Cthulhu vaknar

H.P. Lovecrafts Cthulhu vaknar är en av den amerikanska skräcklitteraturens största klassiker. Historien är skriven i dokumentär stil med tre fristående berättarperspektiv som knyts samman av berättarjagets sökande efter en sanning som utmanar den mänskliga fattningsförmågan. Cthulhu själv, drömmande och väntande på botten av havet, har blivit en symbol för hela mytologi som Lovecraft skapade. En berättelse som utforskar vad som sker när det mänskliga sinnet konfronteras av kunskaper bortom verklighetens ramar.


Jag tror att Cthulhu vaknar är en perfekt inkörsport för personer som är nyfikna på H.P. Lovecrafts författarskap. Det kan mycket väl vara skräckgubbens mest ikoniska verk fylld med de ingredienser som gjort författaren så hyllad långt efter sin bortgång. Här finns allt från dyrkande sekter i träskmarken till ett gudalikt tentakelmonster slumrande djupt nere i havet representerat. Skräckmästaren använder sig av sina två vanligaste byggstenar, den ogreppbara kosmiska skräcken och det bräckliga mänskliga psyket.

Men i lika stor grad är det en nyversion som lär tilltala den redan frälste. Den franska konstnären François Barangers grandiosa illustrationer gör boken till ett perfekt samlarobjekt för oss som går igång på att få smycka bokhyllan med läckert ögongodis. Boken levereras i ett stort format, med tjocka glansiga sidor, proppad med vackra målningar hämtade ur berättelsen. Jag tycker verkligen Baranger lyfter historien med sina stämningshöjande bilder. Cthulhu vaknar är verkligen en bok som bör visas upp och ett absolut måste för den seriöse skräcksamlaren.

Titel: Cthulhu vaknar
Författare: H.P. Lovecraft
Illustratör: François Baranger
Genre: Skräck
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2018

Zonen vi ärvde

Zonen vi ärvde är en novellsamling som tar dig till Stockholm efter den stora katastrofen. Här finns de som överlevt, de som muterats och de som skapats av människor. Gör dig redo att möta deprimerade robotsälar i IKEA-kassar, ettriga gnagare, bitska gräsklippare och varelser som vill slita dig i stycken.

Författarkollektivet Fruktan demolerade Sveriges huvudstad i novellsamlingen Stockholms undergång. Inspirerade av det prisbelönta postapokalyptiska rollspelet Mutant: År Noll har de skapat Zonen vi ärvde där de utforskar ruinerna av den svenska huvudstaden.

– – –

Även om Zonen vi ärvde på pappret känns som en fortsättning på Stockholms undergång är riktlinjerna den här gången hämtade från rollspelet Mutant: År noll. En inramning som gamla rollspelsrävar givetvis är bekanta med. Inför läsningen klurade jag på om det skulle hålla tillbaka författarnas kreativitet. Skulle novellerna gjorts sig bättre om de fått fritt spelrum? En annan farhåga var om upplägget redan skapat en viss mättnadskänsla hos mig. Efter Anders Fagers hyggligt färska samling berättelser i Kaknäs sista band tog det emot lite att kasta mig in i den här världen igen.

Alla grubblerier skulle såklart visa sig vara obefogade. Ärligt talat, vem kan tacka nej till fler välskrivna postapokalyptiska historier? Den här subgenren blir givetvis aldrig tråkig. Jag är och kommer förmodligen förbli en sucker för efter katastrofen-scenarion.

Det är härligt att återbekanta mig med Fruktan-gänget igen. Med tanke på att deras senaste novellsamling Stockholms undergång handlade om hur den svenska huvudstaden drabbades av ett flertal apokalyptiska händelser är det inte mer än rätt att de faktiskt berättar hur det gick sen. Det tar bara ett par sidor innan jag är helt uppslukad av Mutant-världen och Fruktan-kollektivet gör sitt yttersta för att känslan ska bli varaktig.

