Personligt – Sida 2

Läshörnan

Det här magin sker. — Det är här magin sker.

Det här blir lite av ett hemma hos-reportage, men jag känner mig manad att bjuda hem er till mig en stund. Som några av er säkert minns gnällde jag en del över hur husrenoveringen stal all min lästid både en och två gånger för ett tag sedan. Men det där förde också med sig någonting gott till slut.

I samband med att vi byggde ett nytt tv-rum förvandlade vi nämligen den gamla tv-ytan till en fullfjädrad läshörna. Plötsligt läser jag mer än på väldigt länge och allt är den nya myshörnans förtjänst!

Självklart återfinns en välfylld bokhylla framför läsfåtöljerna.

Det här gör mig såklart nyfiken. Har du en läshörna hemma, och i så fall, hur ser den ut?

Dags att ta tag i läshögen!

Renoveringen närmar sig sitt slut och jag ser äntligen ljuset i tunneln! Bara spackling, målning, golvläggning, spika lister och lite annat smått och gott kvar. Eller vänta nu. Det är ju ganska mycket kvar faktiskt!

Hur som helst. Jag tänker ändå ta tag i recensionshögen som växt sig skamligt stor. Det känns som energin ändå återvänt. Nya läsmål och deadlines har planerats in i minsta detalj. Räkna med ett mer stadigt flöde av bokrecensioner här på bloggen framöver.

Bloggstillestånd

Här har det varit dött det senaste. Det finns en enkel förklaring till det. Jag bygger ut mitt hus. På grund av detta har dessvärre läsningen tappat ordentligt med fart. Bokhögen med recensionsex växer sig större och större samtidigt som läsorken har sinat. Jag har inte den energi som krävs på kvällarna för att ta mig an läsandet på allvar just nu.

Istället består konsumtionen av passivt tv- och filmtittande och sker i regel en timme före läggdags. Det är ungefär det jag mäktar med. Förhoppningsvis vänder det så fort bygget närmar sig sitt slut.

Så för er trogna bloggläsare som undrat: Ja, jag lever och bloggen är inte stendöd. Mitt behov av att uttrycka mig om göttig populärkultur har inte bedarrat, bloggen är bara lägre prioriterad för en stund framöver. Detsamma ska sägas till författare och förläggare som väntar på omdömen. Håll ut!

Slut på stentrist reality-rapport. Puss.

En kvartalsrapport

batman-v-superman-trailer-poster-comic-con

Här kommer ett sånt där inlägg som jag bara måste spotta ur mig emellanåt. Med tre månader avverkade av det nya året är det hög tid att sammanfatta det första kvartalets konsumerade populärkultur. Jag kommer inte lista rubbet (då har du den här sidan) utan bara ta upp sånt jag uppskattat lite extra mycket eller tvärtom – det som visat sig vara stora besvikelser.

Ash vs. Evil Dead
En rätt spretig första säsong som levererar det den utlovar – massa splatter och fånigheter. Första avsnitten är mycket bättre än de avslutande. Kul och sevärd men kanske inte den fullträff jag hade hoppats på. Säsong två är såklart ändå hett efterlängtad.

Vägen
Under kategorin ”moderna klassiker jag borde läsa” har Cormac McCarthys ”Vägen” legat högt upp på listan länge. Och jävlar vilken käftsmäll det var. Mörk, ångestfylld läsning som stannar kvar. Vansinnigt bra. Mastigare blogginlägg här.

What We Do in the Shadows
Filmversionen av brittiska tv-serien Almost Human. Typ. Om ett gäng vampyrer som bor tillsammans, filmad som en mockumentary. Mysig, lättsam och värd att se.

Daredevil (säsong 2)
Nu har jag visserligen redan skrivit av mig ordentligt om den andra Netflix-säsongen av DD men jag vill återigen understryka hur mycket jag älskar den här inkarnationen av karaktären. De har verkligen träffat rätt med det mesta. Fet Daredevil-special med Farfarsparadoxen utlovas inom kort.

Terminator Genisys
Jag blev glatt överraskad över hur underhållande den här nedskrivna uppföljaren var. En klar uppryckning efter onödiga del tre och horribelt korkade del fyra. Den tar inte sig själv på särskilt stort allvar och jag tycker tidsreseaspekten är ett kul sätt att föra berättelsen vidare på ett nytt spår.

Arkiv X (säsong 10)
Årets onödigaste comeback? Antagligen. Trött, omodern och förlegad. Arkiv X år 2016 känns fullständigt irrelevant. Det rådande tv-klimatet har sprungit ifrån Chris Carters gamla skapelse och det är inte det att de nya avsnitten är sämre än originalavsnitten, men med dagens mått mätt duger det inte längre.

