När spelade jag ett spel fem timmar i sträck senast? Ingen aning, men nu har det skett igen. Den testosteronstinna actionrökaren Broforce var så svår att slita sig ifrån att timmarna flög iväg. Roligare co-op-spel får man banne mig leta efter.
Spelet är en hyllning till 80- och 90-talets största actionikoner. Här spelar man som karikatyrer av gamla hjältar omdöpta till ”Brobocop”, ”Rambro”, ”Bronan the Brobarian” och ”MacBrover” för att nämna några. Du kan säkert lista ut vilka de ska föreställa.
Hjältarna sitter inspärrade i burar tills de räddas och den dåvarande spelbara karaktären ersätts med den nyss inspärrade. Det är slumpmässigt vem den nyss räddade tar rollen som, och kan vara ett bottennapp i jämförelse med den tidigare karaktären du rattade. Men som plåster på såren så förvandlas den tidigare actionfiguren till ett extraliv och om du biter i gräset med din senaste gubbe eller gumma så får du ytterligare ett försök på dig att klara banan. Ett lika kul som frustrerande upplägg.
Det är snabbt, intensivt och våldsamt. Banornas miljöer kan fullständigt pulvriseras och blodiga lemmar slungas ständigt hit och dit. En kul detalj är hur bossarnas och hjältarnas namn vrålas ut med en vrålande mansstämma. Jag garvade läppen av mig varenda gång namn som ”Megacockter” ilsket presenterades vid en stundande bossfajt. Väldigt over the top och fånigt som attan, men framför allt vansinnigt kul! Precis som resten av spelet. Om du är sugen på ett par timmars hjärndöd spelunderhållning och har minst en kompis att soffspela med rekommenderas Broforce varmt!