Halloween-special: Skräddarsydd blågul skräck

bocker

Stephen King i all ära men visste du att det vimlar av duktiga skräckförfattare även i Sverige? Klart du gör, du har väl tittat in här på bloggen förut?! Alla bloggar med lite trendkänsla skriver om skräck just nu och självklart hakar jag också på det tacksamma Halloween-temat. Jag verkar vara sen till festen och har förmodligen blandat ihop det hela med alla helgons afton men skit samma! Här är ett gäng blågula skräddarsydda tips för skräckfantasten.


monster

fyra-minuterFyra minuter

Att läsa Fyra minuter var som att resa tillbaka i tiden. Till en tid där mitt femtonåriga jag frossade i den här typen av skräck. När traven av VHS-rysare växte i pojkrummet, samtidigt som favoritförfattarna hette Stephen King och Dean Koontz. Så tack Johan Ring, inte bara för en finfin skräckupplevelse, utan också för den nostalgiska återblicken. För en lika fin som hemsk stund tillsammans.


Parasitus

Det här är bra, väldigt bra till och med. Christian Johansson är riktigt vass på att ta fram älskvärda karaktärer och få mig att känna för dem alla. Men han är lika bra på att skriva läskig skräck. Det mörker som omger de sista sidorna i boken är omvälvande läsning. Skrämmande och gripande.


varulvar

omslagsbild-hamhVargsläkte

Jensen lyckas balansera blandningen av spöken, varulvar, helare och allt vad det är på ett fantastiskt vis. Småstadskänslan är hela tiden påtaglig och det sakta nystandet i vad som egentligen är i görningen är väl beskriven.


Han åt mitt hjärta

Om varulvar i Malmö. En kort men intensiv och välskriven skräckis. Rymmer både homoerotik och mord på främlingsfientliga politiker.


Där ute i mörkret

Välskrivet, engagerande och spännande. Här återfinns många intensiva passager och jag gillar den för sitt actionfyllda upplägg. Det är aldrig speciellt läskigt men det finns gott om blod och gore.


folktro

vattnet_drarDränkt

Dränkt är en fängslande bok, svår att lägga ifrån sig, med stänk av nordisk folktro som grädde på moset. Stundtals är den riktigt ruggig och författaren har implementerat de övernaturliga inslagen på ett träffsäkert sätt.


Vattnet drar

Vattnet drar är en erotiskt laddad ungdomsfantasy med skräckinslag. Det förekommer en hel del sex, men också rysligare delar.


Vätten

Jag älskar när terrorn nästlar sig in i vardagen och när fönstret till det okända står på glänt. Vätten fångar allt det där och Strömberg behärskar att blanda vardag med skräck på ett exemplariskt vis. Det är en ruggig historia och stämningen ligger tät och olycksbådande över sidorna.


vampyrer

10071007

Författaren lyckas skildra smärtan och Antons splittrade psyke på ett medryckande vis. Jag är imponerad och hänförd. 1007 är en formidabel uppföljning på Vackra kyrkor jag besökt och en vampyrroman inte lik någon annan.


Låt den rätte komma in

Behöver den här ens en beskrivning? John Ajvide Lindqvists succédebut om vampyrer i Blackeberg. En lika fin och gripande berättelse om uppväxt som det är en spännande skräckis.


Färjan

Upplägget med helvetet som bryter loss under en Finlandskryssning är en perfekt utgångspunkt för en skräckroman. Lyckligtvis infrias potentialen. Det är blodigt, klaustrofobiskt och stundtals riktigt läskigt. Precis som jag vill ha det.


spoken

Människohamn

Förmodligen min favorit med John Ajvide Lindqvist. Skräcken drabbar skärgårdsidyllen. Fantastiska karaktärsporträtt, tragisk, fascinerande och läbbig.


cooltext213208357690216

kgj-biotikaBiotika

Biotika är en undergångssaga fylld med ångest och mörker. Intensiv och spännande. Stundtals snuskig och oftast äcklig. KG Johansson målar upp en ohygglig mardrömsvision av ett framtida Sverige och han gör det på ett förträffligt sätt.


