Etikett: serie

Mitt populärkulturella år 2013

AndreasFarfarsparadoxen

2013 var året då jag omfamnade surfplattan vilket innebar att jag började köpa serier och böcker digitalt. Det var året då jag startade podcasten Farfarsparadoxen, började blogga igen och blev publicerad i en dagstidning. 2013 var ett fantastiskt spelår kantat med oförglömliga speluppleveler. Det var också året då jag förmodligen tittade på mer streamad tv än vanlig tablå-tv. Här är mina popkulturella höjdpunkter 2013.

Bästa TV:
Continuum, Breaking Bad, Game of Thrones, Utopia, Fringe

Bästa film:
Cloud Atlas, The Hobbit: The Desolation of Smaug

Bästa spelen:
The Legend of Zelda: A Link Between Worlds, Year Walk, Brothers: A Tale of Two Sons

Bästa serietidningarna:
Locke & Key, Saga, Planetoid

Mest besökta bloggar:
TV-dags, IO9, Swedish Zombie, Geektyrant

Mest lyssnade poddar:
Obiter Dictum, Superlife Podcast, FAQ-podden, Hög av serier, Nördsnack, Filmtipset: Trailertugg

Mest spelade skivor:
I are droid – With lowered arms, Ghost B.C. – Infestissumam, Asta Kask – Handen på hjärtat, INVSN – INVSN

Bästa böckerna:
Han åt mitt hjärta, Den nya människan, Brinn era djävlar brinn!, Vem är Arvid Pekon? (2010)

Klassisk men snygg sci-fi-historia

AndreasLäsning

planetoidatimage

Silas, en före detta soldat, numera rymdpirat och smugglare, kraschlandar på en ogästvänlig planet. Med ett skadat rymdskepp och noll chans till undsättning utforskar han de industriella, mekaniska bebyggelserna som varvas med vidsträckta ökenlandskap. Han antastas dessutom av robotlika monster och allehanda odjur som befolkar planeten samtidigt som han letar efter något som kan ta honom därifrån. Men det visar sig att han inte är helt ensam. En liten grupp lågteknologiska människor gör honom sällskap i den mystiska världen. Nu handlar det om att stå emot hotet från de monstruösa robotarna och att överleva till varje pris.

Planetoid är en klassisk berättelse. Huvudpersonen är stark och modig trots sitt brokiga förflutna. Ken Garings tecknarstil är omsorgsfull och fylld med detaljer insprängda överallt. Konstruktionerna känns skitiga men avancerade, robotarna är stenhårda och Silus alla grunkor är stöpta i härligt sci-fi-stuk. Handlingen har vi sett många gånger tidigare, men det gör ingenting. Jag älskar verkligen världen och inramningen. Den påminner mig om allt det där jag blev förälskad i under 80 och 90-talet, framför allt i form av tecknade tv-serier, men också filmer som Predator, Terminator och Alien.

Det första numret är gratis på Comixology. Själv kunde jag inte hålla mig ifrån att införskaffa resten efter att ha läst den inledande delen. Men det var det utan tvekan värt också.

En helvetisk resa

AndreasLäsning

heck_006

Hector ”Heck” Hammarskjöld var en gång skolans coolaste kille och som lagkapten för fotbollslaget och attraktiv snygging stod beundrarna på kö. Numera är hans vardag grå och trist, hans tidigare meriter bortglömda, och det hela blir knappast bättre av att hans far nyligen har avlidit. Men snart sveper förändringens vindar över vår hjälte. Heck ärver sin faders gamla hus och en stor hemlighet inne i fastigheten uppenbarar sig. Huset vilar på en passage till helvetet. Bildligt talat alltså.

Tillsammans med sin kamrat Elliot startar Heck en konsultfirma för att hjälpa de döda att finna frid, tillsammans med sina släktingar. Men tillvägagångssättet kommer knappast utan risker. När ett gammalt kärleksintresse tar kontakt och vill ta reda på svar angående sin nyligen avlidne make ger sig Heck och Elliot ner i helvetet på en resa som kastar omkull det mesta.

