Kid Icarus – eller åtminstone nästan

Så här ser Kid Icarus, nej förlåt! NyxQuest ut.
Så här ser Kid Icarus, nej förlåt! NyxQuest ut.

Ni kan bortse från mitt tidigare inlägg för tillfället, det här spelar jag för att jag vill och inget annat. Det var visserligen ett tag sen jag köpte nåt från Nintendos nedladdningstjänst, WiiWare. Men efter att ha rensat en del för att skapa utrymme på min maskins hårddisk (hata Wii’s bristfälliga lagringsutrymme) så plockade jag upp NyxQuest: Kindred Spirits från den virtuella butikshyllan.

NyxQuest: Kindred Spirits gick tidigare under namnet, Icarian, och inte så konstigt att det omnämndes som en inofficiell uppföljare på kultklassikern Kid Icarus. Nu vet jag inte exakt varför spelet bytte namn, Nintendo och deras stygga advokater som varit i farten möjligen? Men likheterna känns uppenbara när man tittar på skärmdumpar från spelet med ursprungsnamnet i minnet.

Nu har visserligen inte spelet så himla mycket gemensamt med Kid Icarus förutom miljöerna och det sidoscrollande 2D-perspektivet när man väl spelar ska erkännas. Det påminner i så fall mer om ett annat WiiWare-spel, LostWinds, som är en titel jag själv uppskattar väldigt mycket. NyxQuest är i grund och botten en atmosfärisk och stillsam pusselplattformare där man med hjälp av Wiimoten kan manipulera omgivningen på olika vis. Det är fint att titta på, mysigt att spela och tillhör definitivt det bästa som dykt upp till WiiWare.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=r_z5dfFrIXk]

1 reaktion på ”Kid Icarus – eller åtminstone nästan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.