Välfärdsavfall

valfardsavfallSamlingen Välfärdsavfall av Stewe Sundin innehåller tre noveller. Alla har tidigare publicerats i obskyra tidskriften Eskapix, men de är knappast lätta att lägga beslag på numera, så när Swedish Zombie åter ger ut dessa i form av en e-bok är det bara att tacka och ta emot.

Stewe Sundin skriver nämligen mörkt, obekvämt och ibland motbjudande. Det finns en känsla av uppgivenhet och att allt snart barkar åt helvete i hans berättelser. Precis som det ska vara i den här typen av litteratur.

Av de tre novellerna gillar jag inledande Nattfärd bäst. Det är en rätt avskyvärd historia om ett par som väntar barn. En ruggig och närgången berättelse med ett makabert och skickligt sammansatt slut. De andra två är också bra.

Jag kanske är glupsk och självisk men jag hade gärna sett att samlingen utökats med en eller två noveller till. Sundin har utöver dessa tre ett gäng riktigt bra berättelser som ligger och väntar på återpublicering sedan Eskapix-tiden. Men allra helst ser jag fram emot något helt nytt av Sundin förstås.

Titel: Välfärdsavfall
Författare: Stewe Sundin
Genre: Novellsamling
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2016
Inköpsställen: Adlibris och Bokus

13 svarta sagor om superhjältar

13ss_superhjaltarSuperhjälteboomen har överlevt länge nu och verkar inte bedarra inom det närmaste. Personligen kan jag inte få nog av fenomenet vare det rör sig om filmer, tv-serier eller det ursprungliga serietidningsformatet. Men Swedish Zombies antologi rymmer inga trikåklädda hurtbullar, som samlingens namn antyder är det mörka och dystra skildringar vi får ta del av här. Superhjältarna i boken är oftast komplexa karaktärer som bär på en plågad själ eller dunkelt förflutet.

Flera av antologins noveller hämtar inspiration från existerande hjälteberättelser. Oskar Källners Memento mori är till exempel en eftertänksam svensk homage till Batman, en riktigt vass sådan. I Mantlarna av Anna Jakobsson Lund tränas huvudpersonen på en superhjälteanläggning, i stil med Xaviers skola i X-Men. En välskriven historia om otillräcklighet och svartsjuka.

En annan favorit är Den flygande mannen av Johan Ring som är en vacker novell om en man som offrar allt för att rädda andra. Christian Johanssons Strega sticker också den ut som en klurig och smart berättelse om den hårt tränade flickan som till varje pris vill hämnas sina föräldrars död. Sist vill jag också lyfta fram Pandemonium av Markus Sköld, där världen attackeras av ohyggliga monster och bara den minst erfarne hjälten kan stoppa dem. En actionpackad och spännande liten historia jag uppskattade väldigt mycket.

Som vanligt när det gäller Swedish Zombies antologier är kvalitén hög och nivån jämn. Att göra en samling helt tillägnad superhjältar är en kul idé. Jag kan dock tänka mig att det blir lite av en överdos för vissa, men jag tycker inte det var några problem att hålla intresset uppe rakt igenom. Oundvikligen påminner några noveller om varandra men merparten skiljer sig åt, med egna infallsvinklar och intressanta upplägg.

Som superhjältefrälst var jag redan rätt begeistrad över temat innan antologin ens var i min hand och som tur är levde boken upp till mina högt ställda förväntningar. Våra svenska superhjältar är av yppersta klass och merparten av berättelserna de medverkar i är utmärkta små historier.

Titel: 13 svarta sagor om superhjältar
Författare: Anna Jakobsson Lund, Johannes Pinter, Lupina Ojala, Oskar Källner, Johan Ring, Claes-Magnus Bernsson, Markus Sköld, Anna E. Wahlgren, Love Kölle, Finn Cederberg, Patrik Centerwall, Lova Lovén, Christian Johansson
Genre: Superhjälteantologi
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2016
Inköpsställen: Bokus och Adlibris

Den grå eminensen

eminensenChristina Nordlanders Den grå eminensen är en kort novellsamling som är svår att placera. Det rör sig inte om renodlad skräck eller fantasy och det är klurigt att som läsare sätta en etikett. Frågan är om det är nödvändigt. Vi säger så här. Det här är en novellsamling med vissa oförklarliga inslag. Punkt.

