Författare: Andreas

Argh! Min DS är döden död! :(

Lagom till att jag fick sätta tänderna i det extremt efterlängtade Ryhthm Tengoku Gold så passade min DS på att tacka för sig. Eller ja, förhoppningsvis finns det hopp för min lilla plastvän. Min gamla polare och vapendragare i Radio Speltorsk – Fredrik, kan möjligtvis rädda den. Han har sjuka skillz när det gäller tekniska mackapärer. Så i morrn reser DS:en i ett paket raka vägen till Götet med förhoppningar om att återupplivas. Önska mig lycka till.

Eternitys Child släppt på steam

Själv tänker jag vänta tills Wii-versionen släpps men för er som hellre spelar Luc Bernards läckra plattformshoppare på PC har chansen redan nu. Speltekniskt ser det väl i ärlighetens namn inte helt hundra ut. Men stämningen och grafiken ligger åtminstone på topp. För 4.50$ (ca 30 spänn) anser jag ändå att det är värt att chansa.

Eternity’s Child, a quirky, hand drawn next generation 2D platformer is based on a fairy tale by Luc Bernard. It arrives on Steam with exclusive Steam Only levels and HD Resolution.

Features:

  • Beautiful 2D graphics with one of the most unique art direction done in a videogame
  • Orchestral Soundtrack
  • Game to be updated with new levels and chapters for free
  • Exclusive levels and HD resolution for the Steam version
  • Exclusive BETA level editor for the Steam version
  • Exclusive Steam Achievements

Tanka hem här.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=bDPHlYWpQP8]

Speltips – American McGee´s Grimm

Jag tänkte vara bussig och påminna er alla om att den första episoden av American McGee´s Grimm kallad, A Boy Learns What Fears Is släpps i morgon. Detta avsnitt är helt gratis att tanka hem. Men bara i morgon! Sedan får man hosta upp cash för att spela. Jag tycker det ser lovande ut i alla fall. Det lär åtminstone vara värt pengarna. 😛

[youtube=http://youtube.com/watch?v=kWucKhPga-E]

Live Arcade brännhett i sommar!

De kommande veckorna ser verkligen glödheta ut om man äger en Xbox 360. XBLA verkligen skiter ut feta monstertitlar resten av sommaren. Spana in (från Major Nelson):

• July 30: “Geometry Wars: Retro Evolved 2” –  The latest version of the wildly popular retro shooter offers screen-melting intensity and insane new features, including six action-packed gameplay modes, new enemies, scoring strategies and a diverse list of exciting Achievements. “Geometry Wars: Retro Evolved 2” is rated E for Everyone by the ESRB and will be available at 800 Microsoft Points.

• August 6: “Braid” – From acclaimed developer Jonathan Blow, “Braid” is a mind-bending and artistic puzzle-platformer where the player manipulates the flow of time in strange and unusual ways.  “Braid”is rated E10+ for Everyone 10+ by the ESRB.

•  August 13: “Bionic Commando: Rearmed” – The classic 8-bit side-scroller reports back for duty in a stunning remake, complete with all-new HD graphics and features that put 2D gaming back on the map! “Bionic Commando: Rearmed” is rated M for Mature by the ESRB

• August 20: “Galaga Legions” – The legend lives on with “Galaga Legions,” a reimagining of the classic arcade shooter. Featuring table-turning game dynamics and updated graphics, the game was created by the team behind the bestselling “PAC-MAN Championship Edition” from Namco Bandai Games. “Galaga Legions” is rated E for Everyone by the ESRB.

• August 27: “Castle Crashers” – Award-winning studio The Behemoth brings red hot arcade adventure to Xbox LIVE Arcade with “Castle Crashers,” featuring hand-drawn characters and an array of weapons to choose from as you defend your kingdom and save the princess. “Castle Crashers” is rated T for Teen by the ESRB.

För egen del är Braid, Bionic Commando Rearmed och Castle Crashers givna nedladdningar. Men det visste ni redan om ni läser min blogg.

Kameo – kasst fast bra?

Försöker ta mig igenom Kameo för tillfället. Egentligen är jag osäker på varför. Spelet är ju trots allt rätt sopigt. Speltekniskt känns det kanske som ett av de mest föråldrade bekantskaper jag stött på denna generationen. Konceptet med förvandlingar och formernas unika egenskaper kunde gjorts betydligt bättre även om jag gillar idén. Men det som jag stör mig på allra mest är de supertråkiga beat em up-sekvenserna. De tar ju fan i mig aldrig slut när de väl har börjat!

Kameo hade vunnit på en mer koncentrerad spelformel. Det känns som Rare slängt in allt man kommit på utan att speciellt eftertänksamt tagit hänsyn till slutresultatet. Det är kanske inte så konstigt. Kameo var tänkt att släppas till Gamecube från början och med tanke på hur försenat det blev på grund av alla plattformsbyten så kläcktes det säkerligen ett par ideér för mycket på vägen.

