Jag är medveten om att det låter så jävla ”pretto” men ett ord räcker för att beskriva mina första dagar med spelet – Magi.
En kommentar till “15 timmar senare i Twilight Princess”
Det låter lovande. Det är just denna känsla av ”magi” som det är få spel som har fått mig att känna. Ocarina of Time var ett av dem…Shen Mue var ett annat. Sedan har jag svårt att komma på fler…Code name: Veronica gav mig en del lustiga känslor när jag satt och spelade det på sommaren med öppen altandörr och det åskade utanför, men det var nog mer hela den sammanlagda upplevelsen av spelvärlden plus den verkliga världen som överrumplade mig.
Wind Waker ingav dock inte alls samma känsla hos mig även om det såklart var ett rätt mysigt spel. Det var tyvärr ett spel som jag slutade spela mitt i och aldrig har kommit tillbaka till. Jag vet inte om jag var rättvis mot spelet, men det var så jag gjorde i alla fall.
Det låter lovande. Det är just denna känsla av ”magi” som det är få spel som har fått mig att känna. Ocarina of Time var ett av dem…Shen Mue var ett annat. Sedan har jag svårt att komma på fler…Code name: Veronica gav mig en del lustiga känslor när jag satt och spelade det på sommaren med öppen altandörr och det åskade utanför, men det var nog mer hela den sammanlagda upplevelsen av spelvärlden plus den verkliga världen som överrumplade mig.
Wind Waker ingav dock inte alls samma känsla hos mig även om det såklart var ett rätt mysigt spel. Det var tyvärr ett spel som jag slutade spela mitt i och aldrig har kommit tillbaka till. Jag vet inte om jag var rättvis mot spelet, men det var så jag gjorde i alla fall.