Kommande apokalypsgodis

trojanerna_web

Om du har vägarna förbi bokförlagets Swedish Zombies hemsida just nu så hittar du en liten tease för kommande boken Trojanerna av Lova Lovén. Vad är det med det då, undrar så klart du. Yours truly står för ju för den snärtiga blurben ser du väl!

Nä, men seriöst. Det är bra grejer. Jag kan gå i god för det. Den 15 november släpps den lös i en bokhandel nära dig och i samma veva publicerar jag en recension med ännu fler snärtiga meningsuppbyggnader. Börja längta nu!

King’s Hope

KingsHope-FramsidaFör ett litet tag sedan intervjuade jag Hans Olsson. Han nämnde att en stor inspirationskälla till boken King’s Hope var tv-programmet Pokermiljonen. Precis som författaren var jag under den stora Texas Hold’em-boomen, för ungefär drygt ett decennium sedan, också rejält frälst vid spelet under en period.

Jag köpte pokermarker och pokerböcker för att bemästra spelet bättre. Till och med ett sånt där pokerbord med grön filtduk och tillhörande dryckeshållare införskaffades. Förutom frekventa spelkvällar med kompisar och bekanta åkte jag iväg och medverkade i en del mindre turneringar runt om i landet. Självklart följde jag Pokermiljonen och andra liknande tv-program med stort intresse. Jag är med andra ord verkligen målgruppen för den här boken.

För jag tror ändå att det är fördelaktigt att ha bekantat sig med spelet tidigare, åtminstone till viss del. Att ha suttit där mitt i hetluften när du riskerar att förlora allt eller fördubbla din markerhög, ger en större förståelse för det som beskrivs, det är jag övertygad om. Samtidigt så är det inget större hinder om kunskapen om regler, mörkar och trissar är begränsad. Olsson är pedagogisk och förklarar hur det hela går till, men höjer ribban med mer avancerat pokerspråk när sidantalet ökar.

Boken är upplagd som en Texas Hold’em-turnering och beskrivs som en sådan. Men under pauserna som äger rum mellan spelsessionerna varvas det hela med lite het sex, action och konversationer med andra deltagare. Men mest fokus är det som sagt på de känsloladdade pokerbataljerna. Huvudpersonen heter Peter och är bokens självklara protagonist. Han är där för att skriva in sig i King’s Hopes speciella bok, där endast hundra av de tio tusen deltagarna, föräras en plats varje år. Han vill bli odödlig, ihågkommen för evigt.

Olsson har verkligen gått ”all in” med att skriva en bok om pokerspelets dramatik. Han lyckas anamma samma spänning jag kände när jag själv spelade. Men här är insatserna högre än någonsin. Den som åker ur turneringen får betala med sitt liv. När markerna tar slut avrättas deltagaren kallblodigt på en scen med ett välriktat pistolskott mitt i pannan framför de andra kvarvarande spelarna. Utöver Pokermiljonen berättade Olsson att han även inspirerats av filmen Battle Royale och Stephen Kings roman Maratonmarschen, något som lyser igenom i bokens tävlingsinriktade upplägg och nervpirrande förutsättningar.

Jag kan tycka att King’s Hope bjuder på få överraskningar och är aningen förutsägbar. Det är en rätt så traditionell underdog-historia. Samtidigt satt jag ändå som på nålar hela boken igenom. Den är i sann bemärkelse en riktigt bladvändare och är oerhört spännande från början till slut. Den makabra knorren gör såklart sitt för att sätta extra krydda på det redan rafflande pokerupplägget. Det är solklar måste-läsning för alla som gillar poker, men likaså för alla som tror sig gå igång på udda thrillers och historier om dystopiska framtidssporter.

Titel: King’s Hope
Författare: Hans Olsson
Genre: Pokerthriller
Utgiven av: Zakuli förlag
Utgivningsår: 2016
Inköpsställen: Bokus och Adlibris

Huset

husetMårten, Lena och dottern Elsa åker till det lantliga och ensligt belägna semesterhuset under julen. Lena har nyligen varit med om en bilolycka och hamnat i ett komalikt tillstånd men har fått permission från sjukhuset för att kunna fira jul med familjen. När de kommer fram till huset verkar inte allt stå rätt till och när de dessutom någon dag senare får påhälsning av en underlig främling blir deras tillvaro snart både obehaglig och skrämmande.

