Rymdig hjärngympa

Rapport juni 2014

Octodad-Dadliest-Catch

Film:
Robocop (BR)
Enders Game (BR)
The Hunger Games: Catching Fire (Film2Home)
Skyfall (Netflix)

TV:
Silicon Valley Säsong 1 (HBO)
Orphan Black Säsong 1 (Netflix/HBO)
Derek Säsong 1 (Netflix)
Derek Säsong 2 (Netflix)
Game of Thrones Säsong 4 (HBO)
Fargo (HBO)
Bravest Warriors Säsong 1 och 2 (Youtube)
Penny Dreadful (HBO)

Kortfilm:
The Gate
Drakar och demoner: Tronländaren

Böcker:
Den plötsliga dörren – Sofia Albertsson
Nere på Flower och Dean Street – Jenny lundin
Hafgufa – CH Wahlund
Isolataopia – CH Wahlund

Noveller:
Den första kvinnan – Susanne Samuelsson
Att använda tiden väl – Lars Östling
Saltus – Finn Cederberg

Spel:
Mario Kart 8
Octodad: Dadliest Catch

Kommentar:
En månad där flera fantastiska tv-seriesäsonger avslutades. Game of Thrones (bästa säsongen hittills!), Fargo (sjukt tajt hela vägen!) och Penny Dreadful (en del avsnitt var mästerliga!). Faktum är att alla serier jag avslutade denna månaden höll hög klass, och det var en del minst sagt! Det blev också en produktiv bok- och novellläsarmånad, det märks att sommaren är här på lite olika sätt. Jag brukar alltid läsa mer på sommaren, samtidigt har ju inte vädret på riktigt lyft än, men det verkar uppenbarligen inte spela någon roll vad gäller min lästradition. Nytolkningen av Robocop var överraskande kompetent om än inte i originalets klass, Enders Game sög röv och Skyfall var sådär, men Catching Fire var snäppet bättre än första Hunger games-rullen och helt klart sevärd. Tipsar också gärna om Octodad: Dadliest Catch till PS4 – gulligt, finurligt och lagom långt.

Statistik 2014:
Film: 25
Kortfilm: 4
TV: 23
Böcker: 8
Noveller: 12
Serieromaner: 11
Spel: 7

Tidigare:
Rapport januari
Rapport februari
Rapport mars
Rapport april
Rapport maj

Bäst på E3 2014

Årets julafton för gamers är över oss! Här är lite samlade intryck från min sida.

Största överraskning: Grim Fandango. Oerhört synd att vi varken fick se bilder eller video men avtäckningen i sig är skäl nog att börja längta. Som peka-och-klicka-frälst är det ett gigantiskt avslöjande och att få återse spelet i ny fin HD-skrud känns smått overkligt. Vem väntade sig detta?

Går från klarhet till klarhet: No Man’s Sky. Ser hisnande ut. Vilka fantastiska vyer och miljöer. Wow! Min upptäckarlusta spritter i kroppen varje gång jag ser detta.

Största antiklimax: Nya Mirror’s Edge. Ingen smaskig trailer, teaser eller fet avtäckning. Bara massa trist kontorsbabbel, prototyp-filmer och sammantaget en oinspirerad presentation. Det kommer förmodligen bli jättebra i slutändan men det här var ett onödigt ovärdigt sätt att visa upp det på för första gången.

Elakaste tease: Nya Zelda till Wii U. Gah! Ge mig mer! Några ynka sekunder räcker inte. Av det lilla som visats upp är jag vansinnigt impad men jag räknade med mer information. Taskigt Nintendo!

Mest underskattade: Kirby and the Rainbow Curse. Jag älskade föregångaren till DS som var en perfekt demonstration av vad en stylus-penna och tryckkänslig skärm kan göra. Det här ser ut att vara mer av samma fast på Wii U. Med andra ord – klockrent! Gillade leranimeringen också!

Bästa trailer: The Witcher 3: Wild Hunt. Jag äger både ettan och tvåan men har ännu inte spelat, efter att ha sett detta kanske det är dags att ge spelen en chans. Trean ser oerhört maffig ut och trailern gav mig ett sjuhelsikes spelsug.

Bästa indie: Inside. Danska Playdead är tillbaka. Trailern förmedlade en tät stämning och en känsla av att vara utsatt. Inside verkar inte helt oväntat låna mycket från Limbo, men vad gör det? Limbo var ju rätt awesome trots allt.

Bästa indie 2: Abzû. Undervattensäventyr från människorna bakom Journey. Det är svårt att inte bli orimligt peppad på detta. Ser superfint ut!

Mässans sötaste: Yoshi’s Wooly World. Garn + Yoshi = gos!

