Mörk stad

Det dundrar ut svenska undergångshistorier just nu och J.S. Axells debut Mörk stad är ännu en i raden av romaner som behandlar detta ämne. Jag började läsa denna på vinst och förlust utan vetskap om vare sig författare eller bokens innehåll. Undertiteln ”En dystopi om mänsklighetens undergång” gav mig dock tillräckligt med förhandsinfo för att suget skulle väckas.

Merparten av berättelsen utspelar sig i Stockholms innerstad, i en karantänzon som numera går under namnet ”fristaden”, där de överlevande samlats efter att en virussmitta har brutit ut. Området är hårt bevakat av militärstyrkor och utanför lever de smittade som förvandlats till blodtörstiga monster.

Jag gillar det här. Det är en fint utmejslad berättelse med karaktärer som är lätta att känna för men också ett mysterie som gör mig som läsare nyfiken på att läsa vidare. De smittade är nämligen inte det enda hotet i den här berättelsen. Det finns en nerv och ett driv i hur Axell skriver med korta lättlästa kapitel som gör det svårt att lägga ifrån sig boken. Mörk stad gör kanske inte något nydanande med zombiegenren men det är en läsvärd och spännande bok som jag verkligen kan rekommendera för fans av genren.

Titel: Mörk stad
Författare: J.S. Axell
Genre: Postapokalyps
Utgiven av: Hoi Förlag
Utgivningsår: 2019

De kallar oss zombier

”Mina slavar, tänkte hon, och sedan: nej. Mina husdjur. Min köttboskap, lydigt på väg till sin fålla, medvetna om att de fruktar något eller någon, men inte om att jag är dödsängeln som tvingar delar av dem att färdas genom mina egna tarmar … Hon tänkte: jag ska äta era hjärnor. Hon tänkte: döden är mer levande än livet.”

– – –

KG Johansson är onekligen en av landets produktivaste fantastikförfattare. Karln spottar ur sig böcker och ger ut dem på nästan lika många olika förlag. Det är svårt att hålla koll på vart de landar och inom vilken genre. Som skräckentusiast försöker jag åtminstone plocka upp de mer läbbiga släppen. Senaste bokreleasen står det lilla Skövdeförlaget Pulpfic för och i vanlig ordning levererar KG Johansson en riktigt läsvärd historia.

De kallar oss zombier är en fräsch tolkning på zombieapokalypsen med Umeå som skådeplats och Kattis, med ett jobb inom Miljöpartiet, i huvudrollen. Det är just på Kattis som fokuset ligger och det är en närgången skildring av hur smittan påverkar hennes vardag. Till en början lever hon ett dubbelliv, ett som odöd mördarmaskin och det andra som ordinär kontorsråtta på Miljöpartiet. Sakta men säkert eskalerar zombiesmittan när Kattis nattaktiviteter genererar fler blodtörstiga bundsförvanter. Med hennes förvandling följer också en nytänd aptit på sex, en minst sagt ovanligt våldsam sådan.

KG Johanssons zombier är kanske inte helt regelrätta och utan att avslöja allt för mycket är de inte av den typen som vanligtvis kan ses på film, tv eller i böcker. Kattis och hennes likasinnade är kåta sexgalningar med ett beteende som snarare liknar ett rovdjurs och inte de traditionella hasande, trögtänkta varianterna som vanligtvis är mest förekommande inom populärkulturen.

De kallar oss zombier är en absurd, komisk och makaber historia. En erotisk splatterfest helt i min smak. En fin balansgång mellan äckel, snusk och substans. Tematiskt känns mycket igen men boken rymmer tillräckligt många udda inslag för att den ska kännas intressant och annorlunda. KG Johansson är för mig inte bara en av landets mest produktiva författare utan också en av de bästa med osedvanligt hög lägstanivå. Han skriver vackert och välformulerat men med ett enkelt lättläst språk. En författare som alltid är en fröjd att läsa.

Titel: De kallar oss zombier
Författare: KG Johansson
Genre: Skräck, erotik
Utgiven av: Pulpfic förlag
Utgivningsår: 2018
Inköpsställen: Pulpfic förlag

Döda superhjältar äter hjärna

Marvel-zombies1

Världen har drabbats av en zombie-epidemi och även våra trikåklädda superhjältar är infekterade. Spider-Man stapplar omkring med ena benet uppätet, Captain America har fått halva huvudet avkapat och alla kvarlevande hjältar har förvandlats till mordiska kannibaler som drivs av en enda sak – hunger. De levande döda i ”Marvel Zombies” är inte de klassiska drönarna som vandrar omkring och stönar. De ser visserligen deformerade ut med klassiska zombie-attribut, som döende vävnad och läskig uppsyn, men de kan föra dialog med varann. Jakten på färskt kött förgiftar dessvärre deras sinnen och omdöme. Att leta ”mat” är därför den enda prioriteringen numera.

”Marvel Zombies” är dum, korkad och smått idiotisk. Och annars vore det konstigt. Det är trots allt zombier vi har att göra med här. Jag gillar greppet och det är intressant att se alla klassiska hjältar och skurkar zombifierade. Handlingen är inte så mycket att hurra över men det är utan tvekan underhållande. Man får ungefär vad man förväntar sig. Hjärndöd zombieaction. Med superhjältar.

Att twittra sig igenom zombieapokalypsen

twitteringdeadKonceptet med att skriva en novell på Twitter-manér lockade mig. Speciellt när novellen heter ”Twittering from the circus of the dead” och författaren Joe Hill. Dessutom var det perfekt läge för min nya Nexus 7 att visa vad den gick för som läsredskap. Det sistnämnda funkade fint som snus, det förstnämnda var inte lika lyckat skulle det visa sig.

En tonårstjej åker på roadtrip med sin familj. Efter många mil och sedvanligt tonårsgrälande med sina föräldrar så stannar familjen till vid ett udda cirkussällskap. Det visar sig snart att allt inte står rätt till när uppträdandet sparkar igång…

Upplägget är originellt och intressant. Jag gillar tanken med att läsa från ett Twitter-konto med de begränsningar det innebär. 140 tecken, thats it. Tyvärr känns berättelsen på tok för kort och förutsägbar i det här fallet, och det udda formatet tillför inte något. Det kändes inte tillräckligt äkta. Och hur realistiskt är det egentligen att posta Twitter-inlägg när det vimlar av levande döda omkring en? Det känns inte trovärdigt, samtidigt hade det gått att göra bättre med mer interaktion från andra Twitter-användare och med mer finess.

Jag köpte e-novellen från Google Plays egna affär för 25 spänn men den finns att inhandla via Amazon och Kindle för mer förmånliga sju kronor om man vill göra en bättre deal. Jag vill inte avråda från att köpa novellen, och sju spänn är den definitivt värd, men Joe Hill har skrivit bättre, och i vissa fall, helt lysande noveller. Köp hellre en novell, eller allra helst hela samlingen, från ”Vålnader”, eller ”20th century ghosts” som den heter i originalutförande.