Det finns berättelser som sticker ut men överlag är nivån hög samlingen igenom. Tidigare favoriter som Boel Bermann, Eira A Ekre och Markus Sköld levererar i vanlig ordning men med Zonen vi ärvde blir jag extra fängslad av Fredrik Stenneks bidrag där Det perfekta ögat och Gräsbitare är två av bokens starkaste noveller. Gräsbitare är absurd och vansinnigt underhållande med sitt otippade golftema medan Det perfekta ögat är en känslosam och mörk historia. Bland all misär och tragedi finns det en svart humor i dessa bidrag som jag verkligen uppskattar. Stennek är en författare jag hoppas få läsa mer av framöver.

Trots att författarnas bidrag är många känns inte Zonen vi ärvde taggig eller spretig. Återkommande inslag och begrepp som arken, rubbitar och röta återkommer med jämna mellanrum. Även om det rör sig om separata historier så finns det en samhörighet dem emellan. Zonen vi ärvde är en mycket jämn och läsvärd novellsamling med en premiss som jag aldrig kan få nog av.

Titel: Zonen vi ärvde
Författare: Boel Bermann, Eira A Ekre, Malin Gunnesson, Martin Gunnesson, Erik Odeldahl, Patrick Ogenstad, Markus Sköld, Fredrik Stennek, Joel Arvidsson, Olle Söderström, Niclas Karlsson
Genre: Postapokalyps, novellsamling
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2017
Inköpsställen: Adlibris, Bokus

Avgrund

Den hyllade och prisbelönade eko-thrillern Avgrund är ett fenomen. Nu på svenska för första gången och snart som storfilmen Annihilation med Natalie Portman och Oscar Isaacs i rollerna, regisserad av Alex Garland (Ex Machina).

Område X har varit avskuret från resten av kontinenten i årtionden. Naturen har återerövrat de sista resterna av mänsklig civilisation. Den första expeditionen återvände med rapporter om ett vackert Edenlikt landskap. Den andra expeditionen slutade med massjälvmord. Den tredje expeditionen gick under i ett regn av kulor när dess deltagare vände sig mot varandra. Deltagarna i den elfte expeditionen återvände som skuggor av sina forna jag. Inom veckor var alla döda i cancer. I Avgrund följer vi den tolfte expeditionen.

– – –

Faktum är att jag läste denna redan i fjol, då med den ursprungliga titeln Annihilation på originalspråket engelska. I samband med att filmatiseringen går upp på bio i staterna, medan vi här i Sverige får nöja oss med att se den på Netflix, publicerar Fria Ligan boken på svenska under namnet Avgrund. Bra tajming minst sagt.

Avgrund är i grund och botten en rätt traditionell berättelse där forskare kastas in på en okänd plats för att studera och kartlägga ett mystiskt område. Spoiler: Självklart går allt åt skogen. Igen. I det här tolfte försöket följer vi en ej namngiven biolog och ytterligare ett gäng anonyma specialister inom olika områden som ska utforska ”Område X”.

Den som väntar sig spektakulär sc-fi-action har inget att hämta här. Avgrund är en stillsam, långsam och stundtals filosofisk roman. Biologen är en till synes kall, okänslig karaktär. Rent av osympatisk. Men ju längre in i boken jag kommer så återfinns en förståelse för henne när återblickar varvas med nutid och ger klarhet i vem hon är och varför hon handlar som hon gör. Hennes fascination för platsen och ointresse för den övriga gruppen känns greppbar när trådar från hennes förflutna långsamt knyts samman.

Det här är en surrealistisk, intelligent och ovanligt lågmäld bok. Obehaglig emellanåt och fantastiskt spännande när den märkliga platsen beskrivs. Tornet, de besynnerliga varelserna och det abstrakta ekosystemet. Det finns mycket att bli förundrad över.

Det här är ingenting för den som letar enkla svar och förklaringar. Jag tycker det är en del av Avgrunds storhet. VanderMeer väcker en del intressanta frågeställningar och tankegångar. Jag är lika förbryllad som hänförd efter att läst ut boken för andra gången. Det tyder på en riktigt bra läsupplevelse enligt min mening.

