Vätten

vattenDet är sällan jag känner rädsla när jag läser skräck. Jag är en härdad, van läsare av all sorts rysare och läskigheter. Men Mikael Strömbergs Vätten fick mig faktiskt att för ovanlighetens skull känna ett visst obehag. Det finns få saker som kan få mig att rygga tillbaka, men ett säkert kort är när barn far illa. Jag har varit inne på det tidigare i bloggen och jag har intervjuat författaren om just detta. För mig är detta det värsta som kan hända och alla föräldrars största skräck. Bokens otäckaste scenario innefattar en spjälsäng, en bebis och ett gäng hungriga råttor. Jag ryser när jag tänker på det.

Det börjar med en bilresa och en olycka. Någonting kommer i vägen under familjens hemfärd från Norrland till Stockholm. När pappan Peter undersöker platsen närmare skymtar han en underlig gestalt. En till synes omänsklig varelse som snabbt försvinner in i skogen igen. När resenärerna kommer hem börjar det hända underliga saker. Olyckor drabbar familjen och oförklarliga händelser löser av varann. Ingen i deras närhet går längre säker.

Jag är inte speciellt förtjust i huvudpersonen Peter. Det är en rätt mansgrisig stereotyp som helst av allt verkar vilja återvända till tonåren, dricka folköl och läsa porrblaskor med polare i skogen, och allt vad det innebär. Men det är inget fel med det. Jag antar att det är ett medvetet val av Strömberg att framställa honom som en svag person. Synd är det då att hans fru är stöpt i samma rätt fördomsfulla roll som ansvarsfull mor men också en klängig och missunnsam sådan. Det är en trist och trött bild av en relation. Ett onödigt irritationsmoment för mig personligen.

Men det är också mitt enda klagomål. I övrigt är Vätten en finfin bedrift. Som trogna läsare av bloggen säkert känner till är jag svag för klassiska monsterrysare. Jag älskar när terrorn nästlar sig in i vardagen och när fönstret till det okända står på glänt. Vätten fångar allt det där och Strömberg behärskar att blanda vardag med skräck på ett exemplariskt vis. Det är en ruggig historia och stämningen ligger tät och olycksbådande över sidorna. En stark debut och en solklar rekommendation för alla som gillar ryslig och nervkittlande läsning.

Titel: Vätten
Författare: Mikael Strömberg
Genre: Skräck
Utgiven av: Frank Förlag
År: 2013
Inköpsställen: Bokus
Övrigt: Mikael Strömberg på Facebook

Pepptoppen september


Yuko av Jenny Milewski
Var: Styxx Fantasy
När: 11 september

yuko_thumbBaksidestext: När Malin får veta att Yuko som bodde i hennes rum tog livet av sig i badkaret blir hon skakad, men det är inget mot vad hon blir när det kommer svart hår ur badkarsavloppet och dörrarna i korridoren stängs, trots att bara Malin är hemma. Allt oftare slängs alla deras skor huller om buller i korridoren, teven byter kanaler av sig själv och när Camilla försvinner spårlöst börjar hela situationen kännas ohanterlig – men vad ska de göra? Ingen kommer tro dem om de säger att Yuko spökar.


Continuum Säsong 4
Var: Syfy och HBO Nordic
När: 11 september

Det har blivit dags att ta farväl av denna smått underskattade tidsresarpolisserie. Sista säsongen kommer bestå av sex avsnitt som ska avrunda det hela. Går det ens att knyta upp detta virrvarr av story-trådar på så kort tid? Jag lär ta reda på det i alla fall när serien återvänder.


Färjan av Mats Strandberg
Var: Norstedts
När: 14 september

farjanBaksidestext: I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på. Relationer sätts på prov. Vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer den här natten kan också locka fram det värsta i dem. Välkommen ombord på Baltic Charisma.


Heroes Reborn
Var: NBC
När: 24 september

Heroes Reborn är vad titeln antyder. En en uppföljare till Heroes. Tv-serien som är mest känd för att fullständigt störtdyka efter en formidabel första säsong. Trailern ger lite hopp. Kan detta rent utav bli en lyckad återkomst?


