Serahema Saporium får nyutgåva

Jag läste för ett par år sedan den första boken De rotlösa i fantasyserien Serahema Saporium. Efter att tidigare i år läst finfina Tårpilens år av Lupina Ojala blev jag sugen på att återvända till Marcus Olaussons böcker och började nyligen läsa bok nummer två i serien. Men nu snurrar Marcus till det för mig med informationen om att nyutgåvor av böckerna snart släpps på Catoblepas förlag. Mörkersdottirs planerade utgivning av trilogin som hexalogi kommer på Catoblepas istället ges ut som just trilogi och i hårdband vilket innebär nya individuella titlar men samma namn på serien, Serahema Saporium.

Marcus hälsar också att han har slipat och ändrat en del på böckerna i denna nya utgåva för att förbättra läsupplevelsen. När gudar dör släpps under bokmässan i slutet av september och innehåller alltså både De rotlösa och Bäraren och kommer få en blurb från självaste Erik Granström. Utan att klanka ner på de gamla omslagen allt för mycket, men de nya är helt klart vassare. Enhetliga, stilrena och trevligt med en maffig trilogi istället. Så här ser de nya utgåvorna ut.


Du är inte ond, Elderim. Glöm aldrig det. Vad de än påstår.

Elderim sägs vara utvald att kämpa mot den grymme guden Naemin, men varför är det då så svårt att lära sig magierna? Profetiorna är tvetydiga och Elderim fylls av tvivel. Vem är det egentligen som har valt ut honom? Och till vad?

Följ Elderim på en storslagen resa genom en skoningslös värld där gudarna dragit sig undan. En värld där onda människor kan bära spår av godhet och hjältar begå avskyvärda brott. Vistas bland svärande tjuvar, galna magiker och skrävlande svärdsmästare. Möt villrådiga gudar, motsträvig magi och fasansfulla vidunder.

Välkommen till Serahema.


Releasedatum:
När gudar dör – 28 september 2018
Vingar av rök – 27 september 2019
Till hjärtats sista slag – 25 september 2020

Läs mer om Serahema Saporium och Marcus här.

13 svarta sagor om superskurkar

Superskurkarna har det inte lätt. Bespottade och missförstådda kämpar de för rätten att existera. I tretton noveller möter du onda genier, tonårsrebeller, kärlekskranka bråkmakare och utomjordiska värstingar. Med gott humör och helig ilska ställer de till kalabalik och förödelse. Men berättelserna väcker också frågor. Vem är egentligen god och vem är ond? Hjälte eller skurk?

_ _ _

Jag är sedan länge en superhjältefantast. Skrynkliga nummer av Stålmannen, Läderlappen och Spindel-mannen från sena 80-talet gör sig ofta påminda när garderober och annat rensas hemma. Tonårsfavoriten Daredevil ligger mig fortfarande varmt om hjärtat och så sent som i våras kompletterade jag samlingen med en bunt specialnummer av Marvels universum med den blinda försvarsadvokaten som agerar brottsbekämpare i Hells Kitchen på natten. Daredevil var tillsammans med Wolverine och Batman hjältar som ofta brottades med sina egna inre demoner, om vad som egentligen var rätt och fel. Ibland löstes problemen med oetiska, tvivelaktiga metoder. Just den här typen av moraliska dilemman fascinerar mig i dessa berättelser och precis samma fascination verkar många av författarna i 13 svarta sagor om superskurkar också ha.

På många plan är skurkar så mycket mer intressanta än deras motpol. För att en superskurk ska fungera behövs en stark övertygelse eller en agenda som går emot de moraliska koder vi andra har blivit itutade sedan barnsben. En skurks agerande måste kunna förklaras. De måste besitta en stark övertygelse och oavsett hur idiotiska deras handlingar än må vara ska de grunda sig i någonting alla kan relatera till. Ett utanförskap, en fruktansvärd förlust eller en hemsk barndom och så vidare. En superskurk måste byggas upp och formas innan vi på riktigt kan känna ett engagemang för karaktären.

I Swedish Zombies senaste antologi är det just skurkarna som får stå i centrum. Även om det inte är en regelrätt uppföljare till 13 svarta sagor om superhjältar är det flera av författarna som spunnit vidare på de noveller som återfanns i föregångaren. I Oskar Källners bidrag får vi återbekanta oss med Järnsyrsan och Guldkalven och Anna Jakobsson Lund fortsätter att fördjupa sig i sin mörka X-Men-lika superhjälteskola. Dessa två berättelser är för övrigt några av mina personliga höjdpunkter i samlingen. Men som vanligt när det gäller dessa novellsamlingar är det kvalitativa historier rakt igenom. Det finns egentligen inga dippar och samtliga författares skurk-bidrag är läsvärda.

13 svarta sagor om superskurkar är för mig Swedish Zombies tajtaste, starkaste och tematiskt mest intressanta antologi hittills trots hård konkurrens från tidigare utgivningar. Har du det minsta intresse för superhjältar eller superskurkar är det här ett absolut måste.