Titel: Avgrund
Författare: Jeff VanderMeer
Genre: Skräck, science fiction
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2018
Inköpsställen: Bokus, Adlibris, Fria Ligan

Passagen

Året är 1997. En tonåring är på rymmen genom ett dystopiskt USA tillsammans med en liten gul robot. Längs vägarna reser sig vraken efter enorma krigsdrönare tillsammans med skräpet från ett högteknologiskt konsumtionssamhälle i förfall. Medan de närmar sig kusten faller världen samman i allt snabbare takt, som om civilisationens ihåliga kärna till slut kollapsat bortom horisonten.

I Passagen riktar Simon Stålenhag sin unika blick mot Amerika.

– – –

Simon Stålenhags fantastiska illustrationer har sedan några år tillbaka flitigt cirkulerat på olika popkulturella sajter på nätet. Något jag själv lyriskt uppmärksammade i samband med att Stålenhags första släpp Ur varselklotet var på tapeten 2013. Men i sin tredje bok har fokuset förflyttats från den hemtama svenska miljön till ett alternativt Amerika på 90-talet.

Och jösses. Bilderna är verkligen makalöst vackra. Haktappande läckra. Stålenhag skapar bildkompositioner som andas mörker och vemod. Människor har förpassat sina liv till fjärrskärmar och är anslutna till gigantiska robotar som drar omkring på dem i ett koppel av kablar på gatorna. Teckningarna är suggestiva och genomsyras av en obehaglig stämning. Vardaglig realism blandas med högteknologiska science fiction-skapelser.

Konstverken ackompanjeras av korta texter som berättar om tonåringen Michelle som är en av få som fortfarande lever i verkligheten utanför skärmarna. Tillsammans med en gul robot tar de sig fram på vägarna i ett dystopiskt USA.

Målet med resan verkar på förhand diffus men förklaringen klarnar i slutet av boken. Passagen är i mångt och mycket uppbyggd som en traditionell roadmovie men med små återblickar till Michelles barndom och uppväxt. Det är en gripande och sorglig berättelse när mänskligheten sakta tappar all kontakt med omvärlden. Simon Stålenhag är riktigt vass på att långsamt låta världen och intrigen växa fram gestaltat med korta fragment och ledtrådar till vad som har hänt.

Det här är en briljant bok på många plan. Inte bara för att den är förbannat snygg att använda som inredning i bokhyllan eller vart som helst i hemmet. Utan för att den faktiskt tillgodoser så många behov. Illustrationerna är såklart vansinnigt tjusiga och historien om Michelle och mänsklighetens kollaps är lika delar fängslande som rörande. Men här finns dessutom underliggande teman som berör människors passivitet och samhällets konsumtionshets. En unik, vacker och skickligt sammansatt bok vars helhet är ett lika stort konstverk som konstverken den innehåller.

Titel: Passagen
Författare och illustratör: Simon Stålenhag
Genre: Konstbok, dystopi
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2017
Inköpsställen: Fria Ligan, Adlibris, Bokus

Samlade svenska kulter

Samlade svenska kulter samlar bilder från ett land ganska likt det vi lever i. Men i Fagers Sverige lurar namnlösa fasor i skuggorna, och häxor, magi och monster finns precis bakom knuten.

I denna numera klassiska samling skräckberättelser framträder en värld som är erotisk och våldsam, skrämmande och sagolik, realistisk och gripande. Den klamrar sig fast efter läsningens slut och släpper inte taget. Som all stor litteratur förändrar den rentav, om så bara litegrann, läsarens sätt att se.

Samlade svenska kulter gavs ut första gången år 2011 och tillhör, jämte John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in, de centrala verken i den samtida svenska skräckgenren.

– – –

Fria Ligans återutgivning av Samlade svenska kulter är utan tvekan den fetaste och läckraste versionen av Anders Fagers novellsamling. Det är inte första gången jag läser dessa makabra, snuskiga och rysliga berättelser men så fort jag började bläddra i den här nyutgåvan var det återigen svårt att slita sig. Jag fullkomligt älskar detta, lika mycket nu som när den först gavs ut 2011.

Med Samlade svenska kulter har Fager skapat en egen Lovecraft-influerad mytologi med hemliga sällskap och monsterlika varelser som lurar i skuggorna. Det som framförallt är spännande är hur de olika berättelserna hakar i varandra och bildar något större och mer komplext.