Boken består av ett knippe sällsamma berättelser, flera utan upplösning och svar. Jag är särskilt förtjust i den inledande novellen om en fabriksarbetare som flyr undan fångenskap till den utopiska tillvaron på De offrades öar. Men det ska visa sig att den nya tillflyktsorten kommer med ett pris.

Men den avslutande novellen, som också delar samlingens namn, är kanske den allra vassaste. En snillrikt utformad historia om en flicka som blir inspärrad på institut och endast kan urskilja världen i små fragment. Men det som utspelar sig utanför byggnadens portar är mer omfattande än vad hon har en aning om. En medryckande historia om två skilda verkligheter. Den ena skildrar maktlöshet, den andra fullständigt inflytande.

Den grå eminensen är ett melankoliskt och dystert verk. Jag kan störa mig på att några av novellerna slutar abrupt när det är som mest spännande. Det är såklart ett medvetet berättargrepp, men jag tycker inte alltid det faller ut i god jord. I novellen om en liten kille som panikartat kryper omkring i en underjordisk håla blir det ytterst påtagligt. När berättelsen verkligen växlar upp och skiner som mest tar den också slut. För mig personligen blir det frustrerande.

Med det sagt är jag ändå ganska betuttad i Christina Nordlanders korta samling berättelser. Det är en lågmäld, dämpad men slug liten skapelse som gör mig nyfiken på mer från samma författarpenna.

Titel: Den grå eminensen
Författare: Christina Nordlander
Genre: Novellsamling
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2016
Inköpsställen: Bokus och Adlibris

Vad gör dina barn när du sover?

vad-gor-dina-barn-nar-du-sover_e-bokNär pojkarna Jonathan och Adrian stöter på den udda filuren Tim tar deras liv en ny vändning. Tim bubblar av idéer och underliga upptåg. De lär sig makabra lekar och samtidigt som kompisarna växer upp och blir äldre övergår också lekarna till att bli våldsammare och blodigare. Men deras handlingar får konsekvenser, större konsekvenser än de någonsin kunnat drömma om.

Det tog mig ett tag att på riktigt börja känna för karaktärerna och ryckas med i handlingen. De tre vännerna skildras från tredje klass och upp till tonåren. Kompisrelationen är visserligen träffsäkert återgiven men 300 sidor av uppbyggnad och karaktärsutveckling känns i längsta laget.

Fast i slutet tar det fart och under bokens sista sidor händer det grejer minsann. Här får all etablering utdelning och en uppsjö av omstörtande skeenden ställer allt på ända. Plötsligt sitter jag fast som i ett skruvstäd av berättelsen. Det är spännande och intensivt.

”Vad gör dina barn när du sover?”, är en läsvärd skräckis. Men jag tycker att Strömberg kunde skurit bort en del dökött ur historien. Precis som i författarens tidigare verk återfinns här både blodkladd och övernaturligheter. Men de sekvenserna hamnar i skymundan då berättarfokuset istället ligger på att gestalta de tre kompisarnas tajta relation. Och detta görs oftast med bravur, men den rafflande finalen är ändå bokens stora behållning.

Titel: Vad gör dina barn när du sover?
Författare: Mikael Strömberg
Genre: Skräck
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2016
Inköpsställen: Bokus och Adlibris

”Det enda jag tänker på när jättebläckfiskar kommer på tal är hur mycket frityrsmet det skulle gå åt”

Intervju med Jonny Berg, redaktör på förlaget Swedish Zombie
Intervju med Jonny Berg, redaktör på förlaget Swedish Zombie
Vem är den där Jonny Berg egentligen?
En farbror i förorten. Har en liten familj och jobbar som vårdare. Flintskallig och bekväm med det. Och med en viss fäbless för att sitta uppe på nätterna och läsa skräck eller på annat sätt pyssla med svarta sagor som andra skrivit.

Du gick från bloggare och poddare till förläggare, när och varför bestämde du dig för att ta det här steget?
Det bara blev så. Swedish Zombie var först en bokblogg, men tyckandet gick i stå och lite på skoj gjorde jag e-antologin ”Bländverk” och gav bort den gratis. Den gjordes även som app för Android av Sawati. Boken laddades ned 800 gånger eller vad det var och jag fick mersmak. Fick för mig att det var roligare på andra sidan, i producentledet.