Titel: 13 svarta sagor om superskurkar
Författare: Anna Jakobsson Lund, Jens Daniel Burman Lupina Ojala, Oskar Källner, Boel Bermann, Daniel A Lagergren, Markus Sköld, Camilla Linde, Love Kölle, Finn Cederberg, Patrik Centerwall, Lova Lovén, Marcus Olausson
Genre: Science fiction, skräck
Utgiven av: Swedish Zombie
Utgivningsår: 2018
Inköpsställen: Adlibris, Bokus, Swedish Zombie

Poddtips: Ordbyting podd

Ordbyting podd har skvalpat omkring ute i poddosfären ett tag nu och det är hög tid att jag uppmärksammar detta. Podden publiceras av Marcus Olausson, där nämnda författare intervjuar andra upphovsmakare inom science fiction, fantasy och skräck. Marcus som också är känd för sin fantasy-bokserie Serahema Saporium, lägger fokus på skapandeprocessen, egna preferenser och gästernas olika arbetssätt. Oftast resulterar det i personliga och intressanta samtal.

I det senaste avsnittet är det min gamla poddkollega Oskar Källner som grillas och Oskar är som alltid en fröjd att lyssna på med sin behagliga stämma och förståndiga infall. Så masa dig i väg till hemsidan och ratta igång ett avsnitt på momangen!

”Det största problemet är hur sjutton man stänger av sin hjärna?”

Marcus Olausson ligger bakom fantasyserien ”Serahema Saporium” som i nuläget består av två böcker, ”De rotlösa” och ”Bäraren”, sammanlagt ska det bli sex delar. Jag frågade ut Marcus om hans författarskap, varför han valt fantasy som genre och om att få tiden att räcka till. Det resulterade i en personlig och öppenhjärtlig intervju.

marcusoBerätta lite om din bokserie Serahema Saporium.
Det är en serie som kommer att spänna över några tusen år i världen Serahemas historia och framtid. Från början var det en samling lösa idéer som jag fått till mig genom drömmar och meditation, men jag hittade en röd tråd och såg hur jag kunde knyta samman allting. Mina läsare kommer kanske tycka att seriens titel är konstig men där finns en baktanke. Skyll på ingenjören Olausson. Varje del i serien kommer att ha en egen siffra följt av bokens löpnummer. Allting tar sin början med med 1: – d.v.s. Serahema Saporium 1:1 t.o.m. Serahema Saporium 1:6 vilka utspelar sig under en medeltida tidsepok. Handlingen inleds som en traditionell berättelse av karaktären utvald föräldralös person ska rädda världen. Allteftersom berättelsen utvecklas hoppas jag att läsaren inser att det inte är den delen av berättelsen som är viktig, men jag förstår att jag tagit en risk genom att inleda i en stereotyp form. Idag hade jag förmodligen gjort annorlunda men jag lovar att jag kommer att bjuda på rejäla överraskningar. Och att kvinnorna kommer ges betydligt mer utrymme vad det lider. Eftersom det är de första böcker jag skriver kan man nog se en tydlig parallell i Elderims utveckling och min egen då jag var i tjugoårsåldern när embryot till berättelsen började ta form. Nu är jag snart fyrtio och många erfarenheter rikare. Mina egna ungdomliga kärleksbekymmer har nog färgat de olyckliga scenarion som utvecklas under seriens gång. Jag är inte direkt snäll mot karaktärerna.

Hursomhelst. Den unge Elderim ger sig ut i Serahema för att lära sig magierna och främst den kraftfulla magi som kallas Saven. Ett stort hinder är att kyrkan och religionen Ba-Repta har bannlyst Saven och därför är det med fara för livet som man försöker använda den. Dessutom finns inga läromästare och magiformen i sig är livsfarlig då man som användare kastar in sin själ i potten. På vägen träffar Elderim legosoldaterna Rendon och Cal som försöker förhindra ett kungamord. De slår följe och de inser att de är mer än ett kungarike som står på spel då mörkrets makter gör allt för att hindra dem. Mycket av intrigen är resultatet av ett triangeldrama som har lett till ett begär av blodshämnd och att två bröder nu är dödsfiender.

Eftersom råmanus till Serahema Saporium 1: är klart har jag så smått börjat utforska Serahema Saporium 2 som kommer utspela sig i ett framtida Serahema. Världen kommer då att skilja sig väsentligt från det vi får ta del av i den första installationen och jag ser framför mig en miljö som är en mix av amerikanskt 30-40 tal, ett lo-fi Star Wars och romarriket. Vad det lider får man reda på varför världen ser så annorlunda ut. Jag har redan skrivit en novell för att känna på världen och grundförutsättningarna för de intriger och konflikter som finns där och tror det blir rätt läckert faktiskt.

derotlosaVarför fantasy?
Den frågan har jag också ställt mig. Jag har märkt på boksigneringar att det hade varit betydligt enklare att sälja deckare, men svaret är helt enkelt att jag älskar fantasy och det fantastiska, även skräck och sci-fi. Ska man lägga ner allt arbete det trots allt innebär att skriva en bok så tror jag en grundförutsättning är att man brinner för sin genre och känner till dess förutsättningar och fallgropar. Dessutom är det bra att vara medveten om vilken målgrupp man skriver för. Fantastiken kan trots allt innehålla samma grundelement som deckare och feelgood-romaner men det är den, om än så lilla, beröringen av förhöjd verklighet, magi eller övernaturligheter som ända sedan barnsben har lockat och förtrollat mig. När jag bestämde mig för att börja skriva var det när jag insåg att jag hade något att bidra med. Just då fanns det ingen svensk motsvarighet till episk fantasy fast på senare år har storheter som Erik Granström med flera lyckligtvis visat att vi i lilla Sverige också kan.

