Torsdagslänken

Flipp eller flopp. Det är frågan. Givetvis hoppas jag på det förstnämnda. Med den smått fantastiska pixelgrafik som presenterats så bådar det åtminstone gott. Att man även ska kunna skruva bollen runt sina motståndare med en så kallad "After Touch" bör givetvis också vara FTW! Skruvar är kul. Det vet vi redan. Jag menar, kolla bara in Sensible Soccer-spelen.

Nu undrar du antagligen vad jag babblar om. Svaret är Pixelkick (snyggaste namnet ever!). Ett flashbaserat fotbollspel som kommer att lanseras i Juli. Potentialen känns enorm. Skruvar + Krispig pixelgrafik + grymt namn = Måste bli suveränt!  

Super Smash Bros Brawl i begynnelsen

ahh.jpg

Helt sjukt men sant. Så här var det tänkt att Super Smash Bros Brawl skulle sett ut från början. Fulast nånsin! Det måste vara ett skämt? Eller?! Med en ny mer verklighetstrogen look hade Nintendo tänkt sig locka fler äldre spelare till serien men ärligt talat så måste de bara fått sig ett ordentligt slag i huvudet. Vad tänkte de egentligen? Nåväl, de ändrade sig så småningom och införde det klassiska utseendet igen så ingen skada skedd. Men tänk om det var såhär spelet sett ut i sitt färdiga stadie.  Hemska tanke…

Spelsajtkoll

Nu är det ingen tvekan längre. Den nya versionen av Gameplayer krossar allt motstånd när det gäller svenska spelsidor på nätet. Med ett rasande uppdateringstempo och med färska recensioner i stort sett dagligen så står sig övriga sajter ganska slätt.

Dessutom blir Gameplayer TV bara bättre och bättre. Med en snygg studio, intressanta reportage samt en riktigt duktig programledare i form av Sebastian Axelsson ser det ljust ut även i fortsättningen för webtv-satsningen.

Andra spelsajter som imponerar är Gamecore som sedan länge haft bra snurr på det mesta. En snubbe med nicket "Konstantin" har försett oss med i vissa fall osedvanligt korkade krönikor som skapat skojiga debatter på sidans forum. Skikul läsning!

Sedan har vi givetvis giganten av spelsidor – Gon, som tuggar på som vanligt. Välskrivna texter har alltid varit sidans främsta vapen, dock så börjar sidans design knaka lite i fogarna nu. Spelshowen Unpause erbjuder helt okej spelunderhållning men känns mindre proffsig om man jämför med Gameplayers alternativ. Skulle vara kul om det hände nåt nytt på sidan nu känns det som.

En annan riktig mastodont i spelsammanhang är gratistidningen Gamereactors hemsida. Snygg design, en hel del exklusivt material och en jävla massa annonsörer gör den till en av de större svenska spelsidorna. Men ta bort de där jävla popup-rollover-eller-vad-det-nu-är-grejerna för i helvete!

Kong har däremot gått ner sig ordentligt sedan den nya designen introducerades till skillnad från Gameplayers uppgradering. Uppdateringarna är färre än någonsin och det är inte mycket nytt som händer på sidan för tillfället. Dags för en uppryckning kanske?

Sedan har vi alla småttingar som – Hype, Retry, Fragzone, Goodgame och Level 7 som harvar på som vanligt. Några med bättre resultat än andra. I vissa fall läsvärt i andra fall inte.

Och glöm för bövelen inte heller bort det helskruvade Fuse Show som återkommer med ett nytt avsnitt varje månad. Stundtals störtlöjligt men ett kul alternativ till konkurrenternas i vissa fall överdrivet seriösa attityd.

Att borra är kul

Det redan bortglömda Drill Dozer släpptes till GBA för ett tag sedan. Jag plockade upp det igår och har haft ovanligt svårt att sluta spela sen dess. Spelet är en fantastisk liten glädjespridare med sin tokhysteriska techno, den platta tvådimensionella grafiken och en jävla massa borrande. 

Vill du bli glad? Spela Drill Dozer.

Spela fyrtakt på Wii

För er som inte prenumererar på Super Plays nyhetsbrev – Börja med det nu! Det är den inte allför okände Oskar Skog som håller i detta suveräna lilla brev som dyker upp i min mejlbox en gång i veckan. Det är en högtidsstund att läsa varje gång. Jag lovar! Så registrera er på Super Play ögonaböj!

En av länkarna som medföljde nyhetsbrevet denna vecka var en film från det trumspel till Wii som presenterades på E3-mässan. Förutom det snabba lilla videoklippet från Nintendos presskonferens har åtminstone inte jag sett ett skit från detta spel och blev löjligt exalterad när jag såg detta. Om det bara är en teknikdemo eller om det kommer bli ett fullfjädrat spel av det hela har jag ingen aning om. För min egen del är det mer än välkommet om det skulle visa sig att det blir det sistnämnda.

Den brinnande skelettgubben visar upp sig

Okej, jag vet. Jag lovade att jag endast skulle hålla mig till spel i denna blogg men nu går det liksom inte längre. Jag menar, helvete! Ghost Rider trailern har äntligen hittat ut på nätet! Självklart ser det super-mega-jätte-animerat ut men åtminstone jag blir likt Ghost Rider själv, eld och lågor över att min barndomsfavorit i Marvel-universumet är på väg till vita duken.

Jag är övertygad om att den kommer floppa men skitsamma, detta ska ses hur kass den än må vara! 🙂

Första intryck – Dreamfall: The Longest Journey

Jag missade totalt The Longest Journey (eller Den Längsta Resan som det översattes till här), dvs föregångaren till Dreamfall. Och efter att ha läst lite intryck av spelet så verkar det vara ett suveränt alster äventyrspel enligt de flesta. Uppföljarens vitsord har varit ännu fler så glad i hågen och jävligt förväntansfull passade jag på att ta reda på om det verkligen fanns någon substans i dessa påståenden när jag i helgen helt ägnade min uppmärksamhet åt min svarta krysslåda och detta äventyr.

Något som jag snabbt noterade var handlingen och berättartekniken som vida överträffar det mesta i spelväg. Historien om den apatiska tjejen Zoe berättas på ett behagligt och spännande sätt med en del överraskande inslag som mystiska hjälp-meddelanden samt plötsliga försvinnanden. Man undrar hela tiden vad som ska hända härnäst och trots i vissa fall onödigt lång dialog så är Dreamfall storymässigt en pärla. För ovanlighetens skull känner man för karaktärerna tack vare den smarta dialogen. För min egen del kunde de visserligen varit visuellt sett bättre återgivna. Försöket till den överdrivet mänskliga animeringen lämnar mer att önska dessvärre. Miljöerna håller däremot hög klass av vad jag hitills fått erfara.

Några timmar in i spelet konstaterar jag glatt att Dreamfall levererar högklassig underhållning för en äventyrsfantast. Några saker drar dock ner intrycken. Fajtingsekvenserna är bara pinsamma. För det första känns de rejält ihopslafsade och för de andra är de skit-tråkiga att spela. Det känns lite fegt av norska Funcom att implantera något sådant i ett spel av den här kalibern. Införandet av slagsmålsmomenten skvallrar om att detta är något utvecklarna tror att spelare vill ska vara med i var och vart annat spel numera. I detta fall på bekostnad av ett dåligt genomfört jobb med just den delen tyvärr. Men detta är också ett av de få saker som jag än så länge kan klaga på.

Dreamfall verkar oförskämt bra tills nu.