Hans universum har efter detta utökats med flertalet noveller, men också med romaner i form av Jag såg henne idag i receptionen och En man av stil och smak. Men det var här det började och fortsatt enligt mig också författarens bästa verk.

Samlade svenska kulter är en modern svensk klassiker och absolut måste-läsning för alla som gillar riktigt bra skräck.

Titel: Samlade svenska kulter
Författare: Anders Fager
Genre: Skräck
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2017
Inköpsställen: Fria Ligan, Adlibris och Bokus

Tentakelmonster hjärta Fria Ligan

Fria Ligan är verkligen på g. Förlaget har främst gjort sig kända för att ge ut rollspel tidigare men nu innefattar utgivningen dessutom skönlitteratur och konstböcker. Med personliga författarfavoriten Anders Fager och den internationellt hyllade illustratören Simon Stålenhag i sitt stall känns det som förlaget verkligen storsatsar på kvalitativa publikationer.

Nyligen släpptes dessutom översättningen av Jeff VanderMeers uppmärksammade bok Annihilation, som fått titeln Avgrund här i Sverige. Det är den första boken i Southern Reach-trilogin och filmatiseringen har premiär på Netflix den 12:e mars med storstjärnor som Natalie Portman och Jennifer Jason Leigh. För regin står Alex Garland som också låg bakom strålande Ex Machina.

Mest aktuellt för förlaget just nu är Kickstarter-kampanjen för den kommande romanen Döden är bara början av Gunilla Jonsson och Michael Petersén.

Fria Ligan har verkligen många järn i elden just nu, dessutom har ett gäng recensionsexemplar dykt upp i brevlådan den senaste tiden. Därför är det hög tid att förlaget får ta rejält med plats på bloggen de kommande veckorna.

För gudinnan

Ett London där solen har gått ned. En värld i evig skymning och dimma. I en exklusiv takvåning högt ovanför Canary Wharf väntar Tiphany Reeder. Adam, den kanske största filmstjärnan någonsin, ska komma på middag. Väntar gör också Tiphanys väninna Tipper, som ska delta i middagen via bildskärm. De tre ska prata gamla minnen och försöka hitta tillbaka till känslor de haft för varandra. I över ett århundrade. Det kommer att bli en lång natt.

Romanen För gudinnan är en gotisk kärlekshistoria baserad på skräckrollspelet KULT. Det är en spektakulär skräckroman och en vandring genom en värld där tid och rum börjat falla samman. Anders Fager lämnar här den realistiska skräcktraditionen från Samlade svenska kulter, och tar med dig på en hisnande resa olik allt du tidigare varit med om.

– – –

Jag blev aldrig någon inbiten rollspelare under glansdagarna på åttio- och nittiotalet. Flera i min umgängeskrets spelade framförallt Mutant men själv blev det bara några enstaka partier. Jag harvade mest på med Drakborgen och några soloäventyr i stil med Ensamma vargen. Inte för att jag inte gillade konceptet med rollspel, det var bara någonting som fanns där i periferin. Jag kände till mediets existens, doppade tårna i det som hastigast, men fastnade aldrig riktigt. För gudinnan bygger just på ett rollspel, närmare bestämt Kult. En för mig helt okänd rollspelsvärld och mytologi. Jag kan därför inte se de referenser eller den inspiration som kommer från förlagan.

Det är en egendomlig berättelse och inte alls det jag väntat mig. Efter min intervju med författaren var jag inställd på en rätt blodig och rättfram kärlekshistoria. Det pratades om inspirationen från Clive Barker med gotiska platser, svart läder, köttkrokar och allt vad det innebär. Och visst, allt det där återfinns i boken, men fokus ligger på maktkampen mellan Tipper, ett gudalikt väsen, och Tiphany, som är lite av gudinnans gunstling. Också hon besitter förmågor utöver det vanliga. De båda tävlar om den världsberömda skådespelaren Adams kärlek och gillande. Återblickar varvas med klumpiga kärleksförklaringar från dem båda och allt utspelar sig i en bisarr värld i förfall.