Heck var mycket av en chansning för mig. Jag har knappt hört talas om serieförlaget Top Shelf Productions och än mindre om Zander Cannon som tecknat och författat den här serieromanen. Men jag blev positivt överraskad. Det är en underlig berättelse. Ibland är den komisk, ibland känslomässig och ibland filosofisk. Händelserna i helvetet är oförutsägbara och spännande. Det finns dessutom en del underliggande teman här som är väldigt tänkvärda. Letar du efter en lite annorlunda serie, som i det här fallet ger en helt egen bild av hur helvetet kan se ut, är Heck ett riktigt bra val.

Serieromanen Heck finns att köpa på Comixology.

Mitt liv som ett vapen

AndreasLäsning

hawkeye

Det var med stora förhoppningar jag började bläddra i samlingsvolymen Hawkeye: My Life as a Weapon. Kanske lite för stora. Serien om Avengers-medlemmens liv utanför superhjälte-teamet har prisats och lovordats vart jag än har vänt mig. Och visst är det charmigt, rent av riktigt underhållande i vissa stunder, men jag förväntade mig mer.

Första volymen innehåller nummer 1-5 av denna nytolkade (super)hjälte, ytterligare en samlingsvolym har släppts och ett gäng lösnummer efter det. Det är mycket möjligt att serien tar sig i senare nummer och jag kommer antagligen ge den fler chanser i framtiden men just nu känner jag mig mätt på pilbågeskyttens eskapader. Bra serie men rätt långt ifrån fantastisk.

Cyborglika husdjur på rymmen

AndreasLäsning

we3-03

Tänk dig en katt, en hund och en kanin. Tänk dig att djuren har utrustats med cybernetiska implantat och en stridsrustning som heter duga. Tänk dig att dessa mördarmaskiner rymmer ifrån den hemliga militäranläggning där de tränats upp och experimenterats på. Visst låter det lika töntigt som fantastiskt?

I We3, skriven av Grant Morrison och tecknad av Frank Quitley, är det precis det som händer. De robotlika husdjuren, beväpnade till tänderna, släpps ut i det fria och en intensiv jakt på försöksobjekten tar vid. En jakt som blir mer omfattande än vad man någonsin kunde tro.

Det är en berättelse som går snabbt att läsa igenom av förklarliga skäl. Dialogen är kraftigt begränsad på grund av att handlingen främst kretsar kring husdjuren och deras kamp för överlevnad. De har visserligen blivit utrustade med ett inopererat chip som gör att de kan tala, men trots förhöjd intelligens består mest samtalen av svammel där hunden och kattens konversationer är väldigt underhållande. Och oavsett mängden text så lyckas We3 gripa tag i mig då berättelsen är både spännande och sorglig. Frank Quitleys illustrationer gör dessutom ett fint jobb med att förmedla historien.

Själv kunde jag inte motstå deluxe-utgåvan som innehåller cirka 40 sidor extra med konceptskisser, manusutkast och annat bonus-grejs men serien finns också i en mindre exklusiv variant och allra billigast på Comixology om man kan tänka sig att inhandla den digitalt. För inhandla We3, det ska man!

Halvårsrapport 2013

AndreasLäsning

Ja, jag är näst intill manisk med mina listor. Jag antecknar all popkultur jag konsumerar, regelbundet. Första halvan (nåja, de första åtta månaderna) av 2013 har inneburit tv-serietittande, massa tv-serietittande. Jag har sett klart 20 säsonger och då har jag dessutom börjat titta på fler samt övergett några efter ett par avsnitt. Spelen har i princip lyst med sin frånvaro hela tiden tills alldeles nyligen (Brothers och Plants vs Zombies 2) med en liten peak tidigare i år i samband med att jag fick hem Kickstarter-konsolen Ouya. Jag har läst en del, kanske inte överdrivet mycket, men inte heller mindre än vanligt. Ett helt okej läsår hittills med några riktigt starka titlar. Gillar du listor? Bra, här kommer mycket av den varan.

