Aquaria – intryck

Ta en stor slev Metroid, en näve Ecco the Dolphin och sist men inte minst en nypa Cooking Mama. Sådär, ett stycke Aquaria serverad.  

Först Knytt Stories och nu det här. 2007 är indiespelens år. I alla fall om man som jag är löjligt förtjust i det klassiska ”Metroidvania”-upplägget. Ingredienser som backtracking, powerups och feta bossar står på menyn i Aquaria. Men det gör mer än att apa efter ett välkänt spelgrepp. Killarna på Bit Blot lyckas med konststycket att berätta en intressant historia och jag måste säga att jag blir överraskad över hur de på ett så enkelt sätt engagerar mig samt för handlingen framåt. Berättelsen känns både mystisk och spännande. Man vill helt enkelt veta vad som kommer att hända huvudpersonen – Naija, under hennes resa under vattnet.

Ytterligare ett intressant inslag i spelet är möjligheten att slänga ihop helande maträtter av föremålen man plockar på sig. Man kan närsomhelst besöka sitt egna lilla krypin för att laga mat. Ett moment som tillför variation och ger Aquaria ett mer nyanserat intryck. Till de mer originella elementen hör också att Naija sjunger för att förse sig med olika specialförmågor. Detta görs genom att kombinera olika toner som man lär sig under spelets gång.

Sedan har vi givetvis den undersköna tvådimensionella grafiken. Den är rent utsagt makalös. Knivskarp 2D och en estestik som är så mysig att håren på min arm krullar sig. Detaljerna i allt från vajande alger till uråldriga statyer är imponerande och att ett utvecklingsteam endast bestående av två personer kan prestera såhär vacker grafik får andra spelskapare med mer resurser att skämmas. 

Men det är ändå ljudet som gör det här till något utöver det vanliga. De bubblande och fräsande ljudeffekterna i kombination med den episka och stämningsfulla musiken gör Aquaria till en orgasmisk upplevelse för den ljudnörd som jag är. Atmosfär betyder för min egen del väldigt mycket när det gäller spel och det är precis vad Aquaria med sin ljudbild lyckas uppnå; en unik och stämningsfull atmosfär.

Så man kan alltså konstatera av min text här ovan att det egentligen inte finns nåt annat alternativ än att hosta upp 250 riksdaler som detta magnifika äventyr kostar och gynna spelutvecklare som gör den här typen av spel. Och är man trots mina lovord fortfarande tveksam så finns det ett demo att tanka hem från Bit Blot´s hemsida. Ett såhär välgjort 2D-spel ser man inte var dag och är man det minsta förtjust i den här typen av upplägg så lär man inte bli besviken.