Etikett: Funderingar

Tebax!

Blogguppehållet blev lite längre än väntat men nu är jag tillbaks för att svamla lite spelrelaterat nonsens igen. Ett tag hade jag faktiskt ingen lust att ens återvända till bloggandet men kom på bättre tankar i dag när jag slog mig ner framför datalådan. Jag har ju inget liv liksom?! Lika bra att skriva några rader här emellanåt då.

Nåväl, vad har hänt under tiden jag varit borta. Jo, för ett par dagar sedan tog jag mig i kragen och inhandlade äntligen en DS Lite till att börja med. En löjligt läcker liten maskin. Jag kan inte ens gå förbi den utan att plocka upp den och smeka lite på den skimrande plastbiten. Den är ju så fin min vita Lite. 🙂

Jag har också lyckats utse årets överlägset bästa spel hitills, Rhythm Tengoku. Wario Ware möter musik är väl en beskrivning som lämpar sig väl. Ett fenomenalt ihopkok som dessutom släpps till GBA!? Jag fattar ingenting?! Kan i vilket fall konstatera att det är det spelet som utan tvekan har spelats mest för min egen del under de senaste veckorna. Importera, stjäl det, gör vad du vill men se till att skaffa det! Det är svinkul!

Jag har också fått ett återfall och börjat att lira God of War igen. Fan, det är ju riktigt bra, varför slutade jag att spela det en gång i tiden? Hamnat i en labyrint just nu och hittar inte ut men det ska väl snart vara klarat förhoppningsvis trots att mitt lokalsinne i både spel och det verkliga livet suger stenhårt.

Vidare har jag lirat en del DS som vanligt. Spel som, Mario Basketball 3 on 3, Mega Man ZX och Star Fox Command har spelats. Alla tre är riktigt trevliga bekantskaper faktiskt. Kontrollsystemen i MB 3 on 3 och Star Fox är riktigt kul när man börjar bemästra dem någorlunda.

Tja, det var väl det som hänt i spelväg under sommaren för min del. Fler och mer nutida rapporter kommer lämnas snarast!

Ännu ett avsked

Ännu en gång har jag beslutat mig för att lämna en skribentpost. Det börjar hända titt som tätt nu tycker jag. Denna gång var det spelsidan Retry.se jag sa farväl till. Varför? Tja, ingen aning faktiskt. Jag kände att mitt textskrivande inte nådde upp till mina högt ställda förväntningar och beslutade mig för att ta en paus från allt vad spelsajter heter helt enkelt. Motivation och angagemang är lika med noll liksom.

Det är nästan löjligt att jag inte kan stanna på ett ställe längre än med en fjuttig text (eller i bästa fall möjligtvis två) som slutresultat. I det här fallet blev det en recension på Phoenix Wright och några nyheter det enda jag åstadkom under min tid som frilansare på sidan. Synd att det inte riktigt vill sig tycker jag ändå. Jag gillar att skriva spelrelaterade texter men i bland finns inte glöden där tyvärr. Detta visas tydligt i mitt skrivande. I bland är jag riktigt nöjd med vad som skrivits medan jag alldeles för ofta bara tycker att allt blir en klichéartad sörja.

Skitsamma, nu behöver jag åtminstone inte oroa mig för någon prestationsångest eller liknande då jag lämnat Retry. Om du är nyfiken på att läsa det enda bidraget jag gjorde till sidan så finns det att läsa här.

Tingle RPG lever!

Helt plötsligt från ingenstans poppar ny info om Spinoff spelet Tingle RPG upp igen(eller Fresh Tingle's Rose Colored Rupee Land noggrant översatt från japanska). Spelet utannonserades om jag inte missminner mig helt under förra årets GDC-mässa och tills nu har man inte hört ett knyst från projektet.

I mina ögon är Tingle en av de mest missanpassade figurerna någonsin. Att han fått agera bifigur i flera av Zelda-spelen är tragiskt med tanke på hur idoten ser ut till att börja med. Vad det var för pucko som kom på idén att införa en grönklädd transvestit-fé i serien kan man fråga sig? Svärta ner en så fin spelserie med denna äckligt designade karaktär. Usch! Nåväl, nu när han får sin egen spelserie kanske han håller sig borta från Links äventyr i fortsättningen. Något jag innerligt hoppas på i vilket fall.

