Planering är A och O

evernotelistmaniliten

Jag råkade vid ett festtillfälle avslöja mina smått maniska planeringslistor över vad jag ska konsumera för populärkultur. Efter det ansågs jag snabbt som ”fixerad” och ”skadad”. Absolut inte så jag tar illa vid mig eller så, men förståelsen visade sig inte vara speciellt stor. Mina vänner delar uppenbarligen inte det behovet, jag är fine med det. Själv skulle jag inte kunna klara mig utan mina fina prioriteringslistor.

Hur jag går tillväga? Jag använder två olika redskap för att hålla koll på vad jag ska ta mig an härnäst. Mest förekommande är skrivhjälpmedlet och anteckningsapplikationen Evernote. Appen synkar allt jag skriver mellan telefon-app och browsersida, så jag behöver aldrig vara rädd för att jag inte ska komma åt mina listor. Denna används som en slags övergripande bild av allt jag konsumerar vare sig det gäller böcker, film, serier eller spel. Allt kategoriseras och läggs upp i en prioriteringslista, likaså framtida inköp.

smartburkliten

Tv-serier är lite kruxigare. Här tar jag dessutom hjälp av fiffiga hemsidan Smartburk. Med denna kan jag enkelt bocka av var jag befinner mig i en serie. Nu är Netflix och Viaplay rätt skapliga på att peka mig rätt men Telias playtjänst för HBO behärskar inte detta till exempel, detsamma gäller SVT Play. Smartburk har ett enkelt och lättnavigerat gränssnitt, inget onödigt lullull, och fyller sin funktion väl.

Jag försöker att följa mina listor så gott det går men jag ger utrymme för mer spontana infall då och då. Dessutom är listorna i ständig förändring beroende på i vilket tillstånd jag befinner mig i, vad jag känner för, eller snöat in på för stunden. Jag är långt ifrån benhård. Men jag tycker listorna är ett bra hjälpmedel. Både vad gäller att välja rätt, men också för inspiration, och på grund av det automatiska belöningssystemet.

Belöningssystem? Jo, att flytta över något från ”inplanerat”- till ”avverkat”-kategorin ger mig alltid en känsla av välbehag. Det må låta konstigt och det där om att jag är ”skadad” kanske inte är helt fel ute ändå. Om jag bryr mig? Inte det minsta. Jag är alla gånger hellre ”listskadad” än ständigt vilse i populärkulturen.

Rapport september 2014

edgeof

Film:
R.I.P.D.
X-Men: Days of Future Past
Godzilla
Edge of Tommorrow
After Earth
Superman: Unbound

TV:
Bojack Horseman

Kortfilm:
Spawn: The recall

Böcker:
Parasitus – Christian Johansson
Borde vara död – Pål Eggert
Rymdvoodoo vid Apachelavinen – Love Kölle
Vargsläkte: Lykanthropos 1 – Caroline L. Jensen

Serieromaner:
The Walking Dead Vol. 1-4
Simons 120 dagar
Locke & Key Vol. 5

Noveller:
Liten på jorden – Magnus Jahnsson
Hungrig skugga – Love Kölle

Speciella omständigheter – John Ajvide Lindqvist
Tassar barfota – Frida Andersson Johansson
Sockerkaka – Frida Andersson Johansson
Belätet – Elisabeth Östnäs
Sällskapet – Anna Hansson

Trollbindningen – Christina Nordlander
En del av dig – Anna Wahlgren
Min kropp, ditt tempel – Ida Tellestedt
Steve – Lars Östling

Kommentar:
Trots semestrandet på Kreta hann jag med en hel del i september. Eller kanske just därför. Det var faktiskt under Kreta-vistelsen som jag plöjde igenom de fyra första volymerna av The Walking Dead. Det tackar jag tidningsappen Ztory för. Oerhört beroendeframkallande serie det där, mer om den här på bloggen snart. Detsamma gäller den näst sista volymen av Locke & Key och Simons 120 dagar. Rubbet lästes framför poolen och på stranden under semestern. Locke & Key, fantastisk som vanligt, medan Simons 120 dagar kändes som en fattigare Rocky. Diggar både Specialisterna och Arkiv Samtal av Gärdenfors för övrigt. Det har annars varit en fantastisk bokmånad. Har läst tre jättebra romaner och en skruvad novellsamling, dessutom ett gäng riktigt starka e-noveller på det. Nöjd!

