Jag är sämst i världen på att avsluta spel. Det behöver dessutom inte bero på att spelen i fråga är dåliga utan snarare på att jag är så extremt rastlös. Just nu spelar jag fyra spel samtidigt; Zelda: Phantom Hourglass, Half-Life 2, Grim Fandango och Pro Evolution Soccer 6. Nu är visserligen det sistnämnda ett spel man kan spela vi sidan om de övriga men jag får ändå ångest över det faktum att jag förmodligen inte hinner klara hälften av dessa innan jag impulsköper nästa spel som jag halvvägs igenom kommer lägga ifrån mig till förmån för nästa och så vidare.
Problemet är att jag vill spela alla storspel samtidigt som alla andra. När det är hett och aktuellt. Inte en månad senare när en ny kandidat till ”årets spel” har dykt upp och blivit veckans snackis. Jag vill vara med hela tiden. Ha koll på läget.
Det hela är urtöntigt, jag vet. Men hur knäppt det hela trots allt låter så kan jag inte hjälpa mitt behov av att vara med i svängen. Jag har försökt att ta det lite lugnt med mina inköp men det skiter sig hela tiden. Och med tanke på det stundande bombardemanget av storspel så vet jag inte riktigt om jag fixar att missa så mycket som jag i själva verket borde för att klara de spel jag just nu håller på med.
Super Mario Galaxy, Mass Effect, Assasins Creed och Zack & Wiki kommer antagligen införskaffas vare sig jag behöver dem eller inte. Som tur är verkar spelvåren 2008 inte vara av samma kaliber som vintern 2007. Förhoppningsvis ger detta mig mer tid att avverka spelen i den förmodligen imponerande högen av stortitlar som ligger oavklarade i hyllan.
Jag är faktiskt likadan, fast ändå inte.
Jag köper spelen, men jag kan inte börja spela dem om jag vet med mig att jag inte kommer kunna sitta så mycket som spelet är värt.
Därav har jag åtminstone fyra-fem stortitlar som jag inte ens plastat av =)
Får jag bli medlem i klubben?
Jag vill iofs inte så mycket vara med i svängen som faktumet att jag inte har tid att spela klart alla spel. Blir ett spel segt och långtråkigt så lägger jag det på hyllan och tar nästa, även om jag vet att det säkert blir mycket roligare efter det sega partiet.
Rastlöst, så det bara smäller om det.
Ibland får man helt enkelt ge sig fan på att klara ett spel, och då brukar det gå 🙂
Jag har allt tålamod som krävs, men inte alltid tiden. Jag vill sitta med ett spel mellan fem och tio timmar första gången jag spelar det. Med ett liv som flåsar mig i nacken så funkar det sällan.