Supergirl är behövlig feministisk tv-propaganda

Efter att ha sett det andra avsnittet är det mer och mer uppenbart att den senaste superhjälten på tv bär med sig ett tydligt budskap. Exemplen är många. Den supertuffa kvinnliga chefen orarerar om att kvinnor får kämpa dubbelt så hårt som män för att göra karriär. Servitrisen är förtjust över att hennes dotter numera har en kvinna att verkligen se upp till. Det senaste avsnittet avslutas faktiskt med att skurken får motta en rejäl pungspark av Karas kick-ass-syster och jag blir ständigt påmind om att kvinnor är lika bra som män. Till och med den supermäktiga ärkeondingen är en kvinna. Ovanligt!

Och jag älskar detta faktum. Det är mig veterligen första gången som kvinnorna på riktigt får ta plats i en superhjälteserie av det här slaget, samtidigt som de tröttsamma könsnormerna ständigt ifrågasätts och gör sig påminda. Bra och upplysande med tanke på den förmodade huvudsakliga målgruppen – ungdomar.

Det enda jag önskar är att serien slutar att ta upp och referera till den där andra supermänniskan. Utomjordingen från planeten Krypton, du vet. Stålmannen. Det känns som att Supergirl ständigt får stå i skuggan av sin mer kända kusin. Låt henne stå på egna ben och frigöra sig från den där andra snubben. VI VET ATT DE ÄR KUSINER VID DET HÄR LAGET! SLUTA TJATA, HALLÅ!!!

In other news. Om bara ett par veckor släpps Jessica Jones på Netflix. Två tv-premiärer med en kvinnlig superhjälte i huvudrollen inom loppet av en månad. Nyp mig i armen.

Ash vs Evil Dead-piloten är precis allt jag har önskat mig

ash-vs-evil-dead-S1_KeyArt_Vert_1200x1800_Final-thumb

Evil Dead-serien är en spretig och splittrad historia. Den första filmen är en lågbudget-skräckis och fortfarande ett imponerande hantverk med tanke på de obefintliga resurserna. Del två i serien är en remake av originalet uppbackad med ett produktionsbolag i ryggen men är till skillnad från sin föregångare inte en renodlad skräckfilm utan varvar läbbigheter med mörk humor och komik. Dessutom har den tidigare hyfsat anonyma karaktären Ash här förvandlats till filmens stjärna. I seriens tredje del Army of Darkness är det slap stick för hela slanten och settingen är flyttad från enslig skogsstuga till medeltida fantasy-miljöer och skräcken är helt väck. Serien har dessutom på senare år begåvats med en finfin reboot, som visserligen har få saker gemensamt med den ursprungliga trilogin, utöver små påskägg och vinkningar, men står istället stadigt på egna ben.

Filmerna skiljer sig rejält åt och visar alla upp helt olika kvalitéer, fansen har därför ofta olika favoriter. Jag älskar hela filmsviten men om jag ska välja en ögonsten är det ändå Evil Dead 2 som ligger mig varmast, den erbjuder det bästa från två världar och är fylld med blod, skratt och spänning, men fungerar också allra bäst som underlag för den nya tv-serien. För Ash vs Evil Dead är ett frosseri i just detta. Den är våldsam, tramsig och hysteriskt fartfylld. Det är nostalgiskt så det sjunger om det och Bruce Campbell spelar över som bara han kan som den numera avdankade monsterslaktaren Ash. Fans av den första filmen kanske blir besvikna men ärligt talat, vem hade förväntat sig nåt annat? Ser man på filmernas utveckling så är tv-serien ett steg i samma utstakade riktning.

Motorsågen är där, hagelbrakaren likaså och Ash lyckas till och med klämma in ett ”groovy” utan att det känns allt för malplacerat. Det är ett koncentrat av Evil Dead 2 och Army of Darkness i tv-serieformat och om piloten är någonting att gå efter så kunde jag inte vara lyckligare.

Tips! Håll koll på C Mores Facebook-sida, de bjussar nämligen på det första avsnittet helt gratis från och med idag.

Inga fler resor i tiden för Continuum

continuum-continuum

Ännu en gammal trotjänare kastar in handduken. Continuum fick fyra säsonger, alla fyra med olika ansikten, men nu är det över. Tyvärr är inte den fjärde och sista säsongen den bästa, men ändå en värdig avslutning som paradoxalt nog inte kändes korthuggen och stressad trots det förkortade spelrummet på endast sex avsnitt. Snarare tvärtom. Första avsnittet etablerade säsongens plot, medan efterföljande fyra mest trampade vatten med några karaktärsavlivningar som undantag, innan allt ställdes på sin spets i den stora finalen.

Spoilers ahead! Läs vidare på egen risk.