Rapport augusti

Wyrmwood
Wyrmwood

Film:
Minioner – Barnbio. Fylld med trilla omkull- och pruttskämt. Ungarna gillade.
Revolver – Actionfylld men aningen substanslös. Helt okej.
Coherence – Lågmält om parallella världar och mystik. Gillade!
Creep – Found footage-thriller. Stundtals väldigt obehaglig.
Zombeavers
Wyrmwood – Underhållande och våldsam zombierulle. En överraskning.
The ABCs of Death 2 – Kortfilmsmaraton med skräck. Sämre än föregångaren men ändå hyfsad.
V/H/S/ 2 – Antologiuppföljare med found footage-skräck. Inte lika läbbig som ettan men jämnare nivå.
Odd Thomas – Charmig tolkning av Stephen Kings böcker om snubbe med en paranormal förmåga. Skaplig.
Manborg – Återkommer om denna…
Turbo Kid – Återkommer om denna…

TV:
Kvarteret Skatan Säsong 3 – Smått föråldrad humorserie men fortfarande stundtals rolig.
Bojack Horseman Säsong 2
Brooklyn Nine-Nine Säsong 2 – Finfin humoristisk slapp-tv.
Catastrophe Säsong 1

Bok:
Attentaten i Gallus – Eva Holmquist
Amatka – Karin Tidbeck

Tidigare rapporter 2015:
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli

Statistik 2015:
Film: 39
Kortfilm: 2
TV: 24
Böcker: 15
Noveller: 10
Serieromaner: 3
Spel: 15

Amatka

amatkaEn dystopisk tillvaro råder i Amatka. Det är en plats där kollektivet betyder mest och där stränga regler får den lilla kolonin att inte braka samman. Här är det ”styrelsen” som bestämmer med byråkratin som ledsagare. Inspektören Vanja anländer till Amatka för att undersöka medborgarnas hygienvanor. Men under undersökningen framgår det mer och mer som att det är nåt som inte står rätt till. Hon hittar information som döljs för invånarna om det samhälle de lever i.

Amatka är en fascinerande roman. Vanjas och de andras liv i kolonin målas upp som ett glädjelöst och inrutat sådant. Alla har sin plats i kollektivet. Barnen uppfostras i barnhus, utan sina föräldrar som de bara får träffa vid enstaka tillfällen. På Amatka är kollektivet större än familjen. Det handlar om att överleva i den nya instabila världen när den gamla inte finns kvar, till vilket pris som helst.

Karin Tidbeck skriver enkelt men elegant. Med små medel målas Amatka upp som en levande plats. En plats jag som läsare tror på. Det är också en tänkvärd historia fylld med intressanta frågeställningar. Allt är inte bara svart eller vitt och det finns rum för tolkning i berättelsen. Vems handlingar är egentligen goda? Vad är rätt eller fel? Jag vill inte avslöja mer än så men tro mig, upplösningen och romanens slut bevisar vilken makt ord kan ha.

Det här är en smart och läsvärd roman. En bok som klamrar sig fast efter att den är utläst och platsen Amatka har inte lämnat mig riktigt än. En tämligen avskalad berättelse som rymmer såväl filosofiska funderingar som kylig undergångsstämning. Hoppfullt men samtidigt skrämmande och olycksbådande. Precis som en riktigt bra dystopisk historia ska kännas.

Titel: Amatka
Författare: Karin Tidbeck
Genre: Dystopi
Utgiven av: Mix Förlag
År: 2012
Inköpsställen: Adlibris och Bokus
Övrigt: Karin Tidbecks hemsida och Twitter

Attentaten i Gallus

attentaten-i-gallusDet har gått trögt att bli klar med Attentaten i Gallus. Vanligtvis gillar jag Eva Holmquists verk, speciellt de science fiction-influerade novellerna, och det är inget fel på Attentaten i Gallus. Det är en välskriven ungdomsfantasy, punkt slut. Men jag är inte målgruppen, vilket är någonting jag motvilligt erkänner. Jag är uppenbarligen inte den allätare jag trodde jag var.

Världen i boken är intressant och befolkas av en dominerande fågellik ras där människorna ses som slavar. Jag får kraftiga Apornas Planet-vibbar av upplägget, vilket är en bra sak. Trots att det är en lättsam bok skriven för ungdomar så finns där ett vuxet tema som gestaltas i förtryck och orättvisor. Persongalleriet är skickligt sammansatt med karaktärer som den naiva kaptenen Fidesko, rövaren Sticke, den mystiska kattvarelsen Tekel och den modiga människan Matilda, som av misstag har drömförflyttat sig till denna främmande värld, för att nämna några. Jag får snabbt grepp om dem alla och författaren har lyckats ge dem utmärkande drag, de är lätta att tycka om och känna för.