Fjärilen från Tibet

I CJ Håkanssons debutroman från 2007 går ingen säker. Lemmar flyger, huvuden exploderar och kroppar slits i stycken på de mest fantasifulla sätt. Det är så överdrivet makabert att jag, som gammal härdad splatterfantast, till och med ryggade tillbaka av allt äckel som beskrevs i boken. Jag är verkligen svag för den här typen av ultravåld och även om det går lite väl långt emellanåt så är det uppfriskande att läsa någonting som vågar ta ut svängarna rejält.


Bestmannen

Bestmannen lyckas precis med det boken avser att göra – att underhålla och att äckla. På de här punkterna är det här ett litet obskyrt mästerverk för en tentakelfantast som undertecknad.


zombier

hanteringenHanteringen av odöda

En långsam zombiehistoria. Visar framför allt hur samhället reagerar på att de döda reser sig ur gravarna. Inte speciellt läskig men en smart och en annorlunda skildring av fenomenet levande döda.


Tjärven

JLA igen. Här med en klart mer intensiv zombieskräckis. En actionfylld och slafsig kortroman om ett gäng före detta skolkamrater som festar loss på en skärgårdsö med ett gäng blodtörstiga zombier som sällskap.

Vargsläkte

vargslc3a4kte-av-caroline-l-jensen-2011Jag börjar äntligen ta tag i min ständigt växande skämshög av böcker. Senast Borde vara död och nu Vargsläkte.

Caroline L. Jensen har för länge sen övertygat mig om att hon behärskar skräckformatet i novellform. Men hur står det till med skräckromanen? Jag påbörjade faktiskt Vargsläkte redan för två år sedan, glömde sedan kvar den ute i sommarstugan och där blev den liggandes. Detta trots att jag gillade inledningen. Nu är jag väldigt glad över att jag återupptäckte boken igen.

Vera återvänder till sin hemstad Jämnviken för att hjälpa sin mormor med att renovera upp det fallfärdiga strandhotellet som finns i familjens ägo. Men Vera blir snart varse om att huset ruvar på många hemligheter. Det är något konstigt med Veras mormor Ylva, likaså med hennes ständigt närvarande väninnor. Dessutom verkar det spöka i kåken…

Vargsläkte är i mitt tycke mycket mer en spänningsthriller med mysteriekänsla, och inte någon renodlad skräckroman. Den är aldrig speciellt läskig. Mig gör det inte ett smack, då den trots att den krypande skräcken uteblir, innehåller mycket annat göttigt. Jensen lyckas balansera blandningen av spöken, varulvar, helare och allt vad det är på ett fantastiskt vis. Småstadskänslan är hela tiden påtaglig och det sakta nystandet i vad som egentligen är i görningen är väl beskriven. Med det sagt dyker det ändå upp en del mustig splatterskräck mellan all mystik som livar upp. Jensen skriver dessutom väldigt intelligent och blandar gärna in humor i all misär. Papegojan Dolores med hennes ständiga ”Skit på dig!” är exempel på enkel men skön humor som dyker upp i helt rätt (men ändå fel) lägen.

Vargsläkte: Lykanthropos I skulle bli den första delen i en planerad trilogi, nu blir det inte så då förlaget gick i konkurs strax efter att boken släpptes. Det är väldigt synd. Den sista halvan av boken är väldigt spännande och händelserik. Det fanns mycket att bygga vidare på här. Jag tycker ändå att den första delen fungerar bra som en fristående bok. Den slutar på ett hyggligt tillfredsställande sätt även om den också öppnar upp för en fortsättning.

Om Jensen övertygat mig om att hon kan skriva lika bra längre berättelser? Med råge!

Boken finns att köpa lite här och där. Verkar dock bara finnas som e-bok numera.