Av ren nyfikenhet, hur stor är egentligen högen med inskickade manus för ett förlag av er storlek? Går refuseringsstämpeln varm eller är manusläsandet tidsmässigt överkomligt?
Eftersom vi inte tar emot spontanmanus så kommer det inte in så himla mycket. Ett eller annat manus kommer förstås in bakvägen och somliga vill slinka in ändå. Men jag har skött en manusmejl tidigare för ett annat projekt, och öppnar man brevlådan så väller det in. Det finns väldigt många aktiva författare, etablerade såväl som oetablerade, som har grejer de vill få utgivna. Hur mycket det skulle bli på ett år vet jag inte, men tillräckligt för att läsa från morgon till kväll under årets alla dagar.



Nyligen utgivna rysaren Skönheten av Christian Johansson recenseras i Go’kväll på SVT.


Svensk fantastiklitteratur har under senare tid hittat ett tryggt hem hos egenutgivare och småförlag. Hur tycker du att fantastiken mår idag?
Det görs väldigt mycket böcker nu, vilket är roligt. Men hur fantastiken egentligen mår vette fåglarna. ”Bra” är väl min spontana diagnos, men allt kan ha baksidor. Att det görs mycket är förstås fint för oss med fantastik abibliofobi, så slipper man gå utan böcker eller bara läsa utländsk litteratur. Men det kan kännas svårt att sovra och volymen på bruset ökar. Vad det leder till i det långa loppet återstår att se. Fråga mig igen om tio år, så kollar vi tillsammans i backspegeln.

Finns det för övrigt nåt hål att fylla vad gäller er utgivning, en speciell genre eller berättelse ni letar med ljus och lykta efter just nu?
Just nu letar vi inte aktivt efter någonting. Det är full rulle med få pauser och det går inte att klämma in mer. Men jag känner till några manus jag gärna skulle ge ut om det fanns möjlighet. Nu ska jag namedroppa två som borde få debutera med fullängdare inom en snar framtid: Ida Tellestedt och Lova Lovén. Så var det sagt. Rent generellt så är alltid stark och välskriven skräck som väcker mycket känslor intressant för oss. Och viktigt.

Med tanke på förlagets namn, när ger ni ut er första zombieroman?
Den dagen någon skriver en svensk zombieroman som står på egna ben, någonting som är nyskapande utan att nödvändigtvis omforma zombien, någonting som inte bara apar efter de amerikanska förlagorna. Ännu har jag inte fått läsa något sådant manus. Jag har en önskedröm om att översätta några utländska titlar till svenska och ge ut, men det blir nog inte av.



Boktrailer för vampyrskräckisen 1007 av Johannes Pinter.


Själv kan jag tycka att er utgivning saknar riktigt bra tentakelberättelser. När tänker ni råda bot på detta?
Nu kommer du bli ledsen, men det enda jag tänker på när jättebläckfiskar kommer på tal är hur mycket frityrsmet det skulle gå åt.

Hur ser framtiden ut för Swedish Zombie? Är 2016 året då ni på riktigt reser er ur graven, gör skäl för ert namn och tar över världen på riktigt? Spill bönorna om haktappande exklusiva avslöjanden tack!
2016 ska vi göra några ganska splattriga böcker. Grisa till det lite. Det blir skoj. Men först ut är antologin ”13 svarta sagor om superhjältar” som kommer att ha release om några månader. Där tar vi ut svängarna lite. Det där blev inte så exklusivt, va? Förlåt och hej då!

Jonny Berg driver tillsammans med Erik Horned och Mimi Forssblad indieförlaget Swedish Zombie som ger ut rysare och skräck.

Mer info: Hemsida, Facebook och Twitter
Blogginlägg på Tentakelmonster med Swedish Zombie
Förlagets titlar kan inhandlas här: Bokus och Adlibris med flera

Skönheten

skonhetenJag fick upp ögonen för Christian Johansson i och med Parasitus. En bok jag är väldigt förtjust i. Det är en rätt klassisk skräckberättelse där det okända och oförklarliga drabbar en liten by i Norrland. En favoritgenre för egen del. Övernaturligheter som nästlar sig in i vår verklighet.

Skönheten är något annat. Mindre skräck och mer thriller. Det är en komplex roman och en finurligt uppbyggd sådan. Som läsare är jag rätt vilsen under inledningen av boken. Jag får följa två män som vaknar upp i ett övergivet hus. Ett par, där mannen har starka uppenbarelser, på en enslig ö. En mor och hennes dotter. Med flera.

Det är många personer att hålla reda på. Till en början målas ett nät av skeenden och händelser upp i en till synes ologisk ordning. Men efter ett tag börjar ett pussellikt mysterium ta form. Allt visar sig hänga ihop på ett osedvanligt snyggt vis.