Jag ville verkligen tycka om Attentaten i Gallus mer än vad jag i själva verket gör men den känns inte tillräckligt angelägen för min uppenbart begränsade smak. Det är samma visa som när jag nyligen tog mig igenom Neil Gaimans Odd och frostjättarna och efter det Mio min Mio tillsammans med min son. Jag får inte ut så mycket av att läsa litteratur avsedd för en yngre målgrupp, utöver att berika mina barn.

Eva Holmquist är på alla sätt och vis en duktig författare som skriver med värme och i ett behagligt lättläst tempo. Så låt inte mina ord hindra dig om du är en sucker för Narnia-lika berättelser om främmande platser och charmiga figurer, Attentaten i Gallus kan säkerligen vara något för dig. Själv håller jag tummarna för att Holmquists nästa roman Blodskifte är en lite tuffare och råare historia, mer skräddarsydd för mig.

Titel: Attentaten i Gallus
Författare: Eva Holmquist
Genre: Ungdomsfantasy
Utgiven av: Ordspira förlag
År: 2015
Inköpsställen: Adlibris och Bokus
Övrigt: Eva Holmquists hemsida

Skymningssång

omslag_skymningssangMed sina 17 noveller fördelat på 167 sidor är Patrik Centerwalls Skymningssång en spretig men naggande god samling korta berättelser. De är ofta underliga och bisarra. Karaktärerna hamnar ständigt i situationer spetsade med oförklarliga händelser och ting. Ibland är det av dystopiskt snitt, andra gånger finns det inslag av urban fantasy och weird fiction. Ja, det är fantastik kort och gott.

Särskilt mycket gillade jag novellen om reinkarnationsmyndigheten, en intressant what if-berättelse om vad som skulle kunna hända om reinkarnation vore möjlig, om klyftor i samhället och vinstdrivande institutioner. Titelnovellen Skymningssång är också den en av favoriterna, om en sångerska som besitter oanade krafter, samma kvinna dyker dessutom upp i en novell senare i samlingen som en fiffig återanknytning. Men många av Centerwalls historier är riktigt bra. Gustaf Frödings hemliga liv är en kul idé, kryddad med en skvätt folktro, och Intervjun, där själva intervjuobjektet är en livs levande drake, är också det en fyndig historia.

Jag hade svårt att lägga ifrån mig boken och är uppriktigt imponerad av Centerwalls uppfinningsrikedom. Skymningssång kokar över av det ena tankeexperimentet efter det andra och samlingen uppvisar en fantastisk bredd. Det blir aldrig förutsägbart eller enahanda. Att författaren har ett fantasifullt sinne, den saken är klar, och jag återbesöker mer än gärna hans världar i framtiden.

Tips! Just nu kan du köpa e-versionen av Skymningssång för en futtig tia via förlagets hemsida tillsammans med andra titlar i fantastik-genren.

Titel: Skymningssång
Författare: Patrik Centerwall
Genre: Science fiction, fantasy, skräck
Utgiven av: Undrentide
År: 2013
Inköpsställen: Adlibris och Bokus
Patrik Centerwalls hemsida

Det är det svarta du känner smaken av

det-ar-det-svarta-du-kanner-smaken-avJag har läst Liz Wennbergs lyriksamling Det är det svarta du känner smaken av, utgiven av Eskapix, och jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker. Ett stort kliv ut ur min bekvämlighetszon och en fascinerande upplevelse var det i alla fall.

Wennbergs texter kan liknas vid en skrivövning där du aldrig får sluta skriva, allt som poppar upp i huvudet ska stanna kvar på pappret, helt ocensurerat. Att låta fantasin skena iväg och utan att sätta upp några gränser. För mig känns det ofta som lösryckta tankar, men det är ändå beroendeframkallande att läsa, och illustrationerna från Amanda Vogler hjälper också till att liva upp innehållet. Mycket fina. Wennbergs prosa pendlar mellan att vara komisk, rå och ibland också märkbart personlig. Om att vara någon, att vara invald, om destruktiva relationer och om bekräftelsebehov. Men det är bara egna antaganden om vad boken delvis tar upp för teman. Jag vet inte vilken avsikt författaren har med dessa texter, jag vet inte om hon har någon avsikt, behöver hon ha det?

