Etikett: Jeff VanderMeer

Den hyllade och prisbelönade eko-thrillern Avgrund är ett fenomen. Nu på svenska för första gången och snart som storfilmen Annihilation med Natalie Portman och Oscar Isaacs i rollerna, regisserad av Alex Garland (Ex Machina).

Område X har varit avskuret från resten av kontinenten i årtionden. Naturen har återerövrat de sista resterna av mänsklig civilisation. Den första expeditionen återvände med rapporter om ett vackert Edenlikt landskap. Den andra expeditionen slutade med massjälvmord. Den tredje expeditionen gick under i ett regn av kulor när dess deltagare vände sig mot varandra. Deltagarna i den elfte expeditionen återvände som skuggor av sina forna jag. Inom veckor var alla döda i cancer. I Avgrund följer vi den tolfte expeditionen.

– – –

Faktum är att jag läste denna redan i fjol, då med den ursprungliga titeln Annihilation på originalspråket engelska. I samband med att filmatiseringen går upp på bio i staterna, medan vi här i Sverige får nöja oss med att se den på Netflix, publicerar Fria Ligan boken på svenska under namnet Avgrund. Bra tajming minst sagt.

Avgrund är i grund och botten en rätt traditionell berättelse där forskare kastas in på en okänd plats för att studera och kartlägga ett mystiskt område. Spoiler: Självklart går allt åt skogen. Igen. I det här tolfte försöket följer vi en ej namngiven biolog och ytterligare ett gäng anonyma specialister inom olika områden som ska utforska ”Område X”.

Den som väntar sig spektakulär sc-fi-action har inget att hämta här. Avgrund är en stillsam, långsam och stundtals filosofisk roman. Biologen är en till synes kall, okänslig karaktär. Rent av osympatisk. Men ju längre in i boken jag kommer så återfinns en förståelse för henne när återblickar varvas med nutid och ger klarhet i vem hon är och varför hon handlar som hon gör. Hennes fascination för platsen och ointresse för den övriga gruppen känns greppbar när trådar från hennes förflutna långsamt knyts samman.

Det här är en surrealistisk, intelligent och ovanligt lågmäld bok. Obehaglig emellanåt och fantastiskt spännande när den märkliga platsen beskrivs. Tornet, de besynnerliga varelserna och det abstrakta ekosystemet. Det finns mycket att bli förundrad över.

Det här är ingenting för den som letar enkla svar och förklaringar. Jag tycker det är en del av Avgrunds storhet. VanderMeer väcker en del intressanta frågeställningar och tankegångar. Jag är lika förbryllad som hänförd efter att läst ut boken för andra gången. Det tyder på en riktigt bra läsupplevelse enligt min mening.