Det är spännande, oförutsägbart och snillrikt berättat. Skönheten är en spännande thriller som utmanar med stimulerande och fängslande läsning, men det är också en intressant fusion mellan skräck och deckargåta. En bok som bör tilltala många. För egen del är jag både impad och tillfredsställd.

Titel: Skönheten
Författare: Christian Johansson
Genre: Skräck, thriller
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2015
Inköpsställen: Adlibris och Bokus

Felice

FeliceCatrin har konstiga drömmar på nätterna. Någon eller något besöker henne. Hon kan känna en oförklarlig närvaro med lust och njutning som följd. Men varför händer detta just henne? Vad vill den främmande besökaren?

Lupina Ojala skriver enkelt och rakt och lyckas förmedla förståelse för huvudpersonens udda situation. Ojalas novell kompletterar och applicerar dessutom ett djup till Swedish Zombies utgivning av e-noveller som enligt min erfarenhet i vanliga fall främst är av det läskigare slaget.

Felice är en kärlekshistoria med övernaturliga inslag om vänskap och lidelse, men också om vedergällning. En fängslande novell. Fin och känslosam. Även om jag tilltalas av ond bråd död när jag läser fiktion, så är det omväxlande att läsa nåt mer stillsamt emellanåt. Någonting som förmedlar ett fint budskap och ger mig hopp om mänskligheten i mörka tider som dessa. Det gör Felice.

Novellen är utgiven av Swedish Zombie och finns till exempel att inhandla hos Adlibris och Bokus.

”Ska skrämma och kanske vålla sömnsvårigheter hos de som läser”

Författarintervju: Christian Johansson
Författarintervju: Christian Johansson
Beskriv dig själv i en mening.
En droppe i ett stort, stort hav.

Hur är det att bo i England och ge ut böcker på svenska i Sverige?
Det är lätt att bo i England, men det är desto svårare att bo här och ge ut böcker på svenska. Vi pratar mest engelska hemma. Frugan är från Spanien, grabben är född i England, så det blir enklast så. Jag har kommit allt längre och längre bort från svenskan vilket ibland gör det svårt att få till meningar utan att de ska låta som svengelska efter fritt översatta från Google när jag skriver. Sen är det ingen fördel att inte kunna åka till bokmässan eller vara med på event och signera böcker och så vidare.

Dessutom läser jag mest engelska texter nu och när man ser på tv så pratar de engelska, allt jag gör på jobbet är engelska, förutom någon enstaka svordom, så det är självfallet ingen fördel. Men har man ett manus som är bra nog och får chansen att jobba med ett förlag som är flexibelt och villiga att kolla/korra texter och bolla meningar fram och tillbaka tills tapeterna trillar ner, så funkar det trots allt.

Skönheten är en klurig historia som pusslas ihop allt eftersom man läser. Utan att avslöja för mycket, hur såg processen ut för att få ihop det hela?
Först skriver jag som en vilde, vilket betyder att jag kastar in allt och alla som jag tycker passar in i historien och därefter tar jag fram stora saxen. Skönheten var en ganska utmanande berättelse att skriva eftersom flera historier löper parallellt igenom en stor del av berättelsen. Ursprungligen var det fyra historier, men en fick stryka på foten och det innebar självfallet också en hel del ändringar i resten av manuset.

När jag skrivet ett par utkast så tog jag ut de olika historierna i tre olika dokument för att kontrollera att alla historier satt ihop. När jag separerade de olika historierna så blev det enklare att jobba med dem och också enklare att sy ihop det så att de alla mynnade ut i samma berättelse. Jag tror att det utkast som blev det slutgiltiga är nummer fjorton eller något liknande och boken har tagit cirka fyra år att få klar, även om den har legat vilande under en del av den tiden. Det känns skönt att den äntligen kommer ut efter så mycket arbete.

skonhetenHur skiljer sig denna i jämförelse med dina tidigare romaner?
Förutom att den kanske är lite mer komplex och mer av typen psykologisk skräck, så skiljer den sig inte så mycket. Den är kanske lite mörkare, men i övrigt så har jag förhoppningar om att den, precis som Parasitus och till viss del Herr Lombardo, ska skrämma och kanske vålla sömnsvårigheter hos de som läser. Med Skönheten så hoppas jag också att jag skapat en karaktär som man ska minnas långt efter att man läst klart. En ny vän på vägen, om du så vill.