Det är det svarta du känner smaken av är en intressant läsupplevelse. En kort bok, svår att lägga ifrån sig, och jag läste den i ett svep. Jag är trots detta inte en omvänd lyrikfantast, men jag kan definitivt tänka mig att göra återbesök i genren i framtiden.

Titel: Det är det svarta du känner smaken av
Författare: Liz Wennberg
Illustratör: Amanda Vogler
Förlag: Eskapix
Genre: Lyriksamling
År: 2015
Liz Wennbergs blogg och författarsida på Facebook
Köpställen: Adlibris och Bokus

Mikael Strömberg om läbbiga barn och vättar på film

mikaelströmbergDu är aktuell med din tredje roman Vad gör dina barn när du sover? Vad kan du berätta om den?

Det är min mest ambitiösa bok hittills. Närapå dubbelt så mycket text än mina tidigare böcker Vätten och Inmurad. Den ligger mig extra varmt om hjärtat, eftersom handlingen utspelar sig i min hemstad Norrtälje, plus att idén till boken har marinerats i huvudet sedan tiden innan jag skrev Vätten. Den behandlar ett flertal alltid lika aktuella ämnen som miljöförstöring, utrotning av djur och den vidriga köttindustrin. Framförallt handlar boken om slapphänta och frånvarande föräldrar, som inte vet vad deras barn sysslar med, eller helt enkelt inte bryr sig. Då kan det gå illa.

Som förälder är det läskigaste jag vet att läsa om barn som far illa, du är också pappa, hur var det att skriva en skräckis som handlar om just barn?

Eftersom det är just vad som skrämmer mig mest, att mina barn skulle råka ut för hemska saker eller vara hemska mot andra, ploppade idéerna upp ganska lätt. Rejält kryddade, förstås. Det gjorde också att flera stycken i boken är både starka och gripande, inte bara läskiga.

Dina tidigare böcker har innehållit inslag av nordisk folktro med tillhörande sagoväsen, ser vi även spår av detta i ditt senaste släpp?

Inte direkt från nordisk folktro, men det dyker upp varelser som inte är mänskliga och heller inte ett dugg vänligt sinnade.

vadgordinabarnFilmrättigheterna för din första bok Vätten såldes till ett filmbolag för ett par år sedan. Några nyheter kring detta?

Det är en process som för det första tar en evighet, och som det krävs en hel del tur för att lyckas ro i land. Just nu är det jag själv som håller på att förvandla boken till filmmanus. När det är färdigt, ger sig producenterna ut för att söka finansiärer.

Med tanke på att du också spelar i det stenhårda bandet Remasculate, när kommer romanen som blandar dödsmetal och skräck? Är det rent av ditt nästa projekt?

Remasculate har sedan länge gått i graven, på grund av tidsbrist. Men faktum är att jag har en idé till en historia, där ett band sysslar med tämligen bisarra saker och spökar ut sig till anskrämliga figurer. Eller, är de verkligen utklädda? Jag får se om jag gör något av den.

Fakta om Mikael Strömberg
* Född: 1976
* Ort: Stockholm
* Aktuell med: Vad gör dina barn när du sover?
* Utgiven på: Eskapix
* Tidigare böcker: Vätten och Inmurad (Frank Förlag)
* Författarsida på Facebook

13 svarta sagor

13-svarta-sagorAntologier är ett format som alltid passar mig bra. Jag får ut nåt av läsningen varje gång, oavsett om jag bara hinner läsa en novell eller flera per tillfälle. Men främst under stressiga stunder när läspassen blir kortare än vanligt. Så nu när livspusslet sett mer komplext ut än vad det brukar fanns ändå lusten att sätta tänderna i en välskriven novell om kvällarna. Swedish Zombies nyutgivna antologi 13 svarta sagor var därför ett skönt avbrott från tyngre läsåtaganden och ett välbehövligt andningshål.

13 berättelser med skräcktema. 13 noveller som alla håller bra kvalité. Det är en samling som dessutom är väldigt varierad. Allt från klassiska spökhistorier till makabra berättelser om styckade makar ryms i boken. Jag har faktiskt svårt att välja ut några favoriter, nivån är genomgående hög, men det finns några som ändå sticker ut.

