Attentaten i Gallus

attentaten-i-gallusDet har gått trögt att bli klar med Attentaten i Gallus. Vanligtvis gillar jag Eva Holmquists verk, speciellt de science fiction-influerade novellerna, och det är inget fel på Attentaten i Gallus. Det är en välskriven ungdomsfantasy, punkt slut. Men jag är inte målgruppen, vilket är någonting jag motvilligt erkänner. Jag är uppenbarligen inte den allätare jag trodde jag var.

Världen i boken är intressant och befolkas av en dominerande fågellik ras där människorna ses som slavar. Jag får kraftiga Apornas Planet-vibbar av upplägget, vilket är en bra sak. Trots att det är en lättsam bok skriven för ungdomar så finns där ett vuxet tema som gestaltas i förtryck och orättvisor. Persongalleriet är skickligt sammansatt med karaktärer som den naiva kaptenen Fidesko, rövaren Sticke, den mystiska kattvarelsen Tekel och den modiga människan Matilda, som av misstag har drömförflyttat sig till denna främmande värld, för att nämna några. Jag får snabbt grepp om dem alla och författaren har lyckats ge dem utmärkande drag, de är lätta att tycka om och känna för.

Jag ville verkligen tycka om Attentaten i Gallus mer än vad jag i själva verket gör men den känns inte tillräckligt angelägen för min uppenbart begränsade smak. Det är samma visa som när jag nyligen tog mig igenom Neil Gaimans Odd och frostjättarna och efter det Mio min Mio tillsammans med min son. Jag får inte ut så mycket av att läsa litteratur avsedd för en yngre målgrupp, utöver att berika mina barn.

Eva Holmquist är på alla sätt och vis en duktig författare som skriver med värme och i ett behagligt lättläst tempo. Så låt inte mina ord hindra dig om du är en sucker för Narnia-lika berättelser om främmande platser och charmiga figurer, Attentaten i Gallus kan säkerligen vara något för dig. Själv håller jag tummarna för att Holmquists nästa roman Blodskifte är en lite tuffare och råare historia, mer skräddarsydd för mig.

Titel: Attentaten i Gallus
Författare: Eva Holmquist
Genre: Ungdomsfantasy
Utgiven av: Ordspira förlag
År: 2015
Inköpsställen: Adlibris och Bokus
Övrigt: Eva Holmquists hemsida

Att dö väl

att_do_val-eva_holmquistTvå av mina svenska favoritförfattare som skriver science fiction har slagit sina påsar ihop och skapat denna lilla pärla till novell. Oskar Källner och Eva Holmquist uppmanade besökare på Steampunkfestivalen i somras att komma på fantasifulla sätt att bli dödad på. De två mest uppskattade bidragen skulle få äran att medverka i en science fiction-novell.

Vinnare blev till slut Hanna och Alina som därför spelar huvudrollerna i berättelsen (och dessutom slutligen dör på rätt uppfinningsrika sätt). Mer bakgrund och information om projektet kan du läsa här på Oskars blogg och här på Evas blogg.

En utomjordisk ras kallad ”Grendlar” hotar att förinta allt och alla. De dundrar fram i galaxen och utplånar värld efter värld. I en sista desperat handling kallas djurtämjaren Hanna och exobiologen Alina in till ett uppdrag som kan rädda mänskligheten. Även om de dör på kuppen.

”Att dö väl” är en svulstig sci-fi-historia som rymmer allt det där jag går igång på. Här finns det gott om rymdskepp, underliga rymdvarelser och en spännande premiss. Det är lekfullt, engagerande och maffigt. En riktig höjdare för alla som gillar rymdkrig i samma anda som Starship Troopers och Ender’s Game. Nu väntar jag bara på att Källner och Holmquist utvecklar samarbetet ytterligare och skriver en hel roman i samma stil.

Novellen kan inhandlas för en futtig tia hos Ordpspira förlag men finns också hos Bokus, Adlibris och Bokon.

Maskinblod 3 (del 1)

maskinblod3_omslag_storDå var mitt Maskinblod-maraton till ända. Jag väljer att dela upp mina tankar i två delar denna gång. Det blir allt för matigt att skriva nåt litet om alla de 18 korta berättelser som samlingen innehåller i ett ynka inlägg.

I den senaste Affront-antologin rivstartas det med en över 80 sidor lång kortroman signerad Caroline L. Jensen. ”… och Kyria tystnade” är en gripande dystopi om två vänner, upproriska tankar och en hemsk förvandling. Jag blev oväntat berörd av Jensens berättelse och lämnade den med en omskakad känsla. Fantastiskt bra om hur grym vetenskapen kan vara och för mig en av Jensens mest minnesvärda verk. Oerhört bra öppning på antologin.