Läst:
Eskapix – Belzebub be bop (antologi)
Eskapix – Vridna historier (antologi)
Eskapix – Häxrötter (antologi)
Eskapix – Brinn era djävlar, brinn! (antologi)
Fjärilen från Tibet (roman)
Han åt mitt hjärta (roman)
På stort alvar (novellsamling)
De odöda (novellsamling)
Vargsläkte (roman)
Den nya människan (roman)
Dötid skräck (e-novellsamling)
Dötid sci-fi (e-novellsamling)
Bländverk (e-novellsamling)
Vägen till stjärnorna (e-novell)
Twittering from the circus of the dead (e-novell)
Plock plock (e-novell)
Utopi #1 (serieantologi)
Locke & key #1-3 (serie)
SH3 #1 (serie)
Saga #1 (serie)

Kommentar: Gladast hittills i år är jag för att jag upptäckte Eskapix, detta störtsköna underground-förlag som ger ut obskyra antologiserier i inbundna pärmar. Allt innehåll håller inte högsta klass men det är skit samma. Eskapix ska läsas! Punkt! Fakta, essäer och noveller blandas till ett ihopkok som inte går att finna någon annanstans. Skräck, sci-fi och erotik huller om buller, och det mesta är skitbra. Införskaffa på stört! Bästa romanen jag läst, Fjärilen från Tibet. Slafsig och makaber till tusen. Största överraskningen, Den nya människan. Jag har träffat författaren Boel som är en väldigt trevlig och sympatisk prick. Kul att få läsa en romandebut av någon jag har en relation till och riktigt bra är den också. Annars tycker jag det är kul att mitt intresse för serier har vaknat till liv igen. Locke & Key var inkörsporten, Saga och SH3 fortsättningen, nu letar jag med stor spänning efter nya, bra serier. Det finns många av dem uppenbarligen.

Spelat:
Brothers: A Tale of Two Sons
Guacamelee
Year Walk
Plants vs Zombies 2
Badland
Towerfall
Ittle Dew
Hidden in Plain Sight

Kommentar: Jag har spelat oförskämt lite i år. Samtidigt har inte lusten varit speciellt stor. Men i princip allt av det jag faktiskt har spelat har varit bra skit. Year Walk och Brothers har lyst starkast som renodlade spelupplevelser samtidigt som jag också har haft skitkul med de båda Ouya-spelen Towerfall och Hidden in Plain Sight. Liten men naggande god lista av spel om jag får säga det själv. Rekommenderar rubbet!

Sett (film):
Code 46 (Netflix)
The Machinist (Netflix)
The Call of Chtulhu (Netflix)
Titan A.E. (Netflix)
Harry Potter och Dödsrelikerna Del 1 (Netflix)
TPB: AFK (SVT Play)
Hot Fuzz (Cmore)
Tron Legacy (Netflix)
Black Shadows (Netflix)
De Fem Legenderna (film2home)
Cabin in the Woods (Netflix US)
Batman: The Dark Knight Returns – Part 1 (Netflix)
Ghost Rider: Spirit of Vengeance (BR)
The Break Up (SVT)
Röjar-Ralf (DVD)
Brick (DVD)
Man of Steel (Bio)
Pacific Rim (Bio)
Batman: Year One (Netflix)
The Town (Netflix)
Batman: The Dark Knight Returns – Part 2 (Netflix)
The Campaign (Netflix)
Iron Man 3 (Film2Home)

Sett (tv-serier):
Continuum Säsong 1 (HBO)
The Lost Room (Netflix)
Veep Säsong 1 (HBO)
Doctor Who Säsong 3 (Netflix)
Doctor Who Säsong 4 (Netflix)
Utopia Säsong 1 (Channel 4 Play)
Archer Säsong 2 (Netflix)
Doctor Who Säsong 5 (Netflix)
Kontoret (TV4)
Girls Säsong 2 (HBO)
Breaking Bad Säsong 3 (Netflix)
Black Mirror Säsong 2 (SVT Play)
Fringe Säsong 4 (DVD)
Falling Skies Säsong 1 (DVD/Netflix)
Hemlock Grove Säsong 1 (Netflix)
Fringe Säsong 5 (DVD)
Game of Thrones Säsong 3 (HBO)
Continuum Säsong 2 (Nåja, ett avsnitt kvar) (HBO)
Dollhouse Säsong 1 (Netflix)
Vikings Säsong 1 (HBO)
Veep Säsong 2 (HBO)

Kommentar: Mycket tv-serier som sagt, men en hel del film också. Bästa jag sett hittills i filmväg är Batman: The Dark Knight Returns – Part 1 och 2, The Machinist och Cabin in the Woods. Mest underhållande var Man of Steel på bio. Den var… galen. Minst sagt. Mycket fetare än Pacific Rim. Till höjdpunkterna av de tv-serier jag knarkade var upplösningen och slutet av Fringe. Jag älskade verkligen den serien. Den tredje säsongen av Game of Thrones. Satan vad snygg/episk/välspelad/välgjord den är. Och avslutningen? Jävlar i helvete. Bästa nya serien och största överraskningen för mig var Utopia. Härligt oförutsägbar och underlig om konspirationer och en mystisk grafisk novell. Ett måste om du inte sett. På andra plats bland överraskningarna, Hemlock Grove (trots ojämnheten) och Continuum. Båda riktigt bra på helt olika premisser.

