Etikett: Spelat

Vad håller den där lata jäveln på med?!

Inte bloggar han så mycket i alla fall.

Ja, jag vet. Såna här inlägg är bara trista och fjantiga men jag gillar att hålla människor uppdaterade.

Lyssnar man på Radio Speltorsk (vilket man bör göra) så har man faktiskt rätt bra koll på vad jag spelat den senaste tiden. Sedan min nya dator dök upp har det blivit mycket PC-spelande och många indiespel som gått varma. Blueberry Garden, ScaryGirl, And Yet it Moves och ett par till har spelats flitigt. Det sägs dessutom att And Yet it Moves är på G till WiiWare. Skoj för er som är konsolkramare. Det är fantastiskt roligt. ScaryGirl är ju gratis och spelas direkt i webläsaren så det känns redan smidigt som det är. Testa det också.

Jag fick dessutom hem ett gäng PS3-titlar häromdan. Det är såna där spel som jag känner jag vill ha en åsikt om. Egentligen vet jag inte riktigt om jag överhuvudtaget är så sugen på nån av dem. Är jag lite dum i huvudet? Troligen. Och nej, jag är verkligen inte gjord av pengar. Spelen i fråga är Heavenly Sword, Uncharted och Resistance. De första intressanta exklusiva spelen till formatet enligt många. Jag får väl se vad jag tycker så fort jag bekantat mig med dem.

Installerade faktiskt också The Hunter igår på uppmaning av fleischer i kommentarerna på radiospeltorsk.se. Spelet verkar lovande men avslöjade också att mitt grafikkort inte är det bästa på marknaden. Blir till att skaffa ett lite fetare innan jag spelar vidare.

Men nu kommer jag återigen koncentrera mig på MGS4 och kampen med Vamp i slutet på Act 4. De där satans mekaniska hoppetosserna som låter som kossor gör mig förbannad. Kan inte Raiden skynda på det hela lite?

Så nära men ändå så långt borta

Jag hintade er om en som jag kallade det, ”tokexklusiv intervju”, i nya Radio Speltorsk. Om ni lyssnat på programmet så känner ni till att det var Erik Svedäng som var intervjuoffer. Det var för övrigt min första riktiga telefonintervju. Lite old school så där. Utöver det nämnde jag dessutom att jag blivit lovad ett exemplar av det superintressanta Blueberry Garden och mottog som utlovat ett ex av herr Svedäng nyligen.

Problemet är att spelet är på tok för tungt för min dator. Inte helt överraskande med tanke på vad Erik sa när han gästade Radio Speltorsk första gången i avsnitt 31. Men oj vad snyggt det är in action. Bilder gör inte det här spelet rättvisa. Av minuten jag sett innan min dator kraschar så är jag väldigt spänd på att få spela mer. Förhoppningsvis anländer min nya datalåda snart. Man kan få abstinens för mindre…

blueg2b
Snart i en dator nära mig.

Från ointressant till det motsatta på ett par sekunder

Saxat från Loading om nya Punch-Out till Wii:

Spelet är anpassat för att dra nytta av kontrollerna till Wii, men om man vill spela old school är det bara att vända på Wiimote och hålla den som om du spelar NES och boxas på det viset.

HURRA!!!

Med tanke på hur jävla sämst kontrollerna fungerade i Wii Sports boxning så blir jag överlycklig över detta beslut. Nästan ännu lyckligare blir jag över att Super Punch-Out släpps på Virtual Console nu på fredag. Jag har faktiskt aldrig klarat det spelet och eftersom min gamla SNES funnit en ny ägare sen länge får jag nu återigen chansen.

Punch-Out till Wii släpps i Sverige den 22:a maj och helt plötsligt bryr jag mig.

punch-out
Punch-Out till Wii har numera ett existensberättigande.

