Köttmarknad av Erik Odeldahl och Fredrik Stennek

Swedish Zombie fortsätter att förse oss med nya böcker i bokserien ”Den nya skräcken”. Om Rött universum var aningen tung att ta in är del två i serien raka motsatsen. Historien utspelar sig på utestället Köttmarknaden, beläget i ett öde industriområde någonstans i Stockholm. Handlingen pendlar mellan personerna Marko, tidigare anställd på den säregna nattklubben, de nyanställda dörrvakterna Mange och Ljuban och Bella som bara vill ta hand om sin kompis innan hon råkar illa ut.

Men något står inte rätt till på Köttmarknaden. Markos chef har inte synts till på ett tag och mycket tyder på att det är på utestället något har inträffat. Stämningen på klubben är hög, så pass hög att man undrar om gästerna har satt i sig mer än en stor stark. Människorna i lokalen börjar tappa greppet. Och det blir bara värre och värre när kvällen fortskrider.

Köttmarknad är en råbarkad och rapp bekantskap. Språket är enkelt och sidorna flyger förbi när hemligheten kring Köttmarknaden långsamt nystas upp. Den råa tonen präglas av vakternas grova språk och Markos maffiastil. Karaktärernas sidohistorier är alla spännande att följa och Stennek och Odeldahl flätar skickligt samman historien. Jag sträckläste boken under en eftermiddag och kände mig helt uppslukad från början till slut.

Det är en synnerligen enkel berättelse men väl uttänkt och oerhört underhållande. På sätt och vis får jag vibbar av Tales from the crypt eller någon snarlik skräckantologiserie från nittiotalet. Det känns hemtamt och nostalgiskt. Det är en väldigt bra sak i mina ögon. Mysig slafsskräck när den är som bäst och en av mina bästa läsupplevelser under året utan tvekan.

Titel: Köttmarknad
Författare: Erik Odeldahl och Fredrik Stennek
Genre: Skräck
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2020

Rött universum av Frida Windelhed

Frida Windelheds Rött universum är först ut i Swedish Zombies nya bokserie ”Den nya skräcken”. En serie kortromaner som ska belysa nya lovande författare och bejaka vår samtid enligt förlaget.

Boken kretsar kring Siri som ser sin partner Solana mördas brutalt på en nattklubb. Mitt i all misär och sorg stöter hon på en grupp trasiga människor som också blivit drabbade på liknande sätt. Tillsammans med ledaren ”Bönsyrsan” i spetsen börjar de dyrka en uråldrig gudinna för att utkräva sin hämnd.

Det här är tungt, mörkt och uppgivet. Nära deprimerande läsning. Rött universum är till en början klurig att komma in i och jag har svårt att greppa vart allt ska ta vägen. Berättelsen känns diffus och suddig. Samtidigt är språket vackert och flödande men aningen krävande att ta sig an. Stundtals känns det som en hallucination. Vad händer på riktigt och inte? Jag känner mig lite bortdribblad ärligt talat. Men det gör egentligen ingenting och jag förmodar att det är precis det författaren är ute efter. Att det är precis så jag ska känna.

Att läsa Rött universum är som att bestiga en brant och utmanande backe men när man i slutändan står uppe på toppen känns det värt det. Stämningsmässigt träffar den mitt i prick. Mycket tack vara att allt känns som en febrig dröm. Frida Windelhed har skrivit en annorlunda bok som verkligen utmanar men också belönar läsaren. En riktigt bra debut från en författare jag kommer att hålla ögonen på i fortsättningen.

Titel: Rött universum
Författare: Frida Windelhed
Genre: Skräck
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2020

Krig! Barn! av Anders Fager

Det här är alltså den avslutande delen av trilogin i serien Fallet om Cornelia Karlsson. Jag har sedan den mästerliga debuten Svenska kulter följt Anders Fager med stort intresse. Samlade svenska kulter är för mig redan en klassiker som fortfarande är författarens största litterära bedrift. Flera av novellerna som ryms i samlingen platsar på min lista över det bästa jag läst. Upplevelsen blir dessutom större när de tillsammans bygger upp en ockult värld som utgör en större helhet med återkommande karaktärer och skeenden som hänger ihop.