Famitsu Scan

IGN Preview

Super Smash Bros Brawl i begynnelsen

ahh.jpg

Helt sjukt men sant. Så här var det tänkt att Super Smash Bros Brawl skulle sett ut från början. Fulast nånsin! Det måste vara ett skämt? Eller?! Med en ny mer verklighetstrogen look hade Nintendo tänkt sig locka fler äldre spelare till serien men ärligt talat så måste de bara fått sig ett ordentligt slag i huvudet. Vad tänkte de egentligen? Nåväl, de ändrade sig så småningom och införde det klassiska utseendet igen så ingen skada skedd. Men tänk om det var såhär spelet sett ut i sitt färdiga stadie.  Hemska tanke…

Spelsajtkoll

Nu är det ingen tvekan längre. Den nya versionen av Gameplayer krossar allt motstånd när det gäller svenska spelsidor på nätet. Med ett rasande uppdateringstempo och med färska recensioner i stort sett dagligen så står sig övriga sajter ganska slätt.

Dessutom blir Gameplayer TV bara bättre och bättre. Med en snygg studio, intressanta reportage samt en riktigt duktig programledare i form av Sebastian Axelsson ser det ljust ut även i fortsättningen för webtv-satsningen.

Andra spelsajter som imponerar är Gamecore som sedan länge haft bra snurr på det mesta. En snubbe med nicket "Konstantin" har försett oss med i vissa fall osedvanligt korkade krönikor som skapat skojiga debatter på sidans forum. Skikul läsning!

Sedan har vi givetvis giganten av spelsidor – Gon, som tuggar på som vanligt. Välskrivna texter har alltid varit sidans främsta vapen, dock så börjar sidans design knaka lite i fogarna nu. Spelshowen Unpause erbjuder helt okej spelunderhållning men känns mindre proffsig om man jämför med Gameplayers alternativ. Skulle vara kul om det hände nåt nytt på sidan nu känns det som.

En annan riktig mastodont i spelsammanhang är gratistidningen Gamereactors hemsida. Snygg design, en hel del exklusivt material och en jävla massa annonsörer gör den till en av de större svenska spelsidorna. Men ta bort de där jävla popup-rollover-eller-vad-det-nu-är-grejerna för i helvete!

Kong har däremot gått ner sig ordentligt sedan den nya designen introducerades till skillnad från Gameplayers uppgradering. Uppdateringarna är färre än någonsin och det är inte mycket nytt som händer på sidan för tillfället. Dags för en uppryckning kanske?

Sedan har vi alla småttingar som – Hype, Retry, Fragzone, Goodgame och Level 7 som harvar på som vanligt. Några med bättre resultat än andra. I vissa fall läsvärt i andra fall inte.

Och glöm för bövelen inte heller bort det helskruvade Fuse Show som återkommer med ett nytt avsnitt varje månad. Stundtals störtlöjligt men ett kul alternativ till konkurrenternas i vissa fall överdrivet seriösa attityd.

Första intryck – Dreamfall: The Longest Journey

Jag missade totalt The Longest Journey (eller Den Längsta Resan som det översattes till här), dvs föregångaren till Dreamfall. Och efter att ha läst lite intryck av spelet så verkar det vara ett suveränt alster äventyrspel enligt de flesta. Uppföljarens vitsord har varit ännu fler så glad i hågen och jävligt förväntansfull passade jag på att ta reda på om det verkligen fanns någon substans i dessa påståenden när jag i helgen helt ägnade min uppmärksamhet åt min svarta krysslåda och detta äventyr.

Något som jag snabbt noterade var handlingen och berättartekniken som vida överträffar det mesta i spelväg. Historien om den apatiska tjejen Zoe berättas på ett behagligt och spännande sätt med en del överraskande inslag som mystiska hjälp-meddelanden samt plötsliga försvinnanden. Man undrar hela tiden vad som ska hända härnäst och trots i vissa fall onödigt lång dialog så är Dreamfall storymässigt en pärla. För ovanlighetens skull känner man för karaktärerna tack vare den smarta dialogen. För min egen del kunde de visserligen varit visuellt sett bättre återgivna. Försöket till den överdrivet mänskliga animeringen lämnar mer att önska dessvärre. Miljöerna håller däremot hög klass av vad jag hitills fått erfara.

Några timmar in i spelet konstaterar jag glatt att Dreamfall levererar högklassig underhållning för en äventyrsfantast. Några saker drar dock ner intrycken. Fajtingsekvenserna är bara pinsamma. För det första känns de rejält ihopslafsade och för de andra är de skit-tråkiga att spela. Det känns lite fegt av norska Funcom att implantera något sådant i ett spel av den här kalibern. Införandet av slagsmålsmomenten skvallrar om att detta är något utvecklarna tror att spelare vill ska vara med i var och vart annat spel numera. I detta fall på bekostnad av ett dåligt genomfört jobb med just den delen tyvärr. Men detta är också ett av de få saker som jag än så länge kan klaga på.