Statistik 2014:
Film: 39
Kortfilm: 7
TV: 28
Böcker: 20
Noveller: 33
Serieromaner: 18
Spel: 8

Tidigare:
Rapport januari
Rapport februari
Rapport mars
Rapport april
Rapport maj
Rapport juni
Rapport juli
Rapport augusti

Ett knippe filmer

X-Men-Days-Of-Future-Past-2014-Retina-Wallpaper

R.I.P.D.
Förväntade mig underhållning i stil med ett lite kackigare Men in black. Fick en enorm mängd mer ”kackighet” än jag bad om. Inte ens Jeff Bridges kan rädda den här skräpkavalkaden. Hafsig, ogenomtänkt manus och tråkig humor som främst består av trötta sexistiska skämt. Se inte!

X-Men: Days of Future Past
Hygglig fortsättning på X-Men-sagan i klass med förra filmen. Saknade dock finess vad gäller tidsresandet. Fantastiskt skönt att återse Ian McKellen och Patrick Stewart i sina roller. På det stora hela, bra mutantunderhållning utan omvälvande överraskningar.

Godzilla
Helt okej monsterrulle. Hade rätt låga förväntningar på denna, kändes som den åtminstone infriade dessa. Sevärd men inte fantastisk på nåt sätt. En del rätt feta scener men på tok för tråkiga karaktärer jag inte orkade bry mig om.

Edge of Tommorow
Den här gillade jag. Tom Cruise slåss mot utomjordingar i framtiden. Igen. Kruxet den här gången är att han har fastnat i en tidsloop, stackarn. Lite som Måndag hela veckan med aliens. Är förtjust i den här typen av konceptfilmer med tidsmanipulation och sci-fi-inslag. Den håller inte riktigt hela vägen men den första timmen är riktigt bra. Bör ses.

After Earth
M. Night Shyamalans senaste har fått utstå kalkonstämplar och massivt med negativ kritik. Tyckte inte den var så dålig faktiskt. Rätt hyfsad sci-fi-rulle och ändå ett par snäpp bättre än superfiaskot som var Avatar: The Last Airbender. Där kan vi snacka usel film. Den här gick i alla fall att se utan att skämmas ihjäl trots Smith-ungens ständigt pubertala uppträdande.

Superman: Unbound
Hittade denna animerade film på Netflix och tryckte igång den på vinst och förlust. Ingen höjdare och inget jag egentligen rekommenderar. Se hellre de två delarna med The Dark Knight Returns på tjänsten istället om du vill ha bra tecknad superhjälteunderhållning.

Hej då Sverige!

Jajamän! Nu drar jag till varmare breddgrader. På söndag ger sig nämligen hela familjen av till Kreta. Woho!

Det där med packningen då? Jo, det artar sig. Viaplay har en grymt bra nedladdningsfunktion så jag har fyllt upp våra surfplattor med filmer. Mest för barnens skull. För egen del blir det åtminstone Django Unchained någon gång under semestervistelsen. Böckerna går det lite si och så med. Kampen står mellan dessa just nu, men känns onödigt att ta med sig allihop.

semesterböcker

Det lutar åt att jag skippar Doktor Joseph och Udda verklighet tills vidare. Maskinblod-böckerna vill jag verkligen plöja igenom nu. Trean anlände häromdan (tack till Affront!) och tvåan har jag haft stående i bokhyllan på tok för länge. Huset vid avgrunden av William Hope Hodgson har jag hört mycket gott om och på tiden att jag tar mig an något äldre. Den leende vännen och Drömmarnas boning känns behagligt korta och kan lämpa sig bra under resan. Vi får se. Det där med att välja ut reselektyr är svåra grejer!

