Raseri

Ett livsfarligt virus sprider sig som en löpeld genom Stockholm och lämnar inget annat än förödelse efter sig. Telefonlinjerna är överbelastade och polisen Erik får inte tag i sin fru som befinner sig på annan ort med deras dotter. Han måste se till att de hamnar i säkerhet. Att de klarar sig från den ondska som viruset bär med sig.

Finns det några vinnare i raseriets spår?

– – –

De svenska författarna fortsätter förse oss med välsmakande undergångshistorier. Jag tackar och bugar. Andreas Ek är en ny bekantskap och Raseri är hans debutroman som behandlar samma attraktiva scenario. Människor börjar bete sig som mordiska galningar när en epidemi breder ut sig över Stockholm och Sverige. Mitt i det rådande kaoset hamnar polisen Erik, kollegan Karin och MMA-fightern Pontus. Tillsammans försöker de ta reda på vad som drabbat människorna som blivit smittade. Samtidigt i utkanten av staden kämpar Eriks fru och dotter för att överleva på egen hand.

Med en bekant berättelse om hur världen förändras efter ett virusutbrott lämnar mig Raseri en aning otillfredsställd. Jag har läst otaliga zombieromaner vid det här laget och Andreas Eks berättelse känns allt för förutsägbar utan några oväntade överraskningar som skakar om. Med det sagt, tycker jag ändå han gör det bra. Det finns en nerv i berättandet och en intressant vetenskaplig teori om hur viruset blivit till. Flera av bokens scenarion som målas upp är dessutom riktigt spännande.

Det råder ingen direkt brist på svenska böcker av det här slaget just nu och med tanke på konkurrensen tycker jag inte riktigt Raseri når upp till de allra bästa i samma genre. Det är förvisso en välskriven historia med enkelt och rakt språk som uppmuntrar till fortsatt läsning med ett tilltalande apokalyps-tema, men utan egna infallsvinklar eller nytänkande inslag. Läsvärd om man som jag älskar den här typen av berättelser men inget som dröjer sig kvar.