Etikett: Funderingar

GTA IV och min syn på det hela

GTA VI är släppt och fansen jublar. Jag tillhör inte en av dem.

På ett sätt är jag ledsen över att jag inte lyckas fatta tycke för GTA-serien. En stor del av spelelementen låter till viss del väldigt lockande men jag pallar inte riktigt konceptet helt enkelt.

Jag såg aldrig tjusningen i många av de råa våldsdåden samt den sjuka kvinnosynen i GTA III så jag gav upp redan där. Däremot gillade jag originalet i sitt mer behagliga perspektiv. Det känns bättre att stjäla bilar och skjuta snutar ur fågelperspektiv tydligen. 😛

Dessutom är jag lite rädd för så kallade ”sandlådespel”. Spel som inte har tydliga mål och inte kantas av hjälppilar i riktning mot nästa destination. Jag gillar inte transportmoment och GTA verkar bestå till stor del av just sådant. Kanske mer en brist jag har som spelare än spelet i sig då många verkar uppskatta den delen.

Men jag kanske ändå har missat nåt som jag inte ser bortom våld och töntiga spelelement? En ingrediens jag förbisett? Jag börjar faktiskt bli sugen på den fjärde delen ändå. Betygen är än så länge sjukt höga och på Gamerankings så ligger GTA IV etta för tillfället. En hygglig bedrift minst sagt. Om mitt sug håller i sig så lär jag snart mata min krysslåda med spelet och frågan är om mina åsikter fortfarande håller i sig vid det skedet eller om jag istället tar plats på hyllningståget. 

Köande och moral

Alltså, jag kommer väl förmodligen låta som en grinig gammal gubbe nu men jag blir rätt så irriterad på den här facinationen när det gäller spelköande. Galningar som tältar närmare tre veckor och blir upphöjda till skyarna båda här och där. Jag snackar givetvis om köandet utanför Webhallen i Stockholm och där de tjugo första får köpa GTA IV och valfri konsol (360 & PS3) för endast en krona.  

Jag antar att åtminstone merparten av de som köat är arbetslösa och kanske kan fördriva tiden på ett lämpligare sätt än detta. Det känns inte helt okej för min egen del att finansiera deras köande med mina skattepengar i alla fall.

Att frivilligt ligga på en trottoar för att göra ett klipp känns inte som skäl nog helt enkelt.  

Rare gör en Nintendo igen?

Förmodligen en av spelbranchens mesta Nintendo-efterapare – Rare, ser ut att göra som de brukar. Fast den här gången är det inte bara mjukvaran som de kopierar utan självaste hårdvaran. Det har tidigare ryktats om att Microsoft utvecklar en variant av Nintendos rörelsekänsliga kontroll till Xbox 360. Nu har det dessutom framkommit att det är Rare som ligger bakom tillverkningen och utformningen av kontrollen. Ha ha, det är ju skrattretande ffs! 😀

Nu ska det hela tas med en nypa salt men jag blir inte ett skit förvånad om det visar sig att det nya Banjo-spelet utspelar sig i rymden och det medföljer en rörelsekänslig pekkontroll vid köpet. Den som lever får se. 😉

Dåligt med skuttande?

Vad håller på att hända med plattformsgenren? Jag börjar i ärlighetens namn bli lite orolig att min favoritgenre är på väg att försvinna för gott. Nog för att förra årets bästa spel – Super Mario Galaxy, var ett plattformsäventyr men vad kommer härnäst? Är det verkligen så att plattformsspelen är ett utdöende släkte? Är jag en av få som fortfarande längtar efter nya spel med skuttande huvudpersoner? Om man får tro utvecklarnas släpplistor så verkar det onekligen så.

Det finns åtminstone ett par ljusglimtar i mörkret i form av Banjo Threeie (XB360), LostWinds (WiiWare) och Braid (XBLA). Förhoppningsvis har jag missat ett par då det här inte är en alltför imponerande lista. Men det här är spel jag anser vara lovande av de jag känner till när det gäller plattformsgenren. Dessutom är det egentligen bara det nya Banjo-spelet som är en titel där det förmodligen ligger en hel del krut och pengar bakom då de två andra spelen saknar samma distributionskraft och lanseras dessutom bara genom nedladdningstjänster.