Fortsätt läsa ”Inga fler resor i tiden för Continuum”

Ett överflödigt inlägg om superhjälte-tv

shadowland

I samband med att tv-serien om Daredevil släpptes till Netflix började jag fantisera om vilka fler, inte fullt så välkända superhjältar, som borde få chansen i tv-rutan. Min bloggartikel finns fortfarande sparad som ett utkast med titeln, ”Efter Daredevil: Superhjältar som borde bli tv-serie”. Inlägget publicerades aldrig men innehåller en lista med ett gäng karaktärer som enligt eget tycke borde lämpa sig ypperligt för tv-formatet. Det lustiga är att listan och min önskan känns mer och mer överflödig.

Så här såg min opublicerade lista ut:
Punisher
Moon Knight
Cloak and Dagger
Ghost Rider
Spawn
Batgirl, Robin och Nightwing

Sedan jag sammanställde den har det gått rykten om att merparten av dessa ska bli tv-serie. Punisher är bekräftad för säsong två av Daredevil till att börja med, och vem vet, kanske får han en egen serie så småningom. Så sent som igår dök det upp ett rykte om att Moon Knight blir nästa gatuhjälte att få en egen tv-serie på Netflix, ett likadant rykte dök upp för Cloak and Dagger och Ghost Rider i somras. Vad gäller Spawn är en ny animerad tv-serie på gång så en live action-serie låter vänta på sig, och med TNT:s serie Teen Titans i åtanke kommer vi åtminstone få se Robin och Batgirl men säkerligen också Nightwing vad det lider. Och det kommer mycket, mycket mer än detta.

Att superhjältarna på allvar intar våra vardagsrum de kommande åren råder det inget tvivel om och nu när Daredevil visat var skåpet ska stå så välkomnar jag detta faktum med öppna armar. Vi lever sannerligen i en tid där allt är möjligt, där vår uppväxt med actionfigurer och serietidningar får nytt liv, och där nostalgin genomsyrar mycket av det vi nu ser på bio och tv. Kan det aldrig bli för mycket av det goda då? Såklart det kan, men mitt tips: njut av det som är bra och ignorera resten.

Pepptoppen september


Yuko av Jenny Milewski
Var: Styxx Fantasy
När: 11 september

yuko_thumbBaksidestext: När Malin får veta att Yuko som bodde i hennes rum tog livet av sig i badkaret blir hon skakad, men det är inget mot vad hon blir när det kommer svart hår ur badkarsavloppet och dörrarna i korridoren stängs, trots att bara Malin är hemma. Allt oftare slängs alla deras skor huller om buller i korridoren, teven byter kanaler av sig själv och när Camilla försvinner spårlöst börjar hela situationen kännas ohanterlig – men vad ska de göra? Ingen kommer tro dem om de säger att Yuko spökar.


Continuum Säsong 4
Var: Syfy och HBO Nordic
När: 11 september

Det har blivit dags att ta farväl av denna smått underskattade tidsresarpolisserie. Sista säsongen kommer bestå av sex avsnitt som ska avrunda det hela. Går det ens att knyta upp detta virrvarr av story-trådar på så kort tid? Jag lär ta reda på det i alla fall när serien återvänder.


Färjan av Mats Strandberg
Var: Norstedts
När: 14 september

farjanBaksidestext: I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på. Relationer sätts på prov. Vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer den här natten kan också locka fram det värsta i dem. Välkommen ombord på Baltic Charisma.


Heroes Reborn
Var: NBC
När: 24 september

Heroes Reborn är vad titeln antyder. En en uppföljare till Heroes. Tv-serien som är mest känd för att fullständigt störtdyka efter en formidabel första säsong. Trailern ger lite hopp. Kan detta rent utav bli en lyckad återkomst?


Rapport augusti

Wyrmwood
Wyrmwood

Film:
Minioner – Barnbio. Fylld med trilla omkull- och pruttskämt. Ungarna gillade.
Revolver – Actionfylld men aningen substanslös. Helt okej.
Coherence – Lågmält om parallella världar och mystik. Gillade!
Creep – Found footage-thriller. Stundtals väldigt obehaglig.
Zombeavers
Wyrmwood – Underhållande och våldsam zombierulle. En överraskning.
The ABCs of Death 2 – Kortfilmsmaraton med skräck. Sämre än föregångaren men ändå hyfsad.
V/H/S/ 2 – Antologiuppföljare med found footage-skräck. Inte lika läbbig som ettan men jämnare nivå.
Odd Thomas – Charmig tolkning av Stephen Kings böcker om snubbe med en paranormal förmåga. Skaplig.
Manborg – Återkommer om denna…
Turbo Kid – Återkommer om denna…

TV:
Kvarteret Skatan Säsong 3 – Smått föråldrad humorserie men fortfarande stundtals rolig.
Bojack Horseman Säsong 2
Brooklyn Nine-Nine Säsong 2 – Finfin humoristisk slapp-tv.
Catastrophe Säsong 1

Bok:
Attentaten i Gallus – Eva Holmquist
Amatka – Karin Tidbeck

Tidigare rapporter 2015:
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli

Statistik 2015:
Film: 39
Kortfilm: 2
TV: 24
Böcker: 15
Noveller: 10
Serieromaner: 3
Spel: 15

På tal om lättsam tv …

Du kanske minns det förra inlägget? Bra! Med det färskt i minnet tänkte jag tipsa om ytterligare två tv-serier som visas just nu men som inte är animerade. Också dessa är av den mer lättsamma sorten.