Den inledande novellen är till att börja med väldigt stark. Gastkramad av Lova Lovén är en tragisk berättelse om barn som far illa, självmord och läbbiga skuggvarelser. En annan favorit är Pappas store pojke av Johan Grindsäter som är en finurlig variant på något så traditionellt som en historia om rädd pojke och ett monster under sängen. Flockdjur av Mikael Strömberg är också värd att nämnas för sin intressanta uppbyggnad och de sammanlänkade scenariona som utgör novellen.

Men återigen, nivån är riktigt bra. Det handlar snarare om personlig smak än om kvalité på novellerna. Du får säkerligen helt andra favoriter än jag om du väljer att ta dig an antologin. Tror du dig gilla mörka berättelser om hemska gastar, kannibalism, läskiga vattenväsen och mordiska köttkvarnar är det inget att tveka på.

13 svarta sagor köper du förslagsvis via Swedish Zombies egna hemsida eller hos näthandlare som Adlibris eller Bokus.

Innehåll 13 svarta sagor
Gastkramad av Lova Lovén
Dödspatrullen av Katarina Emgård
Köttkvarnen av Mattias Lönnebo
Djuptjärn av Elisabeth Östnäs
Den sjunde av Love Kölle
Flockdjur av Mikael Strömberg
Kidnappad av Eva Holmqvist
Befallaren av Fred Andersson
Följeslagare av Christina Nordlander
Marken där är sank av Alexandra Nero
Boeuf Bourguignon av Ida Tellestedt
Pappas store pojke av Johan Grindsäter
Hungrig skugga av Love Kölle

Fyra minuter

fyraminuteromslagTvå dagar tog det att läsa ut Johan Rings debutroman. För en vanligtvis rätt långsam läsare är det rekordfart. Det säger också lite om boken. Jag gillar egentligen inte uttrycket ”bladvändare”, det känns så lätt att ta till, men det passar verkligen in här. Det var enormt svårt att lägga ifrån sig boken. Kapitlen är korta och Ring växlar snyggt mellan det stillsamma livet i det lilla samhället Dunvik och de stämningshöjande övernaturligheterna som trappas upp ju längre in i boken jag kommer. Det är pang på rödbettan från första sidan. De fantastiska inslagen introduceras tidigt och läsningen känns fartfylld och händelserik. Emellanåt väver Johan in verkliga händelser som ägt rum, med tillhörande dokument och bilder, som innefattar oförklarliga ting och försvinnanden. Det fungerar bra och spär på med ytterligare obehag.

För ”Fyra minuter” är en läskig historia. Den kanske inte återuppfinner hjulet berättarmässigt, men den innehåller allt som en skräckälskare kräver. När helvetet i den lilla staden brakar loss är det svårt att inte applådera det ursinne som snabbt eskalerar. Johan beskriver det makabra och fruktansvärda som sker med säker hand. Trots allt blod och lemlästande finns det en återhållsamhet i orden. En bra balans mellan slafs och realism. Och när senast kände jag olust av rosa fluffig dimma?

Även om historien känns modern flörtar den märkbart med det ljuva åttiotalet. Det märks att författaren är uppvuxen med filmer som The Thing, Flugan och Evil Dead. Filmer om ett oförklarligt hot som drabbar vanliga människor. Jag är svag för den typen av berättelser och ”Fyra minuter” understryker det ytterligare. Det kanske inte är en fullpoängare, den saknar en del finess och nytänk, men jag älskar den ändå. Det finns så mycket av mig själv i detta, min barndom lyser igenom och egna fantasier om hur skräck bör vara. Att läsa ”Fyra minuter” var som att resa tillbaka i tiden. Till en tid där mitt femtonåriga jag frossade i den här typen av skräck. När traven av VHS-rysare växte i pojkrummet, samtidigt som favoritförfattarna hette Stephen King och Dean Koontz. Så tack Johan Ring, inte bara för en finfin skräckupplevelse, utan också för den nostalgiska återblicken. För en lika fin som hemsk stund tillsammans. Tack.

”Fyra minuter” går att inhandla snuskigt billigt via Adlibris (25:-) och Bokus (29:-) fram till sjunde maj, så passa på.

Mer om Johan Ring läser du på hans hemsida, Mix Förlag eller Debutantbloggen.