Egentligen har jag läst Huset vid helt fel tillfälle. Den gavs ut i oktober i fjol och utspelar sig vid juletid. Inte för att jag hade en sämre läsupplevelse på grund av detta men boken präglas verkligen av temat jul och snö. För att inte tala om det mörker som kännetecknar den här perioden på året. Jens Daniel Burman har använt inramningen på ett kompetent vis genom att ta en fin familjehögtid, förvränga den, och istället måla upp ett skräckscenario.

Utöver jultemat ligger fokuset på berättelsens trasiga familj och vad som händer när den utsätts för gigantiska påfrestningar och orimliga val. Hur agerar man i dessa extrema situationer? Vem ska man skydda i första hand? Burman är träffsäker både på att beskriva miljöerna men också människorna i sin historia. Det är en snyggt ihopsatt skräckthriller som bidar sin tid. Spänningen byggs upp långsamt och när slutet nalkas har jag hunnit bygga ett starkt band till historiens karaktärer och känner för dem när kniviga beslut oundvikligen måste tas.

Huset är en stark och välsmakande romandebut och Jens Daniel Burman är definitivt ett författarnamn att lägga på minnet.

Titel: Huset
Författare: Jens Daniel Burman
Genre: Skräckthriller
Utgiven av: Hoi Förlag
Utgivningsår: 2015
Inköpsställen: Bokus och Adlibris

Skönheten

skonhetenJag fick upp ögonen för Christian Johansson i och med Parasitus. En bok jag är väldigt förtjust i. Det är en rätt klassisk skräckberättelse där det okända och oförklarliga drabbar en liten by i Norrland. En favoritgenre för egen del. Övernaturligheter som nästlar sig in i vår verklighet.

Skönheten är något annat. Mindre skräck och mer thriller. Det är en komplex roman och en finurligt uppbyggd sådan. Som läsare är jag rätt vilsen under inledningen av boken. Jag får följa två män som vaknar upp i ett övergivet hus. Ett par, där mannen har starka uppenbarelser, på en enslig ö. En mor och hennes dotter. Med flera.

Det är många personer att hålla reda på. Till en början målas ett nät av skeenden och händelser upp i en till synes ologisk ordning. Men efter ett tag börjar ett pussellikt mysterium ta form. Allt visar sig hänga ihop på ett osedvanligt snyggt vis.

Det är spännande, oförutsägbart och snillrikt berättat. Skönheten är en spännande thriller som utmanar med stimulerande och fängslande läsning, men det är också en intressant fusion mellan skräck och deckargåta. En bok som bör tilltala många. För egen del är jag både impad och tillfredsställd.

Titel: Skönheten
Författare: Christian Johansson
Genre: Skräck, thriller
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2015
Inköpsställen: Adlibris och Bokus

”Ska skrämma och kanske vålla sömnsvårigheter hos de som läser”

Författarintervju: Christian Johansson
Författarintervju: Christian Johansson
Beskriv dig själv i en mening.
En droppe i ett stort, stort hav.

Hur är det att bo i England och ge ut böcker på svenska i Sverige?
Det är lätt att bo i England, men det är desto svårare att bo här och ge ut böcker på svenska. Vi pratar mest engelska hemma. Frugan är från Spanien, grabben är född i England, så det blir enklast så. Jag har kommit allt längre och längre bort från svenskan vilket ibland gör det svårt att få till meningar utan att de ska låta som svengelska efter fritt översatta från Google när jag skriver. Sen är det ingen fördel att inte kunna åka till bokmässan eller vara med på event och signera böcker och så vidare.

Dessutom läser jag mest engelska texter nu och när man ser på tv så pratar de engelska, allt jag gör på jobbet är engelska, förutom någon enstaka svordom, så det är självfallet ingen fördel. Men har man ett manus som är bra nog och får chansen att jobba med ett förlag som är flexibelt och villiga att kolla/korra texter och bolla meningar fram och tillbaka tills tapeterna trillar ner, så funkar det trots allt.