Mässans mysigaste: Ori and the Blind Forest. Ser fullkomligt bedårande ut.

Mest saknade: The Last Guardian. Med allt prat inför mässan om nedläggning fram och tillbaka kändes det som det var dags nu. Tji fick vi.

Mest saknade 2: Metroid. Det är fyra år sedan Other M och sju år sedan Prime 3. Jag trodde i min enfald att vi äntligen skulle få se en glimt av nästa spel med Samus Aran. Jag får fortsätta vänta. *Snyft*

Mest saknade 3: Quantum Break. Ett av spelen som kan få mig att införskaffa en Xbox One fick noll utrymme på årets mässa. Ville verkligen veta mer om denna titel men icke.

Mässans sämsta: Devil’s Third. Ser anskrämligt ut. Först undrade jag varför inte Nintendo visade upp ett exklusivt tredjepartsspel från Itagaki på sitt event. Sen fick jag se spelet i fråga. Usch.

Oförtjänt lite uppmärksamhet: Lara Croft and the Temple of Osiris. Rise of the Tomb Raider i all ära, trailern var rätt fet, men spinoff-titeln och uppföljaren till Lara Croft and the Guardian of Light borde blivit en större snackis. Originalet var en skitkul co-op-upplevelse och det här blir garanterat också en superskön samarbetstitel.

Fetaste avslöjandet: The Legend of Zelda. Vi visste på förhand, avslöjandet var väldigt kort och informationen minimal. Likt förbannat reste sig nackhåren och hjärtat dunkade som hos en duracell-kanin när spelet avtäcktes. För mig var det störst, bäst och vackrast på E3. Men sen är jag en jävla Zelda-fanboy också.

Hetaste spelen:
10. Yoshi’s Wolly World
9. The Order: 1886
8. Ori and the Blind Forest
7. Inside
6. Kirby and the Rainbow Curse
5. The Witcher 3: Wild Hunt
4. Abzû
3. Grim Fandango
2. No Man’s Sky
1. The Legend of Zelda

Bubblare: Captain Toad: Treasure Tracker, Batman: Arkham Knight, Super Smash Bros. U, Uncharted 4: A Thief’s End, Evolve, Bayonetta 2, Sunset Overdrive. Dragon Age: Inqusition, The Division, Rise of the Tomb Raider

Jobbigt att läsa? Här har du lite fina trailers!

Mitt populärkulturella år 2013

2013 var året då jag omfamnade surfplattan vilket innebar att jag började köpa serier och böcker digitalt. Det var året då jag startade podcasten Farfarsparadoxen, började blogga igen och blev publicerad i en dagstidning. 2013 var ett fantastiskt spelår kantat med oförglömliga speluppleveler. Det var också året då jag förmodligen tittade på mer streamad tv än vanlig tablå-tv. Här är mina popkulturella höjdpunkter 2013.

Bästa TV:
Continuum, Breaking Bad, Game of Thrones, Utopia, Fringe

Bästa film:
Cloud Atlas, The Hobbit: The Desolation of Smaug

Bästa spelen:
The Legend of Zelda: A Link Between Worlds, Year Walk, Brothers: A Tale of Two Sons

Bästa serietidningarna:
Locke & Key, Saga, Planetoid

Mest besökta bloggar:
TV-dags, IO9, Swedish Zombie, Geektyrant

Mest lyssnade poddar:
Obiter Dictum, Superlife Podcast, FAQ-podden, Hög av serier, Nördsnack, Filmtipset: Trailertugg

Mest spelade skivor:
I are droid – With lowered arms, Ghost B.C. – Infestissumam, Asta Kask – Handen på hjärtat, INVSN – INVSN

Bästa böckerna:
Han åt mitt hjärta, Den nya människan, Brinn era djävlar brinn!, Vem är Arvid Pekon? (2010)

En portabel men stationär konsol

Playstation Vita TV är alltså Sonys nya superbilliga minikonsol som kan spela Vita, PSP och PS1-spel på din TV. Den kommer också vid ett senare skede kunna strömma PS4-innehåll till ytterligare en TV i hemmet. Spelkonsolen kommer kosta 10000 yen, vilket motsvarar ungefär 680 kronor, och lanseras i Japan 14 november i år.

Jag kommer med all sannolikhet lägga vantarna på denna mackapär men jag har fyra relevanta frågeställningar kring den kommande maskinen.

1. Varför inte förse kommande Playstation 4 med den här hårdvaran och samma funktioner istället?
2. Vilka indieutvecklare kommer att utveckla spel med touch-funktioner till Vita och missa kompabiliteten med PS Vita TV hädanefter?
3. Är alla billiga Android-konsoler (hej Ouya och Gamestick med flera) teh doomed nu?
4. Kommer den ens hit?