Fantastiken är på frammarsch i Sverige, hur ser det ut på den fronten i England?
Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet. Jag läser inte så mycket av den varan. Det blir mest Paul Auster, Dan Winslow eller James Ellroy för min del.

Om du får ta med dig tre litterära eller populärkulturella verk till en öde ö, vilka skulle det bli?
Jag skulle ta med mig Sopranos-boxen (om det nu mot förmodan skulle finnas tv och dvd på en öde ö), för en bättre serie har enligt mig aldrig gjorts, Springsteens Born to Run-album, vilket är ett mästerverk – samt Gabriel García Márquez Hundra år av ensamhet, för den har jag aldrig lyckats ta mig igenom trots otaliga försök, så den skulle förmodligen räcka länge.

Vad tar du dig an härnäst?
Jag är drygt 240 sidor in i ett nytt manus. Det har legat och skavt ett par år nu så jag har beslutat mig för att skriva klart det. Sen har jag en barnbok och lite noveller som jag tänkt skaka fram under nästa år. Det blir fullt upp och kanske blir också något publicerat om inspiration samt tid står mig bi. Vem vet?

https://www.youtube.com/watch?v=aiagD9DuW3Y

Faktaruta Christian Johansson
* Ort: Newcastle, England
* Aktuell med: Skönheten (release 27/11) utgiven av Swedish Zombie
* Tidigare romaner: Parasitus, Herr Lombardo, Ars Moriende och Förflyttarna
* Hemsida och författarsida på Facebook

Nio månader

nio_manaderCia Sigesgård är en ny bekantskap för mig och efter att ha läst novellen Nio månader är det en välkommen sådan. Här följer vi Emma och Daniel under graviditetens nio månader. Det går snabbt upp för dem att nåt inte står rätt till med barnet som växer i Emmas mage. Babylyckan övergår till någonting annat, något skrämmande och olycksbådande.

Som förälder till två barn känner jag igen mig i oron och ångesten i samband med att vänta barn. Rädslan för att något kan gå fel, tvivlen och oundvikliga mörka tankar. Därför borrar sig också Nio månader in i mitt psyke och släpper aldrig taget under berättelsens få sidor, men hänger också kvar flera dagar efteråt.

Nio månader är en perfekt sammansatt skräcknovell med en finfin avslutning som jag var helt oförberedd på. Krypande och obehaglig med ett smart upplägg.

Om jag funderar på att skaffa fler barn efter att ha läst denna? Tveksamt.

Novellen är utgiven av Swedish Zombie och finns till exempel att inhandla hos Adlibris och Bokus.

1007

1007Anton är en helt vanlig kille, förutom vad gäller en liten detalj, han håller på att förvandlas till ett monster. Han bor i Gällivare, ovanför polcirkeln, och smittades under sommarsolståndet. Nu är han instängd i sin lägenhet, med frätande ljusstrålar som angriper och läcker in från alla håll. Det är inte ett klockrent scenario för en aspirerande vampyr.

Johannes Pinter uppvisar en helt annan sida med 1007. Författarens förra roman – Vackra kyrkor jag besökt och de fruktansvärda väsen jag där mött, var ett matinélikt actionäventyr, medan det här är mycket mer av en minimalistisk historia. Språket skiljer sig dessutom anmärkningsvärt mycket. Här är det febrigt och fragmentariskt, mardrömmar blandas med hallucinationer, och det hoppar från dåtid till nutid. Men det är inget problem att hänga med, kapitlen är korta, och jag satte glupskt i mig bokens 200 sidor på två dagar. Den är snyggt berättad i sin enkelhet, med ett rakt och lättläst språk.

1007 är en intim berättelse om plågan att omvändas till något annat, att inte kunna kontrollera sina begär och att vistas i en miljö där den förrädiska solen aldrig går ner. Pinter bevisar att han kan mer än svulstiga actionepos och delger här en ny infallsvinkel på lidandet som det innebär att anta formen av en blodtörstande best. Författaren lyckas skildra smärtan och Antons splittrade psyke på ett medryckande vis. Jag är imponerad och hänförd. 1007 är en formidabel uppföljning på Vackra kyrkor jag besökt och en vampyrroman inte lik någon annan.

Titel: 1007
Författare: Johannes Pinter
Genre: Skräck
Utgiven av: Eskapix
År: 2015
Inköpsställen: ???
Övrigt: Johannes Pinters hemsida