Böckerna om Cornelia Karlsson fortsätter i samma spår. Världen känns igen och flera av karaktärerna från samlingen återfinns även här. I den första boken i serien, Jag såg henne idag i receptionen, stod det redan klart att Cornelia en dag skulle bli den utvalda som släpper ut de uråldriga krafter som ska skapa kaos och förödelse till vår värld och Stockholms gator. I Krig! Barn! är stunden inne. Cornelia har förvandlats till en förvriden version av Greta Thunberg med hängivna följare som lyder hennes minsta vink. Kommer hon och hennes ”sladderbarn” att öppna portarna och släppa lös de krafter som döljer sig bortom vår värld?

Jag kan med glädje säga att trilogin avslutas med flaggan i topp. Kanske är det stundtals spretigt och osammanhängande men vad förväntar man sig inte när världen är på väg att gå under? Det blir tumultartat och kaotiskt precis som det ska vara. Sin vana trogen beskriver Fager skeendet med grova, rappa, korta meningar. Som för att intensifiera allt som händer. I mitt tycke är det inte riktigt i klass med den första boken som jag håller som den bästa i serien men inte långt ifrån. En riktigt dramatisk och spännande avslutning helt klart.

Jag väntar med spänning på vad Fager hittar på härnäst efter att trilogin är avslutad. För karln kan verkligen skriva riktigt uppslukande skräck, det råder det inget tvivel om. Även om jag är orimligt förtjust i den här världen hoppas jag att han utforskar något nytt med nästa bok. Kanske är det dags att släppa sina kära kulter och ge oss något helt annat. Med fria tyglar och utan etablerade beståndsdelar. Det skulle jag gärna vilja se.

Titel: Krig! Barn!
Författare: Anders Fager
Genre: Skräck
Utgiven av: Eloso förlag
Utgivningsår: 2019

Elektrisk pulp av Johan Wanloo

Längtar du som jag efter mer skön pulpig kiosklitteratur med laserstrålar, robotar, mutanter och blodiga köttslamsor? Idiotisk fråga, självklart gör du det! Johan Wanloos ljudboksserie ”elektrisk pulp” besvarar alla dina böner.

De senaste dagarna har jag ägnat mig åt att sträcklyssna på Black metal yeti och Fitnesstjejer möter människoätande robotar och satan vad kul jag haft. Det här är bästa sortens skräpig b-filmsbok rakt in i örat. Wanloo leker med alla klassiska klichéer och inslag från forna tiders mest usla science fiction, action och skräckverk. Det är överdrivet, urbota korkat och underbart underhållande.

Inläsningen av författaren själv passar perfekt då Johan skiter i att göra omtagningar när det förekommer stakningar och felsägningar. I andra fall skulle det varit störande men här passar det snarare perfekt och matchar innehållet som lika rebelliskt frångår allt vad god smak heter.

Elektrisk pulp-serien hittar du på Storytel och erbjuder drygt tre timmars fantastiskt nöjsamt örongodis.

Imperiets arvingar – rymdäventyr i tjusig förpackning

Min gamle poddkollega Oskar Källner och illustratören Karl Johnsson har slagit sina påsar ihop. För ett par veckor sedan lanserades de första två delarna i Imperiets arvingar, en bokserie inriktad på målgruppen 9-12 år. Här utlovas ett äventyrligt rymdepos med underliga varelser och storslagna rymdskepp. Jag och nioåringen har tillsammans läst den första delen, ”Bortförda”.

Detta är böcker som verkligen är klockrena för högläsning på kvällarna. Med superfin formgivning och tjusiga bilder är det en enkel match att få med sonen på tåget. Det är inte ofta som han verkligen ser fram emot läggdags men med den här boken som morot har proceduren gått synnerligen smärtfritt.

Bortförda är verkligen lätt att tycka om. Bra tempo och korta kapitel med en cliffhanger som lurar bakom varje sida. Huvudpersonerna Alice och Elias känns som ett genuint syskonpar med olika men varma personligheter. Skeppet Stillheten och dess besättning är fascinerande och man vill lära sig mer om de främmande rymdvarelserna lika mycket som man vill utforska skeppets alla högteknologiska vrår. Berättelsens mysterie med barnens försvunna mamma är dessutom riktigt spännande.