Skönheten är en klurig historia som pusslas ihop allt eftersom man läser. Utan att avslöja för mycket, hur såg processen ut för att få ihop det hela?
Först skriver jag som en vilde, vilket betyder att jag kastar in allt och alla som jag tycker passar in i historien och därefter tar jag fram stora saxen. Skönheten var en ganska utmanande berättelse att skriva eftersom flera historier löper parallellt igenom en stor del av berättelsen. Ursprungligen var det fyra historier, men en fick stryka på foten och det innebar självfallet också en hel del ändringar i resten av manuset.

När jag skrivet ett par utkast så tog jag ut de olika historierna i tre olika dokument för att kontrollera att alla historier satt ihop. När jag separerade de olika historierna så blev det enklare att jobba med dem och också enklare att sy ihop det så att de alla mynnade ut i samma berättelse. Jag tror att det utkast som blev det slutgiltiga är nummer fjorton eller något liknande och boken har tagit cirka fyra år att få klar, även om den har legat vilande under en del av den tiden. Det känns skönt att den äntligen kommer ut efter så mycket arbete.

skonhetenHur skiljer sig denna i jämförelse med dina tidigare romaner?
Förutom att den kanske är lite mer komplex och mer av typen psykologisk skräck, så skiljer den sig inte så mycket. Den är kanske lite mörkare, men i övrigt så har jag förhoppningar om att den, precis som Parasitus och till viss del Herr Lombardo, ska skrämma och kanske vålla sömnsvårigheter hos de som läser. Med Skönheten så hoppas jag också att jag skapat en karaktär som man ska minnas långt efter att man läst klart. En ny vän på vägen, om du så vill.

Fantastiken är på frammarsch i Sverige, hur ser det ut på den fronten i England?
Jag måste erkänna att jag inte riktigt vet. Jag läser inte så mycket av den varan. Det blir mest Paul Auster, Dan Winslow eller James Ellroy för min del.

Om du får ta med dig tre litterära eller populärkulturella verk till en öde ö, vilka skulle det bli?
Jag skulle ta med mig Sopranos-boxen (om det nu mot förmodan skulle finnas tv och dvd på en öde ö), för en bättre serie har enligt mig aldrig gjorts, Springsteens Born to Run-album, vilket är ett mästerverk – samt Gabriel García Márquez Hundra år av ensamhet, för den har jag aldrig lyckats ta mig igenom trots otaliga försök, så den skulle förmodligen räcka länge.

Vad tar du dig an härnäst?
Jag är drygt 240 sidor in i ett nytt manus. Det har legat och skavt ett par år nu så jag har beslutat mig för att skriva klart det. Sen har jag en barnbok och lite noveller som jag tänkt skaka fram under nästa år. Det blir fullt upp och kanske blir också något publicerat om inspiration samt tid står mig bi. Vem vet?

Faktaruta Christian Johansson
* Ort: Newcastle, England
* Aktuell med: Skönheten (release 27/11) utgiven av Swedish Zombie
* Tidigare romaner: Parasitus, Herr Lombardo, Ars Moriende och Förflyttarna
* Hemsida och författarsida på Facebook

Kleptomania

kleptomaniaJag visste inte riktigt vad som väntade mig när jag började läsa Kristina Hårds ”Kleptomania”. Bokens omslag ger, trots att det skymtar ett luftskepp längst upp till höger, vibbar av deckare och titeln likaså. Jag hade på förhand snubblat över en recension där boken beskrevs som en skräckthriller innehållandes i synnerhet troll men också annat oknytt. Den var tydligen riktigt bra dessutom. Med mer vetskap om romanen så här ett par dagar efter att jag lagt den åt sidan kan jag inte annat än att hålla med.

Linus Kaiser är döende. Under sin sista tid på jorden känner han att det är dags att dela med sig av sin otroliga historia om hur han kom över sin förmögenhet och kunde starta upp sitt luftskeppsimperium. Ingra blir måltavlan för hans berättelse. Skatteverkets utsände som har fått i uppdrag att göra en revision på Kaisers framgångsrika företag. Berättelsen tar vid i samband med en tågkrasch och vad som egentligen hände därefter. Om hur Linus stöter på Halvar och Claudia, men också andra varelser i skogen.