Tankar kring det digitala konsolkriget

Att Microsofts onlinetjänst på konsolmarknaden länge legat i framkant har väl knappast undgått någon men jag tycker mig ana ett litet tronskifte åtminstone när det gäller de nedladdningsbara speltjänsterna i början av det här året. Med spel som Flower, Noby Noby Boy (släpps idag) och kommande Trine samt Fat Princess känns det som PSN äntligen börjar få en stabil bas med exklusiva spel. Och i ärlighetens namn var avslutningen på 2008 inte så pjåkig den heller. Både WipeOut HD och Crash Commando visade sig till exempel vara riktiga höjdare men överskuggas ändå av Microsofts envetna matande.

Jag tycker mig finna vissa problem med hur Xbox Live Arcade fungerar för tillfället. Att lansera minst ett spel per vecka kan tyckas ambitiöst men med facit i hand skulle man kunna stryka åtminstone hälften av spelen som släppts till tjänsten och ändå leva med ett gäng mediokra titlar. När jag börjar gräva i Playstation Networks spelbibliotek ser det lite annorlunda ut. Visst, det finns en del skräp här också men kvalitén är ändå märkbart högre.

flower1
Flower visar upp sig i all sin prakt.

Det experimenteras dessutom mer på Sonys tjänst. Titlar som Echocrome, Pixeljunk Eden, Flow, Noby Noby Boy, Linger in Shadows och Flower lämpar sig väldigt bra som nedladdningsbara upplevelsespel. Något vi förmodligen aldrig skulle få se släppas på en fysisk skiva och aldrig ens få uppleva om det inte vore för dessa tjänster. Mycket av det jag gillar med den här typen av distribution är att man har möjlighet att uppleva nåt nytt, fräscht eller annorlunda. Behöver det vara ett fantastiskt spel? Egentligen inte.

Jag säger inte att man ska slopa alla spel som inte är annorlunda men att släppa ”light”-spel av existerande retailspel känns som en dålig kompromiss åtminstone jag klarar mig utan.

Och var kommer WiiWare in i allt detta undrar du? Ja, ingenstans är mitt svar. Nä, skämt åsido. Det känns fortfarande som Nintendos nedladdningsplattform bara ligger och bubblar. Den vill aldrig komma igång på riktigt. Nog för att det finns ett par bra spel till tjänsten men eftersom 99% av allt som släppts stinker gammal svettig socka så är det knappt att jag orkar bry mig längre. Det andra grova felet är dessutom Wii´s futtiga lagringskapacitet. Men allt det där är ett faktum sen länge.

nobyhouse
Noby Noby Boy - bland det underligaste spelvärlden sett?

Det ska tilläggas att när det gäller återlanseringar så kickar Wii motsåndarnas stjärtar röda. Virtual Console är och förblir ett genidrag. Classic Controller sitter som en smäck i näven och lyckas faktiskt med bedriften att hantera de flesta spelen på ett ypperligt sätt. Det finns ett par vettiga Xbox Originals- och PS1-spel till konkurrenternas plattformar men kan inte mäta sig med Nintendos dito.

Men för att återgå till min inledning och knyta ihop säcken lite grann. Jag älskar verkligen den här typen av distribution och de tjänster detta innefattar. Men det finns fortfarande saker att jobba på. Hos Microsoft vill jag se mindre kvantité och mer kvalité. När det gäller Sony vill jag ha mer av allt egentligen. De börjar hitta en formula som fungerar men det finns mer att önska kring vissa onlineimpenteringar i spelen till exempel. Nintendo gör det mesta fel när det gäller onlinestöd fortfarande. Ett hopplöst fall på den punkten tyvärr. Men Virtual Console is teh shit.

Sen är jag nöjd. Ett tag.

Innan WoW…

… utvecklade Blizzard ett cinematiskt peka-klicka-äventyr som gick under namnet Warcraft Adventures: Lord of the Clans. Spelet var från början tänkt att släppas 1997 till PC och Mac men efter att först ha blivit framskjutet lades det senare istället ner helt och hållet.

warcraft-adventures-boxart

Jag var en av dom som verkligen såg fram emot den här titeln och blev snuskigt besviken när titeln konstaterades nedlagd. Det finns många spekulationer kring varför spelet slopades. En av dom var att Grim Fandango utvecklades under samma period. Med tanke på att 2D-spelen var ett utdöende släkte och sakta men säkert övergavs för den stundande 3D-revolutionen så ansågs Warcraft Adventures rejält daterat bredvid Lucas Arts storsatsning.