Med För gudinnan har Anders Fager skrivit en roman som inte påminner om någonting jag tidigare läst från hans penna, eller från någon annans penna heller för den delen. Jag gillar när författare experimenterar med sitt skrivande men här blir händelseförloppet stundtals för ogreppbart för mig. Jag har svårt att hänga med i svängarna när berättelsen kastar sig mellan olika scenarion och skådeplatser. Jag kan inte riktigt få kläm på hur världen fungerar eller varför den ser ut som den gör. Kanske hade det blivit lättare med bättre förkunskaper om Kult-universumet?

Trots det har jag kul när jag läser. Anders Fager ångar på i sedvanlig stil med sin febrigt intensiva berättarstil, mer påtagligt nu än någonsin innan. Lika sofistikerat som kaosartat. Det händer mycket i förbifarten och är till en början snurrigt när berättelsen hoppar mellan årtalen och karaktärerna stöter på varandra under olika omständigheter. I ärlighetens namn kände jag mig rätt vilsen under de första hundra sidorna. Men det där ordnar upp sig när jag börjar förstå hur allt hänger ihop. Tipper och Tiphanys rivalitet är spännande att följa och jag är smått betuttad i deras vrickade personligheter. De är mäktiga kvinnor med världen som deras egna lekplats där de kan göra vad de vill, men ändå småaktiga och lömska. Det är inte den starkaste läsupplevelsen jag tagit del av från Fager, men heller inte en som jag velat vara utan. En unik och helt skruvad sådan dessutom.

Titel: För gudinnan
Författare: Anders Fager
Genre: Skruvad skräckromans
Utgiven av: Fria Ligan
Utgivningsår: 2017
Inköpsställen: Bokus och Adlibris

Kaknäs sista band

kaknas_omslag_framsidaFör cirka 23 år sedan spelade jag rollspelet Mutant senast. En av få gånger. Att läsa Anders Fagers novellsamling är precis som jag fantiserar om att världen upplevdes där och då. Trots att Kaknäs sista bands texter är baserade på den nyare upplagan, Mutant: år noll från 2014, är det ändå med ett visst mått av nostalgi jag läser boken.

Domedagen har tärt på på Sverige. De få överlevande lever i olika fraktioner. Sjöfolk, rubbitar, zonstrykare, mutanter av olika slag och annat avskräde. Många av dessa grupper ligger ständigt i krig med varann medan andra skapar band och avtal sinsemellan. Anders Fager målar upp en till synes död men samtidigt levande värld. Trots att världen har gått åt helvete kryllar det av nytt liv. Mutantliv. Människor och djur kommer i alla möjliga varianter. Ibland med fyra armar, tre stycken ögon eller med svans och nos.

De få som finns kvar har slungats tillbaka till en primitivare tillvaro. Mycket handlar om att slå varandra på käften, stjäla och sno. Men också om att få ligga. Den starkaste överlever. Det är hårt och kallt i det postapokalyptiska Sverige. Samtidigt stundtals humoristiskt. Fager är en vass satiriker. Jag har väldigt kul åt alla dråpliga situationer och korkade samtal som förs mitt bland misären och det makabra. Blodiga hemskheter blandas med lättsamheter på ett väl avvägt vis.

Kaknäs sista band: och andra zonsagor är en klockren samling proppad med postapokalyptiskt godis. Jag njöt av att få kliva in i den här trasiga världen med dess gripande människoöden och mutantskildringar. Jag är svag för undergångshistorier och det här är verkligen en suverän bok i genren. Underhållande, fascinerande och spännande. De små berättelserna snuddar vid varandra och bildar en organisk helhet. Världen ses ur många olika perspektiv. Fager skriver med en glöd och passion för förlagan. Det märks att han har god förkunskap och starka band till Mutant-rollspelet.

I ärlighetens namn får jag verkligen blodad tand efter att ha läst boken. Är det dags att faktiskt ge rollspelandet en ny chans? Jag kanske borde plocka upp Mutant igen efter alla dessa år? Hur det än blir med den saken är det om nåt ett gott betyg till Kaknäs sista band.

Titel: Kaknäs sista band: och andra zonsagor
Författare: Anders Fager
Genre: Postapokalyptisk novellsamling
Utgiven av: Fria ligan
Utgivningsår: 2015
Inköpsställen: Bokus och Adlibris