Jag tror och hoppas bokserien Imperiets arvingar blir en riktig braksuccé. Personligen är jag förvånad över hur mycket jag uppskattade den. Inte för att jag har något emot böcker skrivna för en yngre målgrupp men jag ser verkligen fram emot våra små lässtunder på kvällarna på ett annat sätt än förut. Den gick verkligen hem hos mig också. Skönt att veta att andra delen redan är släppt och ligger redo inför kvällens sagostund…

Omdömet från nioåriga Vincent är för övrigt, ”Den bästa boken jag läst!”.

Titel: Imperiets arvingar 1: Bortförda
Författare: Oskar Källner
Illustratör: Karl Johnsson
Genre: Rymdäventyr
Utgiven av: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2020

Första hösten – Röd skymning

Jag fullkomligt älskade Första hösten – Blå gryning. E.P. Ugglas debutroman hade allt det där som jag verkligen uppskattar att läsa om. En genomtänkt premiss för hur en pandemi kan uppstå, älskvärda karaktärer och ett gäng riktigt groteska body horror-scener som fick det att pirra till lite extra i kroppen. Dessutom uppfattade jag den som ovanligt lättläst med ett rappt språk och få långsamma passager. 

Nu är alltså uppföljaren här med undertiteln Röd skymning. Efter händelserna i den första boken har Charly och Adam kommit ifrån varandra och Charly är fast besluten att hitta sin vän men har också hunnit bilda kollektiv med några andra överlevare sedan sist. Adam i sin tur har blivit kidnappad och bortförd till en anläggning där fruktansvärda experiment äger rum. Parvin är forskare och gör sitt yttersta för att komma fram till en lösning på hur den fruktansvärda smittan ska stoppas. 

Återigen imponeras jag över hur lätt jag sveps med i berättelsen. De korta kapitlen och de tre karaktärsperspektiven känns igen från föregångaren. Alla sidohistorier fungerar. Det kan annars vara ett problem för mig när det gäller den här berättarstilen, att jag snabbt vill tillbaka till det smaskigaste när boken byter perspektiv. Här är det inget problem, alla karaktärer är spännande att följa.

Jag älskar det mesta med det här på samma sätt som jag verkligen uppskattade föregångaren. Bra språk, en hissnande framtidsbild och karaktärer enkla att tycka om. För att inte tala om ”svajare” och läbbiga spindelmonster. Underbart påhittiga och groteska skapelser! Det enda jag inte helt köper är den aningen för påskyndade upplösningen. Jag skulle uppskattat en lite mer detaljerad avslutning. Och boken är för kort, jag vill ha mer av detta! Men jag kanske är girig. Det är svårt att ta avsked när man bara vill stanna kvar i ett sånt här fascinerande scenario.

Men det här är bagatellartad kritik och lika mycket ett fint betyg till boken. Att vilja ha mer av något man uppskattar behöver inte betraktas som negativt. Röd skymning är fartfylld, fantasifull och rakt igenom ruggigt spännande. Ännu en fullträff för alla som älskar köttig skräck och dystopiska undergångsberättelser!

Titel: Första hösten – Röd skymning
Författare: E.P. Uggla
Genre: Skräck
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2020

Döda platser

Ännu en gång kastas vi in i Göteborgs allra mörkaste vrår när Pål Eggert avrundar sin bokserie Borde vara död med den allra sista delen i sin trilogi. Sebastian och gravrået Isa är denna gång hårt ansatta av krafter större än någonsin innan. Med några nya magiska vänner gör de allt för att klara sig helskinnade ur striden mellan gott och ont. Men vem är egentligen god?
Det är en frågeställning som återfunnits i alla böcker. Här finns inga hjältar i ordets rätta bemärkelser. Sebastian som till viss del är författarens egna alter ego med en bakgrund inom Jehovas vittnen och samma yrke i socialtjänsten, är visserligen sympatisk och hjälpsam, men besitter också en fascination för våldets adrenalinkickar med sin sidosyssla som fotbollshuligan. Isa slukar själar och får personer att begå självmord, inte heller det den mest stereotypiska protagonisten direkt.