Du verkar leva dig in i den värld du skapat. Du har skapat ett brädspel, ritat kartor och tillverkat en monsterdräkt baserad på en karaktär från dina böcker. Hur kommer det sig tror du?
För mig har alltid Serahema varit verkligt även om namnet inte alltid har funnits där. När jag skriver är jag verkligen där och får ta del av något som har hänt eller händer framför mina ögon. Om jag ska kunna gestalta världen och levandegöra den även för läsaren så hjälper det mig att nörda ner mig på detaljnivå. Däremot ska man akta sig för informationsdumpning när man delar med sig av saker man vet om världen. Jag drivs av nyfikenhet och lekfullhet och när jag började fundera på att göra en boktrailer insåg jag att den måste bli fantastisk om den ska tillföra något. Ärligt talat suger de flesta boktrailers. På blygsam budget kan det vara svårt att göra en trailer för en fantasybokserie men jag har gjort lite konceptstudier där bland annat monsterdräkt spelar in. Och jag tror det kan bli rätt grymt med smarta lösningar. Däremot kommer det dröja innan det blir någon trailer för skrivandet och övriga livet kommer såklart i första hand.

bararenJag har fått för mig att fantasyverk ofta är komplexa skapelser som kräver mycket tid. Du är småbarnsförälder precis som jag, dessutom kattägare, husägare och så vidare. Hur får du tid till ditt skrivande?
Katterna sköter sig rätt bra själva så länge jag öppnar dörren åt dem, ger dem mat och klappar dem när de ger mig tillstånd. Annars hade jag nog skaffat hund för länge sedan för som du gissar har jag inte ett överflöd av tid direkt. Jag skriver mest på sena kvällar och ibland på lunchraster på jobbet. Just nu vet jag inte hur det blir då jag för andra gången i mitt liv gått i fällan och är utbränd och har fått pyspunka. Igår insåg jag att det inte håller och gick hem tidigt från jobbet. Kapitulerade. Förmodligen blir jag sjukskriven en period. Sist det hände var 2007 och då blev det en rejäl smäll, nu kom jag till insikt tidigare så jag tror och hoppas det ska bli lindrigare denna gång. Det största problemet är hur sjutton man stänger av sin hjärna? Det kreativa flödet kan vara som en vidöppen kran men även om jag försöker stänga av den så är packningen dålig och den droppar konstant. Jag behöver nog byta packning om det är möjligt.

Vad händer härnäst för dig som författare?
Jag vet av förklarliga skäl inte riktigt. Först måste jag prioritera min hälsa men jag har några bidrag till novelltävlingar som jag hoppas på. Bland annat satirisk spökskräck och steampunk-äventyr. Eftersom jag önskar kunna få en inkomst på skrivandet som gör att jag kan gå ner i arbetstid så behöver jag marknadsföra mig och då är antologier ett sätt att bredda läsekretsen. Plus att det är kul att skriva noveller och testa idéer. Egenutgivning är fantastiskt men det ökar även bruset man som författare måste ta sig igenom. Jag ligger på det lilla förlaget Mörkersdottir och då är det väldigt mycket upp till mig som författare att ta plats och synas. Eller nöja mig med att bara läsas av närmast sörjande (och jag har större ambitioner än så).

Jag håller på och färdigställer bok tre, Serahema Saporium 1:3 – Nattlöpare, men har tagit det vackert med den ett tag. Troligen blir den inte klar till sommaren som var det ursprungliga målet. Vi får se.

Lördagen den 13:e juni dyker jag upp på Andra Världars bokmässa i Ljungby. Dessutom kommer jag delta i Archipelacon på Åland 25-28:e juni och ConFuse i Linköping 7-9:e augusti. Ska bli väldigt kul att träffa många av de som jag bara pratat med genom Facebook och Messenger.

Sedan några år har jag en skräckroman som sakta tar form. En bekant som är polis hjälper mig med det polisiära då den kommer ha svaga drag av kriminalare. Tror starkt på den men den har låg prio just nu. Egentligen borde vi kanske skriva deckare ihop. Ett annat projekt är en illustrerad barnbok, men även det vilar. Jag gör lite skisser och känner på den men även den boken har tyvärr låg prio.

Marcus böcker kan inhandlas från Mörkerdottirs webshop eller valfri nätbokhandel.

Marcus blogg finner du här.