Därefter följer ”I obeliskernas skugga” av Hans Olsson om gigantiska livsformer som attackerar världen. Jag fick härliga vibbar av klassisk sci-fi-skräck från 50-talet av denna. Rädslan för det okända och människor som grips av panik. Jag blir sugen på att läsa mer av Hans Olsson, som är en ny bekantskap för mig, och eftersom jag impulsbeställde hans novellsamling ”Främling. Inkräktare” nyss så kommer jag få göra det.

”Vellians armé vinner alltid” handlar om svårslagna robotkrigare och tvivelaktig moral. Eva Holmquist är stabil som vanligt. Kompetent och läsvärd.

Sofie Berthet bjussar på novellen ”Bortom inomhus” som är en historia om en värld där det är direkt skadligt att vistas utomhus men några få resor per invånare och livstid utanför den instängda civilisationen är möjliga. Istället simuleras en yttre tillvaro i den grad det går och naturdofter framställs numera av forskare. En fascinerande berättelse om något vi tar för givet.

KG Johanssons bidrag, ”Vid brunnen”, är en berättelse om maskhål, tidshopp och en krånglig kärleksrelation. Johansson är alltid vass och den här novellen är inget undantag. Intressant upplägg och bra utförande.

”Paddan som sjöng” av Fruktan-bekantingen Erik Odeldahl står ut som ett av de mer underliga tillskotten i samlingen. Här handlar det om en besatthet av ett musikstycke, en padda och en tavla. Surrealistisk och oförutsägbar.

I kortisen ”Beskyddaren på månen” av Johannes Pinter beskrivs en historisk händelse i ett helt nytt ljus än vi är vana vid. Utan att avslöja för mycket står Pinter för ett kul och finurligt grepp.

”Det svåra spelet” av Andrew Coulthard visar upp ett framtida Stockholm där olika stadsdelar bildat egna stängda samhällen. Coulthard beskriver en framtidsvision där grupperingarna i samhället blivit mer påtagliga och klyftorna större. En del politiska inslag i denna men också en del nerv när det visar sig att det inte är det lättaste att ta sig från en stadsdel till en annan.

Boel Bermann levererar, i dessa Maskinblod-sammanhang, återigen en kort men naggande god novell. I ”Omstart” blandas undergång med hopp. Det är klyftigt och välarrangerat.

De återstående novellerna avhandlas i del två som dyker upp här inom kort. Vill du ha mer svammel om Maskinblod? Läs min text om de första två antologierna här. Mer info om boken hittar du hos Affront förlag.

Övertygad? Maskinblod 3 köper du här eller här, till exempel.

Mörkerpepp: Maskinblod 3

maskinblod3_omslag_storAffront Förlag fortsätter att pumpa ut sina sci-fi-antologier och inte mig emot. De två föregående Maskinblod-samlingarna håller väldigt hög klass och ett knippe riktigt bra och tankeväckande noveller. Nu har det blivit dags för den tredje samlingen i serien och i vanlig ordning innehåller den berättelser från ett gäng namnkunniga och intressanta författare.

Medverkar gör bland annat Oskar Källner, Boel Bermann, Johannes Pinter, KG Johansson, Eva Holmquist och Markus Sköld som jag alla redan omnämnt här i bloggen tidigare. Men här återfinns också nya bekantskaper för mig. Beställde nyss novellsamlingen ”Främling. Inkräktare”, skriven av Hans Olsson som också medverkar till exempel. Som grädde på moset så bidrar superduktiga Caroline L. Jensen med en kortroman.

”Maskinblod 3” ges ut av Affront Förlag och släpps den 18 september.
morkerpeppbloggserien

Ödeland

ödeland”Ödeland” består av tio noveller, alla med intressanta infallsvinklar och händelseförlopp. Holmquist blandar tidsresor med livet efter döden och andra extraordinära berättelser. Det är välskrivet och tankeväckande. Författaren själv säger att hon vill utforska känslan av utanförskap i dessa små berättelser och det tycker jag att hon lyckas förmedla med ”Ödeland”.

De olika berättelserna har ytterligare en sak gemensamt. Det är inga solskenshistorier vi har att göra med här utan samlingen genomsyras av en mörk underton. En kvinna som långsamt sugs ner i en lerpöl samtidigt som självupptagna människor vägrar hjälpa henne, en tidsmaskin som alstrar energi genom andra människors misär eller om ett uppvaknande och en minnesöverföring som inte riktigt blir som det var tänkt.

Eva Holmquists novellsamling ”Ödeland” var en trevlig liten överraskning för mig. Helt ovetande över att den ens existerade dök det ändå ner ett digitalt recensionsexemplar i mejlboxen för ett par veckor sedan. Glädjande nog var det en kort men naggande god upplevelse rakt igenom.

Läs mer om ”Ödeland” här.