Thats it! Vill du ha intryck av nåt? Säg till i kommentarerna.

Ett svenskt superhjältegymnasium

AndreasLäsning

Min seriehysteri fortsätter! Under luppen denna gång har vi Daniel Ahlgrens SH3, något så spännande som en serie om en superhjälteskola i Sverige. SH3 är än så länge utgiven i tre volymer varav jag har läst den första – ”Ett liv utan superkrafter är inte värt att leva”, från 2007.ahlgren_jpg_172419v530x800

Det som slår mig först är Ahlgrens spretiga tecknarstil. Det är liksom… rörigt. Fullt med detaljer överallt. Men jag tror också det beror på att albumet är svartvitt. Det blir per automatik svårare att urskilja alla små insprängda bläckstreck. Men jag vänjer mig efter ett par sidor. Efter ytterligare några sidor gillar jag till och med den grova, skitiga stilen. Människorna och hjältarna är alla rätt så fula. Det rör sig knappast om något X-Men eller Justice League. Inga bildsköna superhjältar med bländande leenden och välkammade frisyrer här inte. SH3 skildrar istället en grupp hjältar, eller snarare ungdomar med superkrafter, som tampas med vardagligheter som ångest, kärleksproblem och alla sedvanliga bekymmer skolan innebär.

Jag förväntade mig mycket mer av en parodi faktiskt, men SH3 ligger snarare närmare diskbänksrealism och längre ifrån det där otroliga vi är vana vid i superhjältesammanhang. Vi får visserligen en släng av parallella världar och andra mer spektakulära skeenden men det handlar i första hand om de unga superhjältarnas problem. Ahlgen är dessutom väldigt duktig på att berätta en spännande historia. Även om det dyker upp lite sidospår då och då så knyts allt ihop på ett snyggt sätt. Man får också ta del av ett par smarta ”aha-moment” i berättelsen som gjorde mig riktigt imponerad över Ahlgrens förmåga att skruva till saker och ting. Skickligt!

Kapten Stofil i all ära men jag är numera beredd att utnämna SH3 till Sveriges bästa superhjälteserie. Med andra ord, läs ögonaböj!

Kärleksberättelse i galen sci-fi-värld

AndreasLäsning

saga-no-killing

Det var med stora förhoppningar jag satte tänderna i Brian K. Vaughans och Fiona Staples science fiction-berättelse Saga. Tipset kom från Magnus Edlund på Twitter och med tanke på min nyfunna fascination för serieformatet nappade jag direkt. Lovorden var inte heller direkt måttliga utan antydde snarare att Saga är den bästa skiten som går att finna i serietidningsstället just nu. Jag köpte Magnus hyllningar, beställde det första albumet och visst rör det sig om bra skit.

Saga är en i grund och botten en kärlekshistoria förlagd i en alldeles underbar, men lika vansinnig, sci-fi-värld. Vaughan har själv pitchat serien som Romeo och Julia möter Star Wars möter Game of Thrones och det finns influenser från alla tre, men Saga står definitivt på egna ben. Här träffar vi på cyborger med tv-skärm-skallar, barbröstade spindelkvinnor, rymdskepp gjorda i trä, och det är just detta jag tycker är den absolut största behållningen i denna första volym. Det är fantasifullt, vrickat och totalt galet. Jag älskar världen som målas upp och Staples tecknarstil passar fint för att förmedla galenskapen. Den är lagom återhållsam och lyckas balansera det spektakulära med det mer ordinära på ett bra sätt.