För övrigt var hela äventyrsgenren som vi minns den på dekis vid det här laget och folk började intressera sig mer för andra typer av spel. Det finns i vilket fall många olika faktorer som kan ha påverkat Blizzards beslut. Enligt dom själva berodde det på att spelet höll på att bli för traditionellt. Det spelades och såg ut som alla andra spel i genren vilket kändes förlegat. Tre år tidigare hade det säkerligen betraktas som ett mästerverk men vid den här tidpunkten dög det inte helt enkelt.

warcraftadventuresbild

Däremot släpptes åtminstone novellen som spelet skulle vara baserat på. Lord of the Clans släpptes 2001 och skrevs av Christie Golden som tidigare även skrivet flera noveller baserat på Star Trek. Lord of the Clans är den andra boken som handlar om Warcraft-universumet.

I vilket fall är det sorgligt att en potentiell peka-klicka-klassiker lades ner vare sig spelet låg rätt i tiden eller inte. Beslutet som Blizzard fattade var säkert rätt marknadsmässigt men med tanke på hur långt spelet hunnit i utvecklingen samt hur bra det verkade bli så hade jag hoppats att få lägga vantarna på det när det begav sig.

Ett bra spel är ett bra spel oavsett när det släpps. Så borde det vara.

Spana in filmerna från spelet och misströsta:

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=iOS3poECd3I&feature=related]
Gameplay från spelet med jobbig tysk som tjatar.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=gslAG2OEO1c&feature=related]
Trailer för spelet.

Sammanfattning av spelåret 2008

braid2008

Jag är förmodligen knappast ensam att skriva den här typen av blogginlägg just nu men jag kan inte heller låta bli.

Spelåret 2008 rådde inte riktigt på 2007 i mitt tycke, men nära på. Rekordmånga jättebra spel, få riktigt fantastiska. Super Mario Galaxy, Portal, Mass Effect, Aquaria, Metroid Prime 3 och Okami smäller högre än mina favoriter från i år. Fast det är trots allt på det berömda håret.

2008 blev långt i från det mellanår som jag hade räknat med. Tvärtom. Jag vågar tippa på att regnet av stortitlar vi fick i slutet på året aldrig tidigare erbjudet så ohyggligt många slipade spelupplevelser som denna gång. Det var ytterst få spel som inte åtminstone kunde betraktas som ”väldigt bra”.

För egen del sitter jag fortfarande utan en Playstation 3 och har missat en del som andra säkerligen kvalificerat som flera av årets bästa spel. Men jag har fortfarande inte lust med att punga ut drygt fyra papp för Metal Gear Solid 4 och Uncharted som är de två spel till formatet som jag verkligen vill äga. Förhoppningsvis kan en liten prissänkning och kommande Heavy Rain göra mig mer positiv till ett inköp.

Och så är det det där med min listmani. Här är alla spelen jag hann spela 2008 rangordnade:

1. Braid
2. NHL 09
3. Professor Layton & the Curios Village
4. Fable 2
5. Zack & Wiki
6. Mirror´s Edge
7. Fallout 3
8. Gears of War 2
9. Bionic Commando Rearmed
10. Castlevania: Order of Ecclesia
11. N+
12. LostWinds
13. World of Goo
14. Prince of Persia
15. Rhythm Tengoku Gold
16. God of War: Chains of Olympus
17. Karoshi 2.0
18. Wario Land: The Shake Dimension
19. Disaster: Day of Crisis
20. Top Spin 3
21. Rez HD
22. Banjo Kazooie: Nuts & Bolts
23. Dead Space
24. Castle Crashers
25. Patapon
26. No More Heroes
27. Toki Tori
28. Strong Bad: Episod 1
29. Ninja Gaiden Dragon Sword
30. Grand Theft Auto 4
31. Assault Heroes 2
32. StillAliveDS
33. Too Human
34. WOTB: Commando 3

Jag kan ha glömt nåt men jag tror att merparten finns med i den där listan. Spel jag bara har testat i några minuter har jag skippat. Jag är förvånad över att listan håller så hög standard trots allt. Inte ens nummer 34 – WOTB: Commando 3 är speciellt dåligt, bara mediokert.

