Ninja Gaiden Dragon Sword – avklarat

Ninja Gaiden till DS är lite lättare, lite fulare och stoltserar med ett lite mer udda kontrollkoncept än vi är vana vid, men framförallt är Dragon Sword ett riktigt bra spel. Jag var extremt skeptisk och till en början och rejält missnöjd med formatvalet. PSP kändes givet då det grafikmässigt hade slått DS på fingrarna både en och två gånger.

Men det pekpenneuppbyggda fightingsystemet visade sig vara djupare än vad man först trott. Efter att inledningsvis gnuggat så min stylus nästan börjat glöda utan större engagemang så började jag efter ett tag få rejält med stryk. Här krävdes det att man verkligen strategiskt tog sig an de fiender som en bit in i spelet fullkomligt täckte skärmen. Sedan så är faktiskt grafiken riktigt imponerande. Medan bakgrunderna är förrenderade så läggs allt krut på karaktärerna och det hela ser riktigt bra ut. Ett Ninja Gaiden till DS visade sig inte vara så dumt trots allt.

Ninja Gaiden Dragon Sword kan mycket väl vara det bästa actionspelet vi sett till formatet och är man sugen på sex timmars råös är det inget dumt val alls.

Ställning Farbror Atlas vs Gwellmyn: 15-14.

Mest efterlängtade nedladdningsbara lir #6

#6:

Castle Crashers
Plattform: XBLA
Utvecklare: The Behemoth

Castle Crashers på hypeskalan:

Jag var inte så värst förtjust i Alien Hominid. Inte för att det på nåt sätt var dåligt och presentationen var ju lysande men det finns spel som gör genren mycket bättre. Men när The Behemoth nu gör Castle Crashers finns det ett par saker som gör mig mer intresserad av det spelet:

1. 4 spelare i co-op!
2. Riddare och monster äger utomjordingar och agenter.
3. 2 års utvecklingstid!

För att stilla suget en smula, spana in spinoffen kallad – Castle Crashers: The Beard, ett riktigt skönt flashspel.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=xTifpb5WNC4]

Mest efterlängtade nedladdningsbara lir #7

#7:

Super Street Fighter II Turbo HD Remix
Plattform: PSN & XBLA
Utvecklare: Capcom

SSF2THDR på hypeskalan:

 

Jag har hunnit spela betan som släpptes häromdan en del nu och jag är väl inte lika superhypad på spelet efter det faktiskt. Egentligen vet jag inte riktigt varför jag hade skruvat upp förväntningarna så högt inför den här versionen. Betan infriar ju egentligen allt man kunde väntat sig – ett snuskigt välpolerat klassiskt fightinglir helt enkelt. Men jag hade nog bara förväntat mig nåt mer. Lite nya animationer, någon ny karaktär, ett nytt spelläge eller nåt som gjort mig lite överraskad åtminstone.

I vilket fall. HD-versionen av Street Fighter II är ändå en solklar hemladdning när det släpps. Det är förmodligen den bästa varianten av ett redan suveränt spel och lär fortfarande vara den mest välbalanserade fightingen någonsin.

[youtube=http://youtube.com/watch?v=wMsLBUagAp4]

Mega Man: Powered Up – avklarat

Mega Man: Powered Up är verkligen en suverän remake som får mig att törsta efter mer. Det enda minuset jag kan se är den så kallade Nes-versionen som medföljer. Jag hade hellre sett att man slängt med originalspelet precis i samma utförande som förr istället för denna uppfräschade variant. Men det är petitesser i sammanhanget. Powered Up är förmodligen ett av de bästa spelen jag fått äran att uppleva på min PSP.

Ställning Farbror Atlas vs Gwellmyn: 14-14.

Top Spin 3 – intryck

Yay! En dag för tidigt (det släpps egentligen i morgon) hälsade nästa del i 2K Sports tennis-serie på i min brevlåda. Efter ett par matcher kan jag konstatera att:

1. Det är fortfarande svårare och mindre arkadbetonat än största konkurrenten Virtua Tennis.
2. Publiken är fortfarande lika stentrist och ger sällan mer ljud ifrån sig än en surrande humla.
3. Det nya svingsystemet är till en början lurigt men ger en större tillfredställelse än tidigare när den väl sitter.
4. Yes, det är bättre än föregångarna och dvs ett suveränt tennislir.