Dialogen mellan det udda föräldraparet är snärtig och väldigt lättsam. Det är charmigt och inte speciellt allvarligt, även om de mer allvarsamma stunderna också dyker upp. Historien är simpel men ändå lagom tilltalande, det är som sagt den makalösa världen som spelar huvudrollen för mig. Tillräckligt mycket för att jag skulle sträckläsa albumet, leta upp den andra volymen och trycka på ”köp”-knappen på Adlibris hemsida ett par minuter senare. Jag vågar påstå att det är ett gott betyg.

Nycklar på vift

AndreasLäsning

2688646-locke_key_1_welcome_to_lovecraft_hc_w_logos

Joe Hill har växt sig till en av mina stora husgudar. Ja, det har faktiskt gått så långt att han har knuffat ner sin gamla far (Stephen King) från tronen när det gäller vems verk jag ser fram emot mest numera. Hans debutroman En hjärtformad ask var en hygglig spökhistoria men det var med fantastiska novellsamlingen Vålnader och den psykologiska thrillern Horn jag blev frälst. Det var därför också oundvikligt att jag för en tid sedan nosade upp fler verk av samma herre, trots att de befann sig utanför den trygga boksfären.

Jag är ingen serieläsare av rang längre, när jag var yngre låg det travar av Marvels Universum, Spindel-Mannen, Läderlappen och X-en (ja, tidningarna hette faktiskt så då!) i mitt pojkrum. Men nu har jag hittat tillbaka och det tack vare Joe Hill, men också duktiga tecknaren Gabriel Rodriguez. Utöver sina romaner har Hill nämligen tillsammans med nyss nämnda Rodriguez skapat en grafisk roman (heter det väl nu för tiden?) kallad Locke & Key. Jag har än så länge läst de första tre volymerna och var fast redan efter de första sidorna.

Locke & Key handlar om familjen Locke som efter en tragisk händelse flyr hemmet, vardagen och all misär för att istället flytta in i det slottliknande huset Keyhouse i staden Lovecraft. Huset bär på många hemligheter men fram för allt på en mängd med mystiska nycklar. Rodriguez tecknarstil passar Hills berättande perfekt och det är fantasifullt, bisarrt och oförutsägbart. Locke & Key är en historia om hemligheter, mystik och levnadsöden. Om sorg och om en trasig familj som försöker att komma tillrätta med sina liv igen. Om att starta om på ny kula. Lika mycket om realism som magi.

Nu är jag som sagt inte speciellt bevandrad i seriernas värld längre (om jag ens var det förr) men jag har aldrig läst något liknande innan. Det fjärde albumet är beställt och jag väntar med spänning på att det ska dimpa ner i brevlådan. Samtidigt har jag återfått intresset för serier igen. Första volymen av Daniel Ahlgrens SH3, om ett superhjältegymnasium i Sverige (som jag upptäckte via finfina seriebloggen Shazam) och sci-fi-berättelsen Saga av Brian K. Vaughan (efter tips av Magnus Edlund) är båda beställda. Det finns så mycket mer där ute än jag kände till innan. Upptäckarlustan, och intresset för att finna nya spännande serier, har återigen väckts till liv.

Hört talas om Axe Cop ?

AndreasLäsning

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=YHGfSBr2FrY]

Axe Cop är ett oerhört intressant fenomen, en nätserie skapad av bröderna Malachai Nicolle (fem år gammal när serien började) och Ethan Nicolle (29 år när serien startade). Den yngre brodern står för handlingen medan storebror tecknar. Det blir en spännande kontrast när vältecknad serie möter en ung pojkes fantasifulla värld. Allt kan hända (och det händer!). En femårings hjärna följer inte de regler och normer vi tror är ett måste i en berättelse. Här möter vi bebisar med enhörningshorn (Uni-Baby), en blockflöjtspelande sidekick (Flute Cop) och robotar och dinosaurier i överflöd (vad trodde du?!). Serien är givetvis fantastiskt underhållande.

På axecop.com, seriens hemvist sedan 2010, kan man läsa och följa med på Axe Cops galna upptåg i serieform men själv föredrar jag Rugburns videoserie på Youtube. Spana in första avsnittet här ovan! Serien är dessutom uppköpt av amerikanska förlaget Dark Horse Comics och har precis börjat sändas som en egen tv-serie på Fox. Undrar om de två bröderna i sin vildaste fantasi ens kunde föreställa sig hur populär deras skapelse skulle bli?