Bloggen kommer att puttra på i vanlig ordning även när jag är borta. Jag har åtminstone ett par tidsinställda inlägg som kommer att dyka upp under de kommande dagarna. Vi hörs på riktigt igen om cirka en vecka. Hej så länge!

Rapport augusti 2014

guardians-galaxy-big

Film:
Guardians of the Galaxy
Captain America: The Winter Soldier
The Amazing Spider-Man 2
Riddick

TV:
Vikings Säsong 2

Kortfilm:
Yellow
Tempbot

Böcker:
En man av stil och smak – Anders Fager
Stockholms undergång – Fruktan
Mörkerseende – Epok Förlag
Vackra kyrkor jag besökt – Johannes Pinter (manus/förhandsläsning)

Serieromaner:
Guardians of the Galaxy: Legacy Vol. 1

Noveller:
Husdjur är inte tillåtna på Pärlan – Caroline L. Jensen
Smårå septemberskog – Caroline L. Jensen
Dödsängeln – Lars Rambe

Spel:
The Swapper

Kommentar:
Väldigt kvalitativ läsning denna månad med Stockholms undergång, Mörkerseende och En man av stil och smak. Sensommarens släpp av svensk skräcklitteratur har imponerat och då har jag ändå John Ajvide Lindqvists Himmelstrand och kommande Parasitus av Christian Johansson som pockar på uppmärksamheten i bokhyllan. I övrigt har jag stiftat bekantskap med Guardians of the Galaxy, både i serieform och på vita duken. I båda fallen var det sjukt underhållande möten. Det blev en hel del superhjältar denna månad i form av Captain America: The Winter Soldier och The Amazing Spider-Man 2. Förstnämnda var överraskande bra och en klar förbättring sedan den första filmen om en av Marvels töntigaste superhjältar. Spännande konspirationsaction och en intressantare premiss än att rädda världen för den fyrtiotredje gången i ordningen. Andra filmen om Spindel-mannen var också bra. Aningen tama skurkar och en sämre, hafsigare andra del av filmen, men ändå sevärd utan tvekan. Jag är nyfiken på hur de tar det vidare med tanke på den omvälvande avslutningen.

Statistik 2014:
Film: 33
Kortfilm: 6
TV: 27
Böcker: 16
Noveller: 22
Serieromaner: 12
Spel: 8

Tidigare:
Rapport januari
Rapport februari
Rapport mars
Rapport april
Rapport maj
Rapport juni
Rapport juli

Mörkerpepp: Interstellar

Biohösten ser än så länge överraskande svag ut, med ett fett undantag – Interstellar. Christofer Nolan har, åtminstone enligt undertecknad, än så länge inte regisserat en dålig film. Inte ens en medioker. Allt mannen tar i blir till guld. När han nu ger sig ut i rymden för första gången är jag löjligt förväntansfull.

Och skådisarna sen. Matthew McConaughey, Anne Hathaway, John Lithgow och Michael Cane med flera. Det är en kompetent ensemble, minst sagt. Den senaste trailern utlovar främmande planeter, en snyftande McConaughey och en jord utan resurser. Det här måste bara bli rymdsmaskens för en sci-fi-nörd av min kaliber.


morkerpeppbloggserien

En skjutglad tvättbjörn och ett fåordigt träd

gotg

OBS! Texten innehåller milda spoilers om du inte vet ett smack om Thanos.

Igår var jag på min första ensambio någonsin. Jag var där helt på egen hand med andra ord. Det var en intressant upplevelse. Till en början tyckte jag det var rätt skönt, fullt fokus på filmen liksom. Lite egentid. Sen insåg jag att jag var där på Guardians of the Galaxy, en film som många betraktar är för en yngre publik, och det kryllade av dem. Det babblades i mobiler, filmrepliker härmades, det tjoades och prasslades. Hela filmen igenom. 90% av biobesökarna var mellan 10-16 år och jag har uppenbarligen glömt av hur störig man kan vara i den åldern.