Daredevil: End of Days
Spoiler! Daredevil dör på första sidan! Faktum är att DD inte ens medverkar i denna serieroman, berättelsens huvudperson är istället Ben Urich, tidningsreportern som får i uppdrag att utreda brottsbekämparens död. Riktigt bra deckargåta fylld med fanservice och smarta referenser. För att på riktigt uppskatta bör man dock ha läst en del Daredevil tidigare.

Batman v Superman: Dawn of Justice
En stor besvikelse. Zack Snyder dribblar bort sig själv med denna kalkonrulle. Sämre än Man of Steel. Första halvtimmen är stämningsfull och intressant men sen går det utför. En mer utvecklad spoilerfylld diskussion i nästa avsnitt av Farfarsparadoxen.

The Shannara Chronicles
En av årets största tv-höjdpunkter för mig. Tramsig? Check! Förutsägbar? Check! Underhållande? U bet! Det finns mycket att anmärka på i den första säsongen av TSC men det är när det kommer till kritan en härlig variant på en klassisk fantasysaga. Jag njöt i fulla drag. Och utöver Game of Thrones är välproducerad fantasy någonting man varit svältfödd med i tv-rutan och det kanske därför är lätt att uppskatta serien. Jag håller tummarna för att den blir förnyad. Blogginlägg om tv-serien finnes.

Fantastic Four
Inte den superkatastrof det har snackats om men en sönderklippt, platt och totalt meningslös superhjälterulle är det trots allt. Det finns bra bitar, som inledningen till exempel, men den avslutande delen är ett fullständigt haveri. Blä. Jag är fortfarande nyfiken på hur Josh Tranks egna version såg ut innan 20th Century Fox gick in och ”styrde upp” vad de själva ansåg var för långt ifrån filmbolagets version av verket. Men det lär vi aldrig få se. Synd.

Chappie
Efter mästerliga District 9 har Neil Blomkamp haft det svårt att leverera något lika extraordinärt igen. Chappie är ännu ett bevis på detta. En bra film, javisst, men inte i samma klass som hans fantastiska debut. Precis som med Elysium. Detta känns som en nyversion av 80-talsklassikern ”Short Circuit”, vilket visserligen inte är helt fel, men det saknas fingertoppskänsla i utförandet.

”Release the beast”-intervju

intervjurtb

Jag fick en otippad förfrågan för ett tag sedan. Författaren Jens Daniel Burman, aktuell med skräckromanen ”Huset”, undrade om jag ville agera intervjuoffer som en del i bloggserien ”Release the beast”. Såklart jag ville! Här samsas jag med storheter som Anders Fager, Mats Strandberg och flertalet duktiga författare, regissörer, bloggare samt andra spridare av skräck. Tufft!

Min intervju hittar du här.

Läskramp

gäsp2

Dags att bli personlig och möjligtvis aningen för transparent. Bedöm själva. Det här är främst ett inlägg riktat till författare och förlag jag varit i kontakt med den senaste tiden.

Jag är och har aldrig varit en snabbläsare. Ibland landar jag i ett fint läsflyt och kan klämma ett par böcker i veckan. Men det där är upp och ner. Jag imponeras ständigt av bokbloggare som mosar sig igenom bok efter bok i ett hisnande tempo. Hur hinner ni med?

Mitt problem är att min läslust varierar. Oftast på grund av personliga omständigheter. Just nu har jag en liten svacka och läsningen har främst tagit stryk av en enormt energislukande köksrenovering. I takt med att jag tappat fart i mitt läsande har min recensionshög växt sig större och större. Det här ger mig dåligt samvete.

Jag börjar känna mig lite som jag gjorde när jag bestämde mig för att lägga av med spelrecenserandet. En känsla av förpliktelse och stress över att inte hinna leverera. Nu har jag ännu inte tänkt i de banorna vad gäller mina boktexter men jag vill inte nå en punkt där jag ens överväger att lägga ner den delen av mitt bloggande. Jag är och kommer förbli en bokmal som gärna skriver om mina läsupplevelser. Även om omfånget lär variera.

Det är inte det att jag inte försöker. Jag läser varje kväll, men det dröjer bara ett par sidor innan ögonlocken vägrar hålla sig uppe och jag måste släcka lampan på nattduksbordet. Det går trögt och långsamt. Jag kommer därför inte heller ta emot några fler recensionsböcker i december månad förrän jag är helt ikapp med de böcker som jag har liggande.