Förhoppningsvis utannonseras det fler spel med betoning på plattformsskuttande inom en snar framtid. Det här är definitivt en genre som kan utvecklas och det finns fortfarande utrymme för innovativa ideér. Super Mario Galaxy bevisade ju bland annat att det går att blanda massvis av olika spelmoment utan att spelet tappar fokus. Jag hoppas fortfarande på att Microsoft rycker upp sig när det gäller plattformsspel till sin Xbox 360. Hur många finns det förresten? Kameo kan väl räknas kanske även om det till stor del består av action men sen är det rätt så dött förutom nåt sunkigt Crash Bandicoot-spel.

Jag hoppas verkligen inte att genren är på väg att försvinna när den har så mycket kvar att ge och görs det på rätt sätt är det svårt att slå ett bra plattformsspel på fingrarna när det gäller spelglädje. I en plattformsvärld är det okej om musiken är lite flamsig, grafiken färgsprakande töntsnygg och karaktärerna ser långt ifrån skräckinjagande ut. Det känns väldigt befriande och upplyftande. Det är där charmen ligger. Allt är inte på blodigt allvar. Därför har det ett också ett existensberättigande.

Spel att spela för att ta en paus ifrån allt überrealistiskt övervåld som genomsyrar många av dagens spel. Spel som inte tar sig själva på så stort allvar. Spel att mysa till. Spel som inte får försvinna.

Avklarat-listan

Jag förmodar att de som besöker den här bloggen från och till har lagt märke till min lilla lista till höger kallad – Avklarat 2008. I vilket fall så börjar den fyllas på med ett gäng spel som jag lyckats att ta mig igenom och om man inte tycker några av indiespelen riktigt hör hemma där så – fuck off! Det är min lista, okej?  😉

Jag har faktiskt ett par delmål med den där listan. För det första så hoppas jag att den inspirerar mig att ta mig igenom spel som ligger oavklarade trots fantastiska kvaliteér och för det andra, visa mig duktig inför er läsare. En lista med bara ett par ynka spel avklarade skulle kännas lite futtigt och det hela skulle bli lite pinsamt, men det har i alla fall börjat bra.

Som synes har det blivit ett par äldre spel i form av Castlevania: Symphony of the Night och Streets of Rage 2. Spel som jag längtat efter att få klara men försakat av olika anledningar. Det känns faktiskt bra att trevliga spel får upplevas från start till mål istället för att överges någonstans mitt i. Dessutom är känslan av att klara ett spel väldigt behaglig. Man känner sig duktig. Jag gillar att känna mig duktig.

Det finns dessutom några ”äldre” spel jag har tänkt att klara under 2008, Castlevania: SOTN var ett av dem. Metroid Prime 3: Corruption, Half-Life 2 och Mass Effect är några till som jag tycker är värda att spela igenom. Men förmodligen blir det helt andra spel som jag kommer att fastna för och lyckas varva. Men de nyss nämnda har första prioritet på grund av att de verkligen är skitbra spel allihop.

Så det är lite av tanken bakom listan. Sen vore det en skön bonus om jag lyckas klå Gwellmyn och hans lista över sina avklarade spel. 😉

Level kissar på XBLA

 level_23_cover.jpg

Nya Level anlände i brevlådan idag och jag blir lite förundrad över hur Live Arcade-tjänsten och dess spel blir ignorerad i tidningen. I recensionsdelen blir PSN-spelen – Pixeljunk Monsters och Sky Diving betygsatta och recenserade precis som sig bör men inte en enda XBLA-titel går att finna förrän i retrosektionen en bit från slutet där en liten artikel för Sensible World of Soccer finns att skåda. På sidan bredvid finns däremot en uppsjö Virtual Console-spel representerade och bedöms i form av en jämförande text hur det står sig idag motsvarande förr. Ett par PSN-spel återfinns dessutom och ett ynka spel från Microsofts nedladdningstjänst. Men vem fan bryr sig om Tron liksom?