Filmen då? Jovars. Den var urfånig, förutsägbar men samtidigt fantastiskt underhållande. Nu har jag bara läst det första numret av Legacy-serien (kommer upp en text om hela första volymen så fort jag är klar) men jag tycker att karaktärerna sitter som en smäck. Chris Pratt är klockren som Star-Lord, Bradley Cooper gör Rockets röst med bravur och både Drax och Gamora såg ut och kändes som i serien. Coolt att få se mer av Thanos efter det lilla inhoppet i Avengers-rullen och jag gillade att de plockat in Ronan som huvudskurk, såg faktiskt nyss ett avsnitt av tecknade Avengers där han medverkade. Däremot var deras agendor lite väl luddiga. För oss som läst serier med Thanos vet ju att ”The Infinity Stones” behövs för att göra ”Infinity Gauntlet” komplett och låter honom därefter styra över hela universum. Här framkom det inte riktigt vad de var ute efter, någon av dem. Men jag är okej med det. Att Marvel-skurkar är onda och maktgalna, det vet vi vid det här laget.

Jag älskade Super och hade därför höga förhoppningar på James Gunn som regissör och jag tycker han gör ett förträffligt jobb. Den var dessutom oväntat rolig. En del av skämten var visserligen aningen fjantiga, med lite kiss och bajs-känsla över sig, men jag kom på mig själv med att fnissa lite här och var. Det mesta var roande. Sen är tempot helt vansinnigt emellanåt. Det händer saker precis hela tiden och det är få gånger man får hämta andan ordentligt, men inte mig emot. Det är verkligen en popcornrulle i precis rätt bemärkelse. Spektakulära actionsekvenser, massvis med humor och störtsköna karaktärer. Precis som förväntat.

Jag är dessutom enormt nyfiken på att få se hur de tänker knyta ihop denna med kommande Avengers-filmer. Att Thanos återkommer även här bådar gott inför en superfet crossover i framtiden. Jag tror inte det sker redan i Avengers 2, då Ultron redan etablerats som huvudskurk, men i en eventuell tredje film. Ja, varför inte? Känns långt ifrån omöjligt. Som Marvel-nörd slickar jag mig redan entusiastiskt om munnen…

Rapport juni 2014

Octodad-Dadliest-Catch

Film:
Robocop (BR)
Enders Game (BR)
The Hunger Games: Catching Fire (Film2Home)
Skyfall (Netflix)

TV:
Silicon Valley Säsong 1 (HBO)
Orphan Black Säsong 1 (Netflix/HBO)
Derek Säsong 1 (Netflix)
Derek Säsong 2 (Netflix)
Game of Thrones Säsong 4 (HBO)
Fargo (HBO)
Bravest Warriors Säsong 1 och 2 (Youtube)
Penny Dreadful (HBO)

Kortfilm:
The Gate
Drakar och demoner: Tronländaren

Böcker:
Den plötsliga dörren – Sofia Albertsson
Nere på Flower och Dean Street – Jenny lundin
Hafgufa – CH Wahlund
Isolataopia – CH Wahlund

Noveller:
Den första kvinnan – Susanne Samuelsson
Att använda tiden väl – Lars Östling
Saltus – Finn Cederberg