Catastrophe
Var: SVT
Vad: En amerikansk reklamare och en engelsk lärare blir på smällen efter ett one night stand, tokigheter uppstår!


The Last Man On Earth
Var: TV6
Vad: Postapokalyps goes komedi. Ett virus har utplånat nära på jordens hela befolkning, en snubbe överlever. Eller finns det fler?


Triss i animerade tv-pärlor

Vuxenanimation är så tacksamt att titta på när mörkret ännu inte riktigt hunnit infinna sig på kvällarna (åtminstone för en småbarnsförälder som nickar till så fort klockan passerar tio) och personligen har jag svårt att grotta ner mig i tyngre tv under somriga dagar. Därför tycker jag det passar utmärkt att viga tv-kvällarna åt lättsammare grejer just nu, som dessa tre tecknade alternativ.


Bojack Horseman
Var: Netflix
Vad: Ångestladdad komedi om sitcom-föredetting som brottas med inre demoner.
Läs vad jag tyckte om säsong 1


Rick and Morty
Var: Adult Swim
Vad: Snurrig science fiction-serie om en alkoholiserad uppfinnare och hans barnbarn.
Läs om mina tidiga intryck av säsong 1


Knights of Sidonia
Var: Netflix
Vad: Dystopisk animé om robotmechas, rymdkrig och tentakelmonster.
Läs om mina tidiga intryck av säsong 1


Pepptoppen i juli


Knights of Sidonia säsong 2
Var: Netflix
När: 3 juli

Jag hade begått tjänstefel om jag inte haft med denna animéserie då den innehåller en riklig mängd av gigantiska utomjordiska tentakelmonster. Men uppskattas också för de coola rymdskeppen och den tryckande undergångsstämningen.


Dominion säsong 2
Var: HBO
När: 12 juli

Underskattad tv-serie om en postapokalyptisk tillvaro där världen är belamrad med elaka änglar.


Bojack Horseman säsong 2
Var: Netflix
När: 17 juli

bojack

Första säsongen startade aningen segt med aviga skämt och lågt tempo men utvecklade sig till en riktigt mörk och sevärd dramakomedi.


Ant-Man
Var: Bio
När: 22 juli

En ny Marvel-film är en ny marvel-film och måste därför ses på bio.


Rick and Morty säsong 2
Var: Adult Swim
När: 26 juli

Adult Swims briljanta Rick and Morty återvänder. Ett måste för sci-fi-geeks om tidsresor, främmande galaxer och utomjordiska väsen.


Tv-serierna som ratas

Powers får ingen mer kärlek av mig.
Powers får ingen mer kärlek av mig.

Är inne i en virrig tv-tittar-period just nu. Kastar mig mellan olika serier utan att kunna bestämma mig för vad jag ska lägga vikt vid. Sense8 är svår att få grepp om. Har sett tre avsnitt än så länge och är inte helt såld ännu. Hannibal är bra men har inte riktigt lyft för mig än, det kanske kommer, är fyra avsnitt in. Såg förväntansfullt piloten av 12 Monkeys, inte heller den fick mig att tappa andan. Den enda givna måste se-serien just nu är Penny Dreadful som jag följer slaviskt.

Jag har verkligen svårt att bli ordentligt involverad. Kanske är jag bara kinkig och lite kräsen just nu, för egentligen är rubbet jag tagit mig an lovande. Rör det sig möjligen om något post Game of Thrones-syndrom? Vad alla ändå har gemensamt är att jag åtminstone kommer ge dem ytterligare chanser framöver.

Däremot har jag lovat mig själv att överge ett gäng serier som jag tidigare följt. Skära bort lite dödkött för att göra plats i mitt hektiska tv-tittar-schema. Dessa tre, väck från min TVShow Time-lista med er!

Powers – Jag är ett fan av superhjälte-konceptet men gud vad olidligt usel den känns emellanåt. Efter avsnitt fem fick det vara nog. På tok för ojämn serie.
Halt and Catch Fire – Snygg och välspelad men så satans tråkig! Jag fortsätter istället att hålla mig till den muntrare varianten på samma tema, Silicon Valley.
Looking – Jag gillade första säsongen av det här numera nedlagda relationsdramat, men har det som händer några konsekvenser? Känns som den helt stagnerat i inledningen av säsong två. Hej då med dig!

Tv-kalendern:
Knights of Sidonia (3 juli, Netflix)
Dominion (12 juli, HBO)
Bojack Horseman (17 juli, Netflix)
Rick and Morty (26 juli, Adult Swim)