men till slut hann den bli klar i tid.

kingshopeEn blurb på bokens omslag lyder: ”Det är The Hunger Games för pokergenerationen.” Har du medvetet haft för avsikt att casha in på den populära young adult-dystopivågen som råder eller hur har tanken bakom boken sett ut?
Nej, det är inte en young adult-dystopi. Jag har skrivit en bok jag själv ville läsa. Snarare finns andra inspirationskällor som filmen Battle Royal och boken Maratonmarschen.

Du verkar hoppa en del mellan genrer som författare och jag undrar ju såklart; när släpper Zakuli förlag en skräckroman med gigantiska tentakelmonster?
Det var en klurig fråga. Om jag kommer på en idé som är min egen så kan det mycket väl bli ett tentakelmonster framöver, men då måste det vara en idé jag brinner för. När jag tänker tentakelmonster så går tankarna osökt till Lovecraft. Att bara slänga in ett fhtagn eller en referens till Shub-Niggurath gör inte en berättelse automatiskt bra. Idén måste ha en egen tentakel att luta sig mot, så att säga. Och då blir det genast lite klurigare att ha med ett tentakelmonster.

Men jag kan avslöja att jag nu jobbar på en bok som möjligen är Spirited Away-inspirerad. Kanske finns där även en eller annan tentakel! Fast mycket kan hända innan den är klar, förstås.

Fakta om Hans Olsson
* Född: 1983
* Aktuell med: King’s Hope (släpps den 27:e augusti)
* Utgiven på: Zakuli förlag
* Tidigare böcker: Sökandet efter elementstenarna (Elementstenarna del 1), Bronstornet Garba (Elementstenarna del 2), Stenväktarnas arv (Elementstenarna del 3), Vad är din hemlighet? (novellsamling), Främling. Inkräktare (novellsamling)
* Hans hemsida
* Författarsida på Facebook

Maskinblod 3 (del 1)

maskinblod3_omslag_storDå var mitt Maskinblod-maraton till ända. Jag väljer att dela upp mina tankar i två delar denna gång. Det blir allt för matigt att skriva nåt litet om alla de 18 korta berättelser som samlingen innehåller i ett ynka inlägg.

I den senaste Affront-antologin rivstartas det med en över 80 sidor lång kortroman signerad Caroline L. Jensen. ”… och Kyria tystnade” är en gripande dystopi om två vänner, upproriska tankar och en hemsk förvandling. Jag blev oväntat berörd av Jensens berättelse och lämnade den med en omskakad känsla. Fantastiskt bra om hur grym vetenskapen kan vara och för mig en av Jensens mest minnesvärda verk. Oerhört bra öppning på antologin.

Därefter följer ”I obeliskernas skugga” av Hans Olsson om gigantiska livsformer som attackerar världen. Jag fick härliga vibbar av klassisk sci-fi-skräck från 50-talet av denna. Rädslan för det okända och människor som grips av panik. Jag blir sugen på att läsa mer av Hans Olsson, som är en ny bekantskap för mig, och eftersom jag impulsbeställde hans novellsamling ”Främling. Inkräktare” nyss så kommer jag få göra det.

”Vellians armé vinner alltid” handlar om svårslagna robotkrigare och tvivelaktig moral. Eva Holmquist är stabil som vanligt. Kompetent och läsvärd.

Sofie Berthet bjussar på novellen ”Bortom inomhus” som är en historia om en värld där det är direkt skadligt att vistas utomhus men några få resor per invånare och livstid utanför den instängda civilisationen är möjliga. Istället simuleras en yttre tillvaro i den grad det går och naturdofter framställs numera av forskare. En fascinerande berättelse om något vi tar för givet.

KG Johanssons bidrag, ”Vid brunnen”, är en berättelse om maskhål, tidshopp och en krånglig kärleksrelation. Johansson är alltid vass och den här novellen är inget undantag. Intressant upplägg och bra utförande.

”Paddan som sjöng” av Fruktan-bekantingen Erik Odeldahl står ut som ett av de mer underliga tillskotten i samlingen. Här handlar det om en besatthet av ett musikstycke, en padda och en tavla. Surrealistisk och oförutsägbar.

I kortisen ”Beskyddaren på månen” av Johannes Pinter beskrivs en historisk händelse i ett helt nytt ljus än vi är vana vid. Utan att avslöja för mycket står Pinter för ett kul och finurligt grepp.

”Det svåra spelet” av Andrew Coulthard visar upp ett framtida Stockholm där olika stadsdelar bildat egna stängda samhällen. Coulthard beskriver en framtidsvision där grupperingarna i samhället blivit mer påtagliga och klyftorna större. En del politiska inslag i denna men också en del nerv när det visar sig att det inte är det lättaste att ta sig från en stadsdel till en annan.

Boel Bermann levererar, i dessa Maskinblod-sammanhang, återigen en kort men naggande god novell. I ”Omstart” blandas undergång med hopp. Det är klyftigt och välarrangerat.

De återstående novellerna avhandlas i del två som dyker upp här inom kort. Vill du ha mer svammel om Maskinblod? Läs min text om de första två antologierna här. Mer info om boken hittar du hos Affront förlag.

Övertygad? Maskinblod 3 köper du här eller här, till exempel.