Nu är det dags att blicka framåt och årets skojsigheter. 2009 blir förmodligen året då jag äntligen får tummen i röven och köper en Playstation 3 vilket lär innebära att jag blir tvungen att ta i kapp en del av spelbiblioteket där. I övrigt ser jag fram emot Heavy Rain, Cave Story (till WiiWare), LostWinds 2, Resident Evil 5, Street Fighter 4 och Bionic Commando för att nämna några.

Radio Speltorsk kommer fortsättningsvis att släppas veckovis på torsdagar. Det första avsnittet är redan inspelat och färdigklippt. Det kommer finnas tillgängligt för nedladdning nu på torsdag den 8:e. Några gamla inslag slopas och ett par nya tillkommer. Jag sitter dessutom just nu och försöker göra i ordning en mer bloggaktig hemsida till programmet. Något som påminner mer om Nertankats sida. Den nuvarande känns för rörig och svårarbetad. Nertankat kommer förmodligen snart tillbaka efter julledigheten för övrigt.

Det var nog det mesta. Jag hoppas ni hänger med även 2009, både här och som lyssnare när det gäller mina podcastprogram. Tack för ett fint 2008 till alla läsare och ett extra stort tack till er som kommenterar och engagerar er i det jag skriver och gör. Feedback är alltid kul och ger mig ännu mer lust att kämpa vidare med alla mina projekt. Vi hörs!

Ajv gått intrawebbz!

Äntligen herre min skapare! Äntligen!

Det tog bara en månad för sugiga Glocalnet att inse att det inte hjälper att ockupera våran telefonledning för att få de förra husägarna att betala deras räkningar. Timtals av telefonköande, svärande och gormande lönade sig till slut. Sicken pärs!

Åter till verkligheten. När det gäller min avklaratkamp med Gwellmyn så har det hänt en del som jag inte kunnat uppdatera er om. Om nån nu bryr sig om våran fisljumna spelbatalj fortfarande vill säga. Vi har ju inte direkt ansträngt oss överdrivet hårt som bekant. Men nu händer det i alla fall grejer. Gwellmyn verkar gå fram som en brunstig älghane och jag har avverkat ett gäng spel också såhär på sluttampen.

Avklarat under den internetlösa perioden:
Professor Layton and the Curios Village
Kirby Canvas Curse (för andra gången)
New Super Mario Bros (för andra gången)

Mycket DS har det blivit som synes och eventuellt blir det mer. Vi får se. Detta betyder i alla fall att ställningen just nu lyder:
Farbror Atlas vs Gwellmyn: 28-29

En dag kvar att klara så mycket det går. Förloraren kommer att få göra nåt urbota löjligt som straff i premiäravsnittet av Radio Speltorsk nästa år. Huga! Det vill man inte vara med om. Gwellmyn är en elak jävel! 😉

I vilket fall blir det mer av mig och mitt spelbloggande framöver. Förhoppningsvis hänger ni också på. Farbror Atlas lever!

Assault Heroes 2 – avklarat

assault-heroes-2

Jag hade helt glömt av det här spelet faktiskt. Var rätt säker på att jag dessutom redan hade klarat det. Men så var inte fallet. Däremot räckte det med ca tre minuter för att göra det. Befann mig tydligen på sista banan när jag återigen greppade kontrollen. Spelade igenom hälften i co-op och den senare delen i singleplayer. Det förstnämnda är att föredra.

Farbror Atlas vs Gwellmyn: 25-23

Elitserien för 13 år sen…

100_2242

Mitt i packandet så fick jag återse en gammal vän och var givetvis tvungen att höra hur han mått sen vi sågs senast. Det visade sig snabbt att det gamla skrället fortfarande hade mer kvar att ge. Jag blev sittandes med gamlingen ett tag och strax därpå så ropade jag hem ett gäng godingar från Tradera att mata det återupplivade maskineriet med. Har man blivit lite retronostalgisk på äldre dar måntro?