Så till alla författare som väntar på omdöme – det kommer, ni är inte bortglömda. Men det kan dröja ett tag till. Jag hoppas ni har överseende med detta.

Välkommen till tentakelmonster.se

prntscrnsida3

En nystart kräver ett nytt namn. Farbror Atlas har ömsat skinn.

När min spelpodd sedan sju år tillbaka lades ner och min redaktörsposition på Skillpoint övergavs kunde jag äntligen låta litteraturen ta större plats i mitt liv igen. Läsåret 2014 var mitt mest produktiva sedan jag var tjugo bast. Jag slungades tillbaka till en tid då jag verkligen kunde uppskatta en god bok, ge den utrymme och intresset väcktes på allvar igen. Jag är fortfarande en spelfantast av guds nåde men så fort kraven på att hålla sig uppdaterad försvann spelar jag numera förhållandevis lite, bara några timmar i veckan.

Nu är det all in på fantastik i alla dess former. Mer fokus på litteratur och tv-serier, mindre på tv-spel. Jag tycker det är utmanande att skriva igen, att bredda min bedömningsförmåga, att hitta nya infallsvinklar. Jag säger inte att jag är bäst, eller ens speciellt bra på det, men min ambition har aldrig heller varit att fatta den vassaste kritikerpennan.

Mitt mål med bloggen har alltid varit att belysa och lyfta fram verk som går många förbi, verk som mitt hjärta klappar extra mycket för. På samma sätt som jag alltid vurmat för indiespelen, är jag lite extra fascinerad av det där som inte trycks upp rakt i ansiktet på oss, och gör per automatik detsamma för andra uttrycksformer. Vem älskar inte en underdog liksom?

Samtidigt finns det ändå plats för giganter som Marvel och Nintendo, det ena utesluter inte det andra, men jag kommer aldrig skriva en textrad om senaste Beck-filmen eller Liza Marklunds deckare. Jag lockas inte av det där vi ständigt möts av i vardagen. Det är magin jag vill uppleva, det fantastiska, det där som det gråa trista ordinära inte kan erbjuda. Superhjältar, robotar, tidsresor och mutanter.

Och såklart, en hälsosam dos av slemmiga tentakelmonster.

Liebstervadåfnåt?

Jag har blivit nominerad av duktiga Eva Holmquist för någonting kallat Liebster Award. Tusen tack för nomineringen! Jag var tvungen att googla lite innan jag fattade vad detta innebär och nu tror jag mig ha hyggligt grepp om det hela.

Så här lyder hur som helst reglerna för priset:
Länka tillbaka till personen som nominerade dig.
Svara på frågorna som du fick av personen som nominerade dig.
Nominera 11 andra bloggar med färre än 200 följare.
Gör 11 frågor till dem som du nominerar.
Meddela de nominerade via sociala medier/bloggar.
Personen som nominerade mig länkar jag till ovan.
Frågorna svarar jag på nedan.

Här kommer mina nomineringar. Det blir inga 11 (inte ens i närheten faktiskt):
Foliehatt på
Fiktiviteter
Feuerzeug
Vildvittra
Lingonhjärta

Mina frågor kommer här:
1. Vad läser du just nu?
2. Finns det en genre du avskyr att läsa?
3. Har någonsin en filmatisering av en bok varit något att ha? I så fall vilken?
4. Bästa läsställe? Soffan, sängen eller hängmattan?
5. Vilken är den mest överskattade bok du läst?
6. Postapokalyps eller rymdinvasion! Vad läser du helst om?
7. Minns du din första läsupplevelse som barn?
8. 2015 års mest efterlängtade boksläpp är vilket då?
9. Nämn en bok som borde bli tv-serie och varför.
10. Läser du serier? Vilken är i så fall favoriten?
11. Vilken var den senaste fullpoängaren du läste?

Mina svar kommer här:

Vilken bok läser du just nu?
”Skönheten” av Christian Johansson (släpps senare i år)

Vilken typ av böcker tycker du bäst om?
Främst läskigheter i skräckgenren men också gärna science fiction och en gnutta fantasy. Verklighetsförankrade böcker är jag inte mycket för. Det blir fantastik för hela slanten.

Hur många böcker uppskattar du att du läser på ett år?
Mellan 25-50.

Läser du e-böcker?
Japp.