”Borde vara död” var den första Styxx Fantasy-utgivna boken jag läste och jag uppskattade hur annorlunda den var. Detsamma kan jag säga om Kleptomania. Det är en intressant twist på svenska sagoväsen i en värld lik vår men med vissa unika drag. Jag har inte för vana att se luftskepp segla förbi och några troll i skogen har jag aldrig sett röken av. Men jag har å andra sidan aldrig letar ordentligt.

Kristina Hård skriver med ett bra driv och ”Kleptomania” är engagerande från första sidan till den avslutande cliffhangern som avrundar denna första del av en påtänkt serie böcker som går under namnet ”Arvet efter Kaiser”. Jag är oerhört nyfiken på vart det hela tar vägen i kommande delar och jag hoppas Hård skriver på fortsättningen i detta nu. Det råder ingen tvekan om att det finns mer att utforska i denna mystiska värld. Om alla böcker från Styxx Fantasy håller så här hög klass bör jag ta mig en ännu närmare titt på förlagets utgivning i framtiden. Kleptomania är ett måste för fans av svensk folklore och ryslig litteratur av bra kvalité. Unik, spännande och stundtals väldigt obehaglig.

Lär mer om Kleptomania här, köp boken här eller här.

Theos ockulta kuriositeter: Mumiens blod

omslag_theo.indd”Mumiens blod” är något så ovanligt som ett riktigt maffigt serieäventyr, på svenska, med en björn i huvudrollen. Här samsas klassisk deckargåta, en gnutta övernaturligheter och stora mängder berättarglädje. Ola Skogäng levererar färgstarka karaktärer, ett vackert och utsökt detaljerat Stockholm, men också ett knippe rysliga, blodstänkande scener. Det är skickligt tecknat med en genomtänkt placering av perspektiv och läcker färgläggning. Skogäng är utan tvekan talangfull. Jag anar influenser av Mike Mignolas serie Hellboy, men tycker mig också se likheter med Hergés Tintin. Sämre inspirationskällor kan man faktiskt ha.

Berättelsen kretsar kring ett förmodat vampyrmord och detektiven, tillika antikvariatägaren, Theo kallas in för att undersöka det hela. Theo, som tidigare var en människa, uppträder numera i gestalten av en stor björn, allt på grund av en egyptisk förbannelse. Till sin hjälp har han polisen Max och, aningen motvilligt, den nyfikna grannflickan Felicia. Tillsammans ger de sig ut på ett fartfyllt, matinédoftande äventyr i bästa Indiana Jones-anda.

theoMagiska amuletter, livs levande mumier och hemliga monstersällskap. I Skogängs serie ryms det mesta. Jag diggar verkligen det här. Magi och realism blandas på ett ypperligt sätt och även om dialogen känns aningen ansträngd emellanåt är det en väl genomtänkt serieroman med en påtaglig mysteriekänsla.

”Mumiens blod” är den första delen i sviten, ”Theos ockulta kuriositeter”, som består av fem serievolymer hittills. Utgåvan jag har läst släpptes 2008 och är numera slutsåld hos förlaget men Skogäng avslöjade nyligen att den kommer att ges ut igen i en mer polerad variant med omskriven dialog och ett gäng extra sidor att fläka ut sig på. Jag hoppas den andra boken i serien ”De förlorade sidornas bok” får samma behandling inom en snar framtid då den inte heller går att få tag på längre.

Just nu jobbar Ola på den avslutande delen i den aktuella trilogin döpt till ”Deus ex machina” där de två första delarna ”Fadern” och ”Sonen” åtminstone går att få tag på. Utan att ha läst dessa alster kan jag inte påstå att det är givna inköp men jag gör det ändå! Stötta så här fantasifull, kul svensk serieutgivning och köp ”Theos ockulta kuriositeter” idag. Min egna beställning gjordes för ett par minuter sedan.