Dreamfall verkar oförskämt bra tills nu.

Spel2.se läggs ner

Denna text är allt som numera pryder sidan:

"Spel2.se var världens bästa spelsajt. När vi på konceptnivå planerade projektet för ett år sedan var idéerna och skribenterna av den kaliber som verkligen hade kunnat förändra branschen. Vi hade den perfekta spelsajten i våra hjärnor.

Någonstans på vägen glömde vi bort en detalj. Tid.

Vi har inte längre tid. Vi ska bli pappor."

Trist men sant. I mina ögon var Spel2.se en av de bästa spelsidorna som existerade på nätet. Så det är minst sagt jävligt tråkigt att den nu försvinner. Vila i frid Spel2.se.

Castlevania + Wii = No Deal?

Ett trist besked för oss Castlevania-älskare som tänkt att skaffa oss en Wii dök upp häromdan. Producenten till serien, Koji Igarashi meddelar att ett Castlevania till Wii inte kommer att bli aktuellt då han anser att spelserien lämpar sig dåligt för maskinens funktioner. Dessutom påstår han att spelare som köper Nintendos nya maskin vill ha korta och innovativa upplevelser istället för Castlevania-spelens längre och mer storskaliga äventyr.

Vaddå generalisering?!? Själv tror jag att merparten av de potentiella Wii-köparna knappast nöjer sig med endast korta spelupplevelser på formatet. Igarashi måste helt missat att spel som – Zelda, Mario, Reed Steel och Metroid kommer till Wii och de kommer knappast vara spel som man plöjer igenom på bara nån timme. Nåväl, vi får helt enkelt nöja oss med det kommande DS-spelet Portrait of Ruin tills vidare och hoppas på att Igarashi ändrar sig när det gäller Wii i framtiden.

Lite snabbt om Nintendos konferens

Blev lite halvt besviken först med tanke på bristen av överaskande nyheter. Inget nytt Kid Icarus eller Nights som det svamlats om en del innan. Trots det såg ju visserligen det som visades helt fantastiskt ut och då menar jag inte visuellt. Wiimoten verkar vara en underbar liten pryl som verkar fungera hur jävla bra som helst. Sedan får man inte glömma av DS. Där kom det i alla fall en överaskning som heter duga – Yoshi´s Island 2.

Natti natti!

Uppdatering: Idag känns det definitivt bättre och den besvikelsen jag kände igår är som bortblåst. Är man inte helt funtad i hjärnbalken så kan man knappast gnälla på att utannonseringarna som gjordes var skit. Jag menar, med spel som – Metroid Prime: Corruption, Super Mario Galaxy, Legend of Zelda: Twilight Princess, Fire Emblem, Reed Steel, WarioWare: Smooth Moves med flera kan man lungt påstå att Wii får en grym lineup.

Nyligen utannonserades dessutom en uppföljare på kultklassikern Duck Hunt samt ett nytt spel i Resident Evil-serien. Detta gör mig ännu mer våt i brallan om det nu ens var möjligt. Ska bli jävligt intressant att läsa om vad som rapporteras från mässgolvet kommande dagar.

DS då? Det som jag först blev eld och lågor över var den amerikanska versionen av Ouendan – Elite Beat Agents. För oss som redan spelat originalet sönder och samman är det en våt önskedröm som går i uppfyllelse, då det kommer innehålla både nya låtar och framförallt nya sjuka animerade uppdrag att gotta sig åt.

Yoshi´s Island 2 ser ju för övrigt minst lika bra ut som SNES-versionen som jag anser är ett av de allra bästa plattformsliren nånsin. Star Fox känns halvintressant, likaså Diddy Kong Racing samt DK: King of Swing. Zelda är ju fortfarande glödhett men det som intresserar mig allra mest är Cing´s (Another Code-skaparna) nya – Hotel Dusk 215. Ser jävligt trevligt ut. Uppföljaren på det fenomenala Phoenix Wright är också på G. Wunderbar! =)

Sist men inte minst (dock fulast) får vi inte heller glömma att bögbollen får ett nytt äventyr på DS också. Kirby Canvas Curse var bland det roligaste jag spelade förra året så jag förväntar mig mycket av detta.