Mest efterlängtade nedladdningsbara lir #8

#8:

Siren: Blood Curse
Plattform: PSN
Utvecklare: Team 17

Siren: Blood Curse på hypeskalan:

Episodindelade spelupplevelser är hett numera. Men Blood Curse tar det hela ett steg längre. Förutom att det kommer att släppas i fyra omgångar, tre episoder per gång så närmar sig det nya Siren en tv-serie på många sätt. Varje episod avslutas med en traditionell cliffhanger, man slungas mellan de olika huvudpersonerna och inför varje ny del så får man också en kort resumé.

Vi snackar fortfarande skräckspel och återigen tar spelet plats i den japanska byn – Hanuda. Funktionen där man kan se genom de zombieliknande invånarnas ögon återfinns även här och det Silent Hill-doftande upplägget är intakt. Vad som känns mer tveksamt är längden på de olika episoderna. Den första delen ska enligt rapporter klocka in på en kvart och de efterföljande delarna i den första omgången mellan en halvtimme till en timme. Det återstår att se om det hela känns tillräckligt prisvärt.

[youtube=http://youtube.com/watch?v=fzwfBpqgT0w]

Mest efterlängtade nedladdningsbara lir #9

#9:

Eternity´s Child
Plattform: WiiWare
Utvecklare: Luc Bernard

Eternity´s Child på hypeskalan:

Ett plattformslir med übersköna handmålade pixlar. Det duger rätt gott för egen del. De två ingredienser jag är mest svag för, plattform + läcker 2D. Filmen nedan skvallrar visserligen om ett rätt ordinärt äventyrsskuttande men med tanke på vad jag redan nämnt så hamnar det ändå på en hedrande nionde plats på listan.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=8xhDqfLEwKw]

Mest efterlängtade nedladdningsbara lir #10

Nytt påfund = ny lista. Åtminstone när det gäller mitt fall. Jag gillar listor helt enkelt. Den här gången tänkte jag i en följetång lista de spel jag anser vara mest spännande till de olika nedladdningstjänsterna.

#10:

The Dishwasher: Dead Samurai
Plattform: XBLA
Utvecklare: Ska Studios

The Dishwasher: Dead Samuari på hypeskalan:

Spelet såg dagens ljus i samband med utannonseringen av Microsofts community och utvecklingsplattform – XNA, och blev snabbt favoriten bland övriga i de flesta fall märkbart sämre skapelser.

The Dishwasher är i grund och botten ett simpelt sidoscrollande beat ´em up med ett par småsaker som får det att sticka ut. Till att börja med ser det löjligt läckert ut. Storyn berättas med hjälp av små seriestrippar och det är också något som smittat av sig när det gäller de spelbara delarna. Grafiken ser ut att vara framställd av blyerts och tusch medan blodet likt filmer som Sin City är det enda som tydligt markeras med färg av kulören röd. Vansinnigt läckert blir det i alla fall.

Fiendegalleriet är varierat med bland annat hemliga agenter, demoner och galna robotar som gör allt för att dräpa spelets hjälte. De olika knappkombinationerna som finns att tillgå för att på råast möjliga sätt ta livet av sina fiender är imponerande. I den nya trailern här nedan kan man dessutom skymta en spelsekvens med en gitarr inkluderad. Hur detta kommer att passa in återstår att se. Nämnde jag att det innehåller co-op-läge? Mycket att gotta sig åt med andra ord.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=OP-sFK26OoU]

Uppdatering: Farbror Atlas vs Gwellmyn

De som bryr sig om Gwellmyns och min lilla spelduell kanske märkt att det gått lite trögt för min egen del. Jag har inte klarat ett spel sedan i maj och nu har Gwellmyn faktiskt gått ikapp. Ställningen är numera 13-13. En stor del till Gwellmyns kvittering beror förmodligen på att den härmapan införskaffat sig den första säsongen av Sam & Max och i ett raskt tempo avverkat episod efter episod.

Men det ska bli ändring på det.

För det första har jag idag lyckats nå fram till slutbossen i Ninja Gaiden Dragon Sword som jag nött ett tag. Förmodligen är den slaktad och begraven senare ikväll. Jag har också plockat fram ett par gamla godingar som jag tänkt att köra igenom igen. Först ut av dessa blir det ett av de mest underskattade spelen någonsin – Metroid Zero Mission. Visst, det är lite i kortaste laget men satan vad bra det är. Det här blir sjätte gången jag spelar igenom det.

Jag ser redan fram emot det.