Det råder såklart ingen brist på ockulta väsen och sagolika varelser den här gången heller. Boken innehåller bland annat halvlingar, demoner och maktgalna gudar. I många fall är de en projektion av det samhälle vi lever i idag. Det råder inget tvivel om vilken politisk läggning som färgar författarens texter. Men när allt kommer omkring är det ändå fantasy det rör sig om här och jag uppskattar visserligen både författarens underliggande budskap men också den fantastiska plats Eggert byggt i de här tre böckerna.

Döda platser är en värdig avslutning på Sebastian och Isas historia. Jag kommer sakna den här skildringen av Göteborg med dess magi och komplexa karaktärer. De samhällsfilosofiska inslagen, vemodet, mörkret. Gör dig en tjänst och läs dessa romaner, de är verkligen av ett helt eget slag och dessutom sällsynt välskrivna.

Titel: Döda platser
Författare: Pål Eggert
Genre: Urban fantasy
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2019

Den sista önskningen

Det måste vara aningen otacksamt när ett tv- och datorspel smäller högre än ens eget originalverk. Så känns det troligen för Andrzej Sapkowski. När de flesta hör titeln The Witcher så är det Projekt Reds hyllade rollspel som de associerar till. Det är likadant för mig men jag tänkte jag skulle bredda mina referensramar en aning inför Netflix-adaptionen och har nu läst igenom den första boken i serien Den sista önskningen. Fast begreppet ”serien” är inte helt rätt uttryckt.

Kronologiskt är det här den första boken om häxkarlen (ja, så lyder faktiskt översättningen) men de första två böckerna är inte regelrätta romaner, snarare ett mischmasch av lösryckta berättelser från Geralts liv och mer av novellsamlingar. Det är först med den tredje boken som den fem böcker långa romansviten ”Saga of the Witcher” tar sin början. Lite krångligt det där och tyvärr finns det än så länge bara svenska översättningar av de två första böckerna.

Jag är ändå lite förvånad över hur glad och bagatellartad boken känns emellanåt. Nästan lite buskis med personer som drattar på ändan, bröstvårtor som tittar fram under blusen och dråpliga situationer. Min känsla efter att ha spelat spelen var att det här är en mer mörk och ogästvänlig värld och att Geralt av Rivea är en riktig hårding som sällan gör misstag. I böckerna är han långt ifrån felfri och stundtals rent av oförsiktig i sina beslut.

Inget fel med det egentligen och jag gillar ändå det här. Jag hade bara lite andra föreställningar. Det finns gott om magi, trollkarlar och mystiska varelser likt vilken fantasy-litteratur som helst. Det Sapkowski lyckas med är en mer jordnära ton och att blanda in folktro i mixen på ett intressant vis. Fokuset ligger främst på karaktärerna Geralt stöter på och deras berättelser och det är nästan alltid engagerande. Det är i likhet med spelen inte alltid heller så lätt att greppa vilka som är onda eller goda i dessa historier vilket gör det mer intressant.

Som en introduktion till Geralt och den här världen gör Den sista önskningen ett riktigt bra jobb. Jag är väldigt nyfiken på att ta mig an en mer omfattande ramberättelse om den monsterjagande häxkarlen i framtiden och förhoppningsvis lyckas den stundande Netflix-serien övertyga bokförlagen om att en svensk översättning av de senare böckerna verkligen behövs.

Cthulhu vaknar

H.P. Lovecrafts Cthulhu vaknar är en av den amerikanska skräcklitteraturens största klassiker. Historien är skriven i dokumentär stil med tre fristående berättarperspektiv som knyts samman av berättarjagets sökande efter en sanning som utmanar den mänskliga fattningsförmågan. Cthulhu själv, drömmande och väntande på botten av havet, har blivit en symbol för hela mytologi som Lovecraft skapade. En berättelse som utforskar vad som sker när det mänskliga sinnet konfronteras av kunskaper bortom verklighetens ramar.