I vilket fall är det ändå nåt som får mig att vilja spela igenom det. Spel med såhär mysiga och färggranna miljöer är svårt att komma över i dagens brun-gråa spelklimat. Och för att inte tala om alla varelser och skumma filurer man stöter på. Gulliga älvor och töntiga troll är bara så rätt. Alltid. Jag är svag för den här typen av inramning och jag skulle mer än gärna välkomna en mer finslipad uppföljare i framtiden.

Metroid Zero Mission – avklarat

 

Det börjar bli lite av en sommartradition faktiskt. För sjätte gången (ja, det är sant) har jag tagit mig igenom remaken kallad Metroid Zero Mission. Ett spel som förvisso när det var rykande färskt lämnade en besk eftersmak i munnen på grund av den korta speltiden men som i efterhand bara har vuxet och vuxet.

Jag anser att det spelmekaniskt är vassast i serien och det vågar dessutom anamma en udda grafikstil som på förhand såg mer fånig ut än tidigare men i själva verket passar hur bra som helst. Om man ser till de gånger jag återkommit till spelet så kan man heller inte gnälla på speltiden längre.


Kraid gillar inte att käka missil.

Efter den sjätte varvningen så tror jag mig ha fått nog för ett tag framöver men jag blir inte förvånad om jag nästa sommar sitter där med min DS och Metroid Zero Mission igen.

Ställning Farbror Atlas vs Gwellmyn: 16-14

Retrohörnan #2: Sanitarium

Sanitarium
DreamForge Entertainment
Släpptes: 1998
Plattform: PC
Genre: Äventyr

Efter en bilkrasch vaknar vår huvudkaraktär upp på ett mentalsjukhus. Huvudet är kraftigt bandagerat och alla minnen har försvunnit. Inte ens sitt eget namn kommer han ihåg. Efter att ha lyckats att rymma från mentalsjukhuset märker han dock att det är mer än minnet som det inte står riktigt rätt till med. Hans sinne verkar vara förgiftat av galenskap och han är instängd i sin egen fantasi. För att ta sig tillbaka till verkligheten måste han besöka de mest underliga platser…

Sanitarium kan närmast beskrivas som ett skräckäventyr med ett peka-klicka-gränssnitt. Det är förmodligen inte speciellt läskigt om man skulle få för sig att spela det nu idag men för tio år sedan uppfattade jag det som rejält obehagligt på sina ställen. Spelet ses ur ett isometriskt snett upp ifrån-perspektiv och grafiken består av detaljerad 2D. Stilen påminner lite om den i de tidiga Fallout-spelen och möjligtvis Planescape Torment.


Mentalsjukhuset ser läbbigt ut.

Det som gjorde att jag satt klistrad med Sanitarium när det begav sig var den suggestiva atmosfären och stämningen. Dessutom bidrar bisarra miljöombyten till att man aldrig riktigt vet var man hamnar härnäst. Ett exempel: Från att ha befunnit sig på ett bårhus förflyttas man helt plötsligt till en by med azteker i gestalten av deras gud. Ganska oförutsägbart om man säger så.

Även om det mesta med spelet förmodligen känns föråldrat idag så kan jag definitivt tänka mig att man ändå kan uppskatta det. Är man dessutom förtjust i genren så tycker jag definitivt att man ska testa det om man lyckas få det att fungera på en modern dator. På sätt och vis påminner det en del om Eternal Darkness. Kapitelindelningen, tvära kast bland olika miljöer och att det är ett skräckäventyr tillhör också huvudingredienserna i Gamecube-spelet.


Ett udda cirkussällskap minst sagt.

 Jag har goda minnen av tiden då jag satt och spelade Sanitarium i mitt rum sent på kvällarna. Jag tyckte mig då insupa en poetisk känsla och skanderade spelets storhet till mina få spelintresserade vänner på skolgården. Ord som ”mästerverk” och ”fantastisk handling” slank ur min mun vill jag minnas. Pinsamt att erkänna i efterhand kanske. Redan försent nu i så fall. Men jag är i dagsläget tveksam till hur poetiskt och eftertänksamt spelet ter sig när jag ser videon här nedan.

Men som sagt. Tack vare varierade miljöer, bisarr handling och tät atmosfär är Sanitarium ett riktigt bra spel som sticker ut. Det är också ett lite bortglömt peka-klicka-äventyr bredvid de överhypade Lucas Arts-titlarna som definitivt också det bör få lite rampljus kastat över sig.

[youtube=http://youtube.com/watch?v=85KR5Y9IJnE&feature=related]
Gameplay från spelet.