”Att bara slänga in ett fhtagn eller en referens till Shub-Niggurath gör inte en berättelse automatiskt bra”

Berätta om King’s Hope. Vad är det för typ av roman du har skrivit? Är det en kortspelsdystopi eller vad?
King’s Hope är en spänningsroman där handlingen utspelar sig under en pokerturnering. Man behöver inte vara en pokerspelare för att läsa den.

Hur föddes idén till boken? Är du en duktig Texas hold’em-spelare själv?
Jag började skriva på King’s Hope sommaren 2011, men idén föddes något tidigare. När jag pluggade i Uppsala föreslog en god vän att vi någon gång skulle testa Texas hold’em. Vi testade en kväll, och det var riktigt spännande och gav blodad tand.

Ungefär samtidigt gick det också ett program på TV som hette Pokermiljonen, där tre kategorier spelare möttes och tävlade om markerna. Där fanns proffs, amatörer och kändisar. Det som var så häftigt med det här programmet var att det inte var en självklarhet att proffsen skulle vinna. Vem som helst kunde ta sig riktigt långt i tävlingen och till och med vinna. Och någonstans här föddes min idé till King’s Hope. Tänk om insatserna ställdes på sin spets? Hur skulle du spela, om ditt liv hängde på det?

Jag är själv ingen pokerexpert, men jag har bra förståelse för spelet och tycker framförallt det är roligt. Dessutom är det otroligt komplext.

Du har tidigare gett ut fantasytrilogin Elementstenarna och två novellsamlingar på egna förlaget Zakuli förlag. Hur har arbetet med King’s Hope sett ut i jämförelse med dina tidigare verk?
Den allra största skillnaden är nog tidspressen. Jag började skriva på den här boken 2011 och för något år sedan hade det första utkastet mognat så att det var dags att börja redigera det. Ungefär samtidigt fick jag och min sambo reda på att vi skulle ha barn, och då blev det plötsligt bråttom att faktiskt få klart boken.

Så under våren har jag lagt nästan all ledig tid på boken för att få den klar och för att hinna med korrekturs- och redaktörsrundor och såklart att skriva om, skriva om och räkna marker. Men till slut hann den bli klar i tid.

En blurb på bokens omslag lyder: ”Det är The Hunger Games för pokergenerationen.” Har du medvetet haft för avsikt att casha in på den populära young adult-dystopivågen som råder eller hur har tanken bakom boken sett ut?
Nej, det är inte en young adult-dystopi. Jag har skrivit en bok jag själv ville läsa. Snarare finns andra inspirationskällor som filmen Battle Royal och boken Maratonmarschen.

Du verkar hoppa en del mellan genrer som författare och jag undrar ju såklart; när släpper Zakuli förlag en skräckroman med gigantiska tentakelmonster?
Det var en klurig fråga. Om jag kommer på en idé som är min egen så kan det mycket väl bli ett tentakelmonster framöver, men då måste det vara en idé jag brinner för. När jag tänker tentakelmonster så går tankarna osökt till Lovecraft. Att bara slänga in ett fhtagn eller en referens till Shub-Niggurath gör inte en berättelse automatiskt bra. Idén måste ha en egen tentakel att luta sig mot, så att säga. Och då blir det genast lite klurigare att ha med ett tentakelmonster.

Men jag kan avslöja att jag nu jobbar på en bok som möjligen är Spirited Away-inspirerad. Kanske finns där även en eller annan tentakel! Fast mycket kan hända innan den är klar, förstås.