Jag tror att Cthulhu vaknar är en perfekt inkörsport för personer som är nyfikna på H.P. Lovecrafts författarskap. Det kan mycket väl vara skräckgubbens mest ikoniska verk fylld med de ingredienser som gjort författaren så hyllad långt efter sin bortgång. Här finns allt från dyrkande sekter i träskmarken till ett gudalikt tentakelmonster slumrande djupt nere i havet representerat. Skräckmästaren använder sig av sina två vanligaste byggstenar, den ogreppbara kosmiska skräcken och det bräckliga mänskliga psyket.

Men i lika stor grad är det en nyversion som lär tilltala den redan frälste. Den franska konstnären François Barangers grandiosa illustrationer gör boken till ett perfekt samlarobjekt för oss som går igång på att få smycka bokhyllan med läckert ögongodis. Boken levereras i ett stort format, med tjocka glansiga sidor, proppad med vackra målningar hämtade ur berättelsen. Jag tycker verkligen Baranger lyfter historien med sina stämningshöjande bilder. Cthulhu vaknar är verkligen en bok som bör visas upp och ett absolut måste för den seriöse skräcksamlaren.

Titel: Cthulhu vaknar
Författare: H.P. Lovecraft
Illustratör: François Baranger
Genre: Skräck
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2018

Luna Olympia

Chris är en klon, skapad ur en fulländad genpool. Han sänds till federationens huvudstad, den enorma rymdstationen Tellus, för att arbeta inom politiken. På vägen träffar han Rebecca från Perth. Hon är prisjägaren som hela den undre världen fruktar. Nu har hon ställt in siktet på det farligaste villebrådet av dem alla, piratkungen Dawn. Men han kommer inte att ge sig utan strid, vilket passar Rebecca utmärkt. Hon vill döda honom med sina bara händer.

Snart är Chris indragen i en malström av intriger och tvingas kämpa, inte bara för sitt eget liv, utan för hela federationens framtid.

Luna Olympia är en science fiction med snabbkäftade prisjägare, svampknarkande smugglare, ilskna cyborgs och enorma explosioner.

– – –

“Lika delar Firefly och Metroid och precis så bra som det låter!”
– David Lundgren på OARYA.se

Mina förhoppningar på denna var orimligt stora efter att en av mina favoritbloggare lämnat ovanstående blurb. Jag som många andra är töntigt förtjust i tv-serien Firefly och för att inte tala om spelserien Metroid. Men jag tycker att Luna Olympia lyckas med konststycket att motsvara mina högt ställda förväntningar och visst finns det likheter med nyss nämnda varumärken.

Sidokaraktären Rebecca är Samus Aran personifierad, kanske är det främst illustratören Andreas Raningers förtjänst och tolkningen av Rebecca på omslaget. Men släktskapet stannar inte bara i karaktärens utseende, att hon dessutom är prisjägare och gärna går runt i en röd pansardräkt spär på det hela ytterligare. Hon är helt klart bokens mest intressanta karaktär, inte bara för att hon är en jävligt tuff antihjälte, utan lika mycket för hennes mystiska bakgrundshistoria.

Huvudpersonen och klonen Chris är kanske inte riktigt lika engagerande men det är mer Rebeccas fel än hans eget, hon är bara så mycket mer karismatisk. Jag är däremot nästan lika förtjust i Lothar som också han är en prisjägare, en mindre framgångsrik sådan än Rebecca, men deras relation utvecklar sig till något väldigt fängslande.

Luna Olympia är en ovanligt opretentiös bok. Det är stora explosioner, coola rymdskepp och maktgalna rymdpirater i fokus från första sidan. Aldrig att handlingen står och stampar, här är det fullt ös redan från början. Men jag tycker aldrig det blir fånigt. Världen är fascinerande och karaktärerna välskrivna. Allt har sin plats och är skickligt sammansatt. Ulrika Fjellborg har skapat ett fartfyllt, spännande och underhållande science fiction-äventyr som kan mäta sig med det mesta.

Sa jag att jag diggar Rebecca förresten?

Titel: Luna Olympia
Författare: Ulrika Fjellborg
Genre: Science fiction
Utgiven av: Fafner Förlag
Utgivningsår: 2018