Jag älskar konceptet med mininovellsamlingar. Nere på Flower och Dean Street är just en sådan. Fyra stycken små berättelser i en inbunden bok på 72 sidor. Läste ut den på en dag. Som småbarnsförälder är det sällan tiden finns till att köra ett bokmaraton och det är därför jag föredrar korta böcker numera. Men det är också något speciellt med intensiva, korta läsupplevelser och Jenny Lundins debutbok passade utmärkt att sträckläsa.
Lundin levererar febrig, närgången prosa med udd. Min favorit i samlingen är titelnovellen ”Nere på Flower och Dean Street” som handlar om en kvinna som drömmer om att bli seriemördare. Berättelsen är finurligt utformad och skildrar en mördares tankar och åtaganden på ett ovanligt sätt. Lundins karaktärer lider alla av någon störning och kan inte direkt klassas som mentalt friska. Jag gillar att följa med in under skinnet på dessa psykopater, att få insikt i deras skeva världsbild. Det är fascinerande och Lundin lyckas bra med att gestalta denna grupp trasiga människor. Vi får också uppleva en urballad fest, en kvinna som tänder på lik och en familjs husrenoveringsbehov som går över styr.
Jag ser fram emot av att läsa mer av Jenny Lundin i framtiden, Nere på Flower och Dean Street är en debut som lämnar mig med ett stort sug efter mer. Boken finns att inhandla hos finfina förlaget Eskapix.
1 reaktion på ”Nere på Flower och Dean Street”