Föredrar du tryckta böcker eller e-böcker?
Beror på. E-böcker är mer behändigt samtidigt som fysiska böcker syns i bokhyllan. När jag är ute och reser eller bor i sommarstugan är e-boken bäst. Men jag gillar både och om jag bara får välja en är fortfarande pappersboken att föredra.

Hur hittar du böcker som du vill läsa?
Via bok- och författarbloggar, och genom att följa nischade förlags hemsidor. Internet är vanligtvis källan hur som helst.

Var köper du flest böcker?
Bokbörsen och de stora bokhandlarna på nätet, typ Adlibris och Bokus.

Om du bara får välja en bok som du läst senaste året, vilken bok skulle du rekommendera?
Nästan helt omöjligt att svara på, har läst så mycket bra. Men under aktuellt år, 2015, är det nog ändå ”Dränkt” av Frida Andersson Johansson och novellsamlingen ”Munins skärvor” av Oskar Källner.

Var är din favoritläsplats?
Sängen.

Vilken bok längtar du efter att få läsa?
Många! Men närmast till hands ligger Johan Rings debutroman ”Fyra minuter”.

Läser du böcker fler gånger än en?
Väldigt sällan. Har hänt vid några enstaka tillfällen med gamla favoriter som ”Liftarens guide till galaxen”, ”Sagan om ringen” och ett gäng Stephen King-böcker.

Lässvacka och Metroid-flört

axiom

Jag förhandsläser just nu en bok som dyker upp först i höst för er andra dödliga. Ha! Jag är så speciell! Eller nä, skämt åsido. Men gud vad trögt det går. Det är inte att boken är dålig, snarare tvärtom, orken finns bara inte där just nu. Jag däckar efter fem till tio sidor. Varenda kväll! Som småbarnsförälder är det i princip min enda lugna stund på dygnet men ögonlocken vägrar hålla sig uppe. Det är klart att lästempot bedarrar kraftigt.

Jag läste en ynka bok under hela förra månaden och denna ser ut att gå samma öde till mötes. Min status är åtminstone densamma i nuläget. Recensionshögen växer sig dessutom bara större och större. Jag börjar känna en viss stress över detta och även om jag varit tydlig emot författarna känner jag mig skyldig att inte såsa allt för mycket.

Någonting jag däremot orkar med just nu är Axiom Verge. Detta Metroid-lika retrofierade lilla indiespel åt upp fem timmar av mina dyrbara lästid igår. Men det kanske är det jag behöver. En liten paus från det ena och en återgång till det ena.

Axiom Verge bjuder inte på något nytt under solen. Det är ett klassiskt actionäventyr som uppmärksammar utforskning och platåhoppande. Samtidigt är det rysligt beroendeframkallande och soundtracket är fint som snus. Lyssna här bara! Jag blir förvånad om jag inte klarar det under påskhelgen. Om tiden finns, antagligen tidigare. Det är ett sånt där spel jag inte kan släppa och bara vill återvända till, varje vaken stund.

Rapport januari 2015

Maleficent

Film:
Her
Evil Dead (2013)
Slither
Drag Me to Hell
Captain Phillips
Maleficent
The Maze Runner

TV:
Morran och Tobias

Böcker:
Förvandlingen – Franz Kafka
Munins skärvor – Oskar Källner
Kärlek i Maskinernas tid (antologi)

Noveller:
Saken som åt Danny Smith – Johan Ring

Spel:
Life is Strange Episode 1

Kommentar:
I vanlig ordning så kommer lite omdömen av sånt jag inte hunnit blogga om i denna månadssammanfattning.
– Evil Dead har jag inte vågat se tidigare då jag var rädd att min kärlek till originaltrilogin skulle få sig en törn men denna ”reboot” var oväntat bra. Det visade sig vara en annan typ av film men med små doser av fanservice instoppat här och var.
– Her var en hjärtskärande och väldigt annorlunda upplevelse. Fantastiska karaktärer.
– Kan tänka mig att många sen länge är trötta på Rheborgs och Gustavssons karaktärsskådespeleri men i Morran och Tobias tycker jag de träffar precis rätt. Bland det bästa i svensk humor jag sett på länge.
– Kafkas Förvandlingen var ingen höjdare och är i mitt tycke lite överskattad. Trist och utan poäng.
– Första episoden av Life is Strange överraskade med starkt manus och bra karaktärer. Intressant spola tillbaka tiden-mekanik. Enda minuset var den usla ansiktsanimeringen som förtog lite av inlevelsen.

Statistik 2015:
Film: 7
Kortfilm: 0
TV: 1
Böcker: 3
Noveller: 1
Serieromaner: 0
Spel: 1