Mutant

Zonen vi ärvde är en novellsamling som tar dig till Stockholm efter den stora katastrofen. Här finns de som överlevt, de som muterats och de som skapats av människor. Gör dig redo att möta deprimerade robotsälar i IKEA-kassar, ettriga gnagare, bitska gräsklippare och varelser som vill slita dig i stycken.

Författarkollektivet Fruktan demolerade Sveriges huvudstad i novellsamlingen Stockholms undergång. Inspirerade av det prisbelönta postapokalyptiska rollspelet Mutant: År Noll har de skapat Zonen vi ärvde där de utforskar ruinerna av den svenska huvudstaden.

– – –

Även om Zonen vi ärvde på pappret känns som en fortsättning på Stockholms undergång är riktlinjerna den här gången hämtade från rollspelet Mutant: År noll. En inramning som gamla rollspelsrävar givetvis är bekanta med. Inför läsningen klurade jag på om det skulle hålla tillbaka författarnas kreativitet. Skulle novellerna gjorts sig bättre om de fått fritt spelrum? En annan farhåga var om upplägget redan skapat en viss mättnadskänsla hos mig. Efter Anders Fagers hyggligt färska samling berättelser i Kaknäs sista band tog det emot lite att kasta mig in i den här världen igen.

Alla grubblerier skulle såklart visa sig vara obefogade. Ärligt talat, vem kan tacka nej till fler välskrivna postapokalyptiska historier? Den här subgenren blir givetvis aldrig tråkig. Jag är och kommer förmodligen förbli en sucker för efter katastrofen-scenarion.

Det är härligt att återbekanta mig med Fruktan-gänget igen. Med tanke på att deras senaste novellsamling Stockholms undergång handlade om hur den svenska huvudstaden drabbades av ett flertal apokalyptiska händelser är det inte mer än rätt att de faktiskt berättar hur det gick sen. Det tar bara ett par sidor innan jag är helt uppslukad av Mutant-världen och Fruktan-kollektivet gör sitt yttersta för att känslan ska bli varaktig.

Det finns berättelser som sticker ut men överlag är nivån hög samlingen igenom. Tidigare favoriter som Boel Bermann, Eira A Ekre och Markus Sköld levererar i vanlig ordning men med Zonen vi ärvde blir jag extra fängslad av Fredrik Stenneks bidrag där Det perfekta ögat och Gräsbitare är två av bokens starkaste noveller. Gräsbitare är absurd och vansinnigt underhållande med sitt otippade golftema medan Det perfekta ögat är en känslosam och mörk historia. Bland all misär och tragedi finns det en svart humor i dessa bidrag som jag verkligen uppskattar. Stennek är en författare jag hoppas få läsa mer av framöver.

Trots att författarnas bidrag är många känns inte Zonen vi ärvde taggig eller spretig. Återkommande inslag och begrepp som arken, rubbitar och röta återkommer med jämna mellanrum. Även om det rör sig om separata historier så finns det en samhörighet dem emellan. Zonen vi ärvde är en mycket jämn och läsvärd novellsamling med en premiss som jag aldrig kan få nog av.

Titel: Zonen vi ärvde
Författare: Boel Bermann, Eira A Ekre, Malin Gunnesson, Martin Gunnesson, Erik Odeldahl, Patrick Ogenstad, Markus Sköld, Fredrik Stennek, Joel Arvidsson, Olle Söderström, Niclas Karlsson
Genre: Postapokalyps, novellsamling
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2017
Inköpsställen: Adlibris, Bokus

Ibland är kommentarer värda ett bättre öde än att förpassas till ett för många osynligt kommentarsfält. Häromdagen mottog nämligen min och Bergs (@ettglasjuice) podcast-sida Farfarsparadoxen en osedvanligt episk kommentar. Den sista delen av kommentaren handlade om postapokalyptiska rollspel och ger en fin liten guide i ämnet (detta med anledning av ett kommande avsnitt av podden med postapokalysmen som tema). Jag är bara tvungen att lyfta fram den! Här följer därför ”Roberts rollspelshörna” i näst intill oredigerad form, direkt tagen från farfarsparadoxen.se.

mutant20891-211x300 Postapokalyps är inte en ovanlig genre inom rollspelen (och då menar jag förstås bordsrollspelen). Bara här i Sverige har vi en anrik historia som sträcker sig tillbaka till 1984 då rollspelet Mutant släpptes. Det utspelade sig i en postapokalyptisk värld där det förekom människor, mutanter (med antingen fysiska krafter som extra armar eller psioniska krafter, som telekinesi), robotar eller djurmutanter (människostora intelligenta varelser med antingen fysiska eller psioniska krafter).

Jämte rollspelet Drakar och Demoner kom det här bli det största svenska rollspelet och har funnits i flera inkarnationer. Mutant 2 var en fortsättning på första spelet och världen var lite mindre kaotisk då civilisationen sakta börjat återhämta sig. Därefter klev Mutant bort från postapokalypsen och blev ett cyberpunkrollspel och senare också ett renodlat SF-rollspel ute i rymden.

Först i början av 2000-talet återkom Mutant till den värld som presenterats i första Mutant. Det kallades då för Mutant: Undergångens arvtagare och delade många liknande drag med sin föregångare angående spelbara raser. Det utspelade sig i Pyrisamfundet (vilket var resterna av Sverige) och hade några ”stora” städer (vilket förstås är små i jämförelse mot de idag) där civilisation finns. Dock dominerades världen av glesbygd, byar och laglöshet. Lägg dessutom till ett flertal radioaktiva zoner med faror så har man ett ganska mysig värld för berättelser. Genom rollspelens böcker fanns det en genomgående metaplott (jfr. storyarc) som bidrog till att göra spelet riktigt populärt. När sedan företaget Järnringen inte förnyade licensen för spelet lades det ned till mångas sorg.

MA0_logotyp_3Dwebb

I år annonserades det dock ut en ny version av Mutant som gick under namnet År 0. Företaget som skulle ge ut det var Fria Ligan och de valde att crowdfunda en del av spelet. De ville ha 10 000 kronor. De fick nästan 180 000 kronor. Intresset för den postapokalyptiska genren är med andra ord riktigt stor bland svenska rollspelare.

Utöver Mutant fanns det ett annat rollspel i samma genre. Det hette Wastelands och släpptes 1990. Regelsystemet var svårare att greppa än i Mutant och vid den här tiden hade intresset för postapokalypsen blivit svalare (vilket var ett skäl till varför Mutant övergick till att bli ett cyberpunkrollspel). Världen hade invaderats av en utomjordisk ras som kallades för byrr och världen hade slagits i spillror. En del hade tur och fick leva i så kallade plex (stadskomplex) med god levnadsstandard, men de flesta fick leva ute i de stora ”wastelands” som fanns kvar. Varken utomjordingarna eller städerna beskrevs i någon stor detalj i spelet. Fokus låg dock på mer Mad Maxig-action, vilket framhävdes med spelets slogan, ”No rules. No laws. Only chaos.” Trots att det aldrig slog igenom har spelet fått en kultstatus.

Sedan finns det andra rollspel som gränsar till genren, till exempel Splatter, men eftersom det är mer åt zombiekalypsen tycker jag vi lämnar det därhän och avslutar dagens lektion!

Tack Robert (@NateTraveller) Jonsson för fet kommentar och lärorik rollspelslektion!