Spel:
Mario Kart 8
Octodad: Dadliest Catch

Kommentar:
En månad där flera fantastiska tv-seriesäsonger avslutades. Game of Thrones (bästa säsongen hittills!), Fargo (sjukt tajt hela vägen!) och Penny Dreadful (en del avsnitt var mästerliga!). Faktum är att alla serier jag avslutade denna månaden höll hög klass, och det var en del minst sagt! Det blev också en produktiv bok- och novellläsarmånad, det märks att sommaren är här på lite olika sätt. Jag brukar alltid läsa mer på sommaren, samtidigt har ju inte vädret på riktigt lyft än, men det verkar uppenbarligen inte spela någon roll vad gäller min lästradition. Nytolkningen av Robocop var överraskande kompetent om än inte i originalets klass, Enders Game sög röv och Skyfall var sådär, men Catching Fire var snäppet bättre än första Hunger games-rullen och helt klart sevärd. Tipsar också gärna om Octodad: Dadliest Catch till PS4 – gulligt, finurligt och lagom långt.

Statistik 2014:
Film: 25
Kortfilm: 4
TV: 23
Böcker: 8
Noveller: 12
Serieromaner: 11
Spel: 7

Tidigare:
Rapport januari
Rapport februari
Rapport mars
Rapport april
Rapport maj

Rapport februari 2014

arrow

Film:
Grabbers (Netflix US)
Du gör mig galen (Netflix)

Kortfilm:
Cargo

TV:
Äkta Människor Säsong 2 (SVT)
Ettor och nollor (SVT)
House of Cards säsong 1 (Netflix)
Arrow Säsong 1 (Netflix US)
Vikings Säsong 1 (HBO Nordic)

Romaner:
Galtmannen – Love Kölle

Noveller:
Mättnad – Susanne Samuelsson
Azathoth – HP Lovecraft

Serieromaner:
Fables Vol. 1 (#1-5)
The Wake Part 1 (#1-5)

Spel:
Skylanders Swap Force

Kommentar:
Sjukdomar gjorde att det blev en del tv-tittande denna månaden. Förvånande nog visade sig superhjältesåpan Arrow gå från ”bra” till ”riktigt bra” i den avslutande delen av första säsongen. Jag kommer definitivt fortsätta följa denna. Likaså Vikings och House of Cards. Läste nyligen klart Galtmannen av Love Kölle, årets första roman. Mer om den i ett separat inlägg. The Wake är en av årets hittills bästa serieromaner och jag ser fram emot fortsättningen. Undervattensskräck ftw!

Statistik 2014:
Film: 12
Kortfilm: 1
TV: 8
Romaner: 1
Noveller: 6
Serieromaner: 4
Spel: 1

Tidigare:
Rapport januari

Rapport Januari 2014

doctor-who-2005-season-6-sezonul-6-wallpaper-5

Film:
The Incredible Burt Wonderstone (Netflix)
Zombieland (Viaplay)
Apornas Planet: Revolution (Viaplay)
Bamse och tjuvstaden (bio)
Tucker & Dale vs Evil (Netflix US)
Kick-Ass 2 (film2home)
John Carter (Netflix)
Monsters University (film2home)
The Wolverine (film2home)
Oz: The Great and Powerful (Viaplay)

TV:
Breaking Bad Säsong 5 (Netflix)
Doctor Who Säsong 6 (Netflix US)
Sherlock Säsong 3 (BBC)

Noveller/ljudnoveller:
Viskningar – Åsa Schwartz
Innan himlen faller – KG Johansson
Ryggont – Stewe Sundin
Vingklippt – Tobias Myrbakk

Grafiska romaner:
Marvel Zombies Vol. 1
Witch Doctor Vol. 1 och 2

Kommentar:
Januari blev en produktiv månad i populärkulturens tecken. Netflix lade äntligen upp avslutningen av fantastiska Breaking Bad vilket innebar sträcktittande under två dagar. Bästa tv-serien någonsin? Sherlock var dessutom tillbaka och levererade tre nya träffsäkra avsnitt. Ett gäng noveller blev det också, alla trevliga bekantskaper, blir förmodligen klar med flera romaner i februari. Jag gjorde också en strålande upptäckt i form av Witch Doctor som jag håller tummarna för får en fortsättning. Ett absolut måste för fans av humoristisk skräck!