Hur kommer detta sig? Är det möjligtvis för svårt att täcka det enorma spelutbud som ständigt byggs på i form av minst ett nytt spelsläpp varje vecka eller är skribenterna ointresserade av dessa spel? Jag förmodar också att dessa spel knappast skickas ut i recensionsexemplar som vanliga spel gör och det kanske är där det hela skiter sig. Skribenterna måste antagligen betala för den här typen av titlar och det är säkerligen där skon klämmer som mest. Men då borde väl detta gälla PSN-titlar också? Virtual Console-titlarna går ju att fulspela på emulatorer och liknande så det är förmodligen inte samma problem där.

I vilket fall så hade jag gärna läst om vad folket på Level tycker om spelen som släpps på Live Arcade. När man själv åtminstone anser att många av spelen som släpps över XBLA innehåller mer spelglädje än mycket av det som släppts på skiva med en fet reklamkampanj bakom ryggen gör. Därför bör det finnas existensberättigande för dessa i en speltidning också enligt min mening. 

På tal om HD-2D

 super_metroid-final_boss-wall_bbs-small-beam.jpg

Klicka här för bättre kvalité

För att återanknyta till mitt tidigare blogginlägg om sk HD-2D. Satan i gatan vad snyggt! En remake på Super Metroid med den här grafiken och jag skulle gråta av glädje. Spana även in samma snubbes andra verk. Skärmdumparna från Sonic och Punch Out är också riktigt snygga. Jag hoppas på en kommande HD-explosion när det gäller grafiskt omarbetade klassiker i två dimensioner. Eller åtminstone ett nytt Metroid i 2D i samma grafiska klass som ovan. 😉

HD-2D – Framtidens melodi?

Läste nyligen en intressant artikel i nya Level av Tobias Bjarneby. Under sektionen ”Utspel” (en del av tidningen som består av ett gäng krönikor) pratar han om en ny grafiktrend han själv kallar Neoretro. Utan att sväva ut för mycket är det egentligen bara ett annat ord för riktigt högupplöst grafik i två dimensioner. Ett bra exempel är behandlingen Street Fighter får i form av Super Street Fighter II Turbo HD Remix.

Illustrationen som medföljer krönikan får det verkligen att vattnas i munnen. Bilden Föreställer en skärmdump från Castlevania: Symphony of the Night och man får verkligen ett hum om hur snyggt ett spel kan te sig med en sån här behandling. Jag våger inte ens tänka tanken på hur vackert ett handmålat SOTN skulle bli i knivskarp 2D. Responsen som Bionic Commando: Rearmed fått visar åtminstone att det finns ett intresse för den här typen av remakes.

Och efter att ha sett hur en av de uppdragsbaserade banorna från Super Smash Bros Brawl ser ut så är det nästan så man önskar att Nintendo lånar ut sin licens till Microsoft för att kunna släppa en HD-version av Super Mario World till XBLA eller åtminstone själva snickra ihop ett helt nytt Mario i 2D till Wii.

ssbb.jpg

Får verkligen hoppas att HD-varianten av Street Fighter II och Bionic Commando tankas hem i miljonupplagor och att fler klassiker renoveras på det här sättet.

XBLC – regga dig idag!

Jag är så förbannat trött på alla amerikanare och liknande som gapar ”FUCK!” i örat på mig när jag lirar över Live. Så jag tänkte till en aning och det här är resultatet av en febril hjärnverksamhet – ett litet forum där alla som är intresserade kan arrangera ligor, turneringar, byta Gamertags eller vad man nu vill göra.

Jag behöver dessutom fler moderatorer som är sugna på att hjälpa till att hålla ordning samt eventuellt snygga till det hela en aning. Men jag tyckte åtminstone det här kändes som ett lättarbetat alternativ och även om det säkerligen skulle gå att göra flashigare så duger det åtminstone tills vidare.

Xbox Live Community: http://xblc.forum24.se/

Så regga er idag och utmana mig och flera andra (förhoppningsvis) i feta Livematcher!