Jag tar en liten paus från Farbror Atlas.
Det börjar kännas konstigt att copy pasta allt som skrivs på radiospeltorsk.se för att lägga upp samma text här. Just nu lägger jag allt krut på bloggen hos Radio Speltorsk och jag råder er att hänga där istället tills jag kommer på vad jag vill göra med den här bloggen.
Efter att precis spelat igenom demon av Amanita Designs kommande peka-och-klicka-äventyr, Machinarium, är jag smått förälskad. Jag hade förväntat mig makalösa miljöer och design att dö för, de trailers och bilder man fått ta del av har skvallrat om det sen länge. Vad jag inte hade väntat mig var den uppenbara charm spelets huvudkaraktär, en liten robotfilur, bar på. Trots att han förmodligen är en osympatisk mekanisk organism, demoversionen avslöjar inte direkt mycket, så känns han oerhört karismatisk på nåt skumt vis. Hans förmåga att höja och sänka sig själv bidrar dessutom till en del spännande pussellösning och jag hoppas man laborerar mer med den funktionen i det färdiga spelet.
Machinarium kommer till i princip alla nedladdningstjänster värda namnet i Oktober och om man är det minsta intresserad av äventyrsgenren bör man ge Amanita Design de futtiga 114 kronor de begär för spelet på studs. Vill du testa demon först finns den att ladda ner här.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=uwZBdWRSBRs]
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=A81E25K9DMY]
Jag spelade nyss igenom den demo som fanns för nedladdning på Tokyo Game Show och som Ign bjussade på för någon dag sedan. Jag har kommit fram till följande:
1. Man får, likt i Portable Ops, fortfarande slå knut på sina tummar för att styra i spelet.
2. De stiligt framtuschade mellansekvenser som präglade nyss nämnda föregångare återvänder.
3. Jag fattar inte ett skit av det japanska språket så handlingen ter sig mer snurrig än vanligt.
4. Det är snyggt.
Mer i Radio Speltorsk på torsdag för den som är nyfiken.
Känner du ibland ett behov av att ratta nakna män som cyklar omkring i iskalla vinterlandskap?
Då kanske Icycle är spelet för dig. Även om det inte är något substitut till Trials HD så är det ett skojigt tidsfördriv. Presentationen är stabil och trots att spel av större intresse ligger bredvid och pockar på uppmärksamheten så har jag haft svårt att slita mig från denna charmiga bagatell.
Samla såpbubblor, akta dig för sylvassa istappar och fallande klippblock medan du trampar dig fram på din lilla cykel. Thats it. Ibland räcker det så.
Spela Icycle här.
Mitt knark på iPhone just nu stavas iBlast Moki, ett pusselspel med fokus på fysik och tajming. Med en mysig framtoning både gällandes musik och utseende i kombination med en simpel men beroendeframkallande spelidé charmar iBlast Moki brallorna av mig.
Det börjar enkelt och det enda man behöver koncentrera sig på är att placera sina bomber med omsorg men efter att fler föremål introduceras och banorna blir mer komplexa skruvas svårighetsgraden upp. När spelet dessutom blandar in fysikpusslande med block som ska sprängas på exakt rätt punkter för att skapa en dominoeffekt blir det minst sagt spännande.
iBlast Moki kostar i skrivandes stund 15 spänn på App Store och bör vara en given nedladdning för alla med en iPhone eller iPod Touch.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=3LL9dB3eRy8]
Hur går det egentligen till när man snickrar ihop ett avsnitt av Radio Speltorsk? Det tänkte jag med det här inlägget en gång för alla ge klarhet i. Mycket nöje!
Studion! Det är här magin skapas. De bärbara konsolerna ligger där ifall Sebbe börjar prata World of Warcraft under avsnitten. Vi har inte lagt ner så mycket själ överhuvudtaget i det där rummet annars. Kasst skrivbord, fult golv och en hiskeligt obekväm kontorstol.
Mina fina lurar. De har tyvärr börjat knaka och bete sig nu men ljudet är fint i övrigt och de sitter rätt skönt på skallen. Jag funderar på att byta ut dem så småningom.
Här var det förberett minsann. Ölen är i princip alltid ett måste men konjaken hoppar jag över då och då. Ibland är den utbytt mot en Whisky. Det tända ljuset för mig att känna mig sådär ”teddybjörnig” som lyssnarna vill ha mig.
Samtidigt som inspelningen pågår har jag på senare tid kommit på den geniala idén, trög som jag uppenbarligen är, att föra minnesanteckningar. Här är en kladdlapp där klockslagen på eventuella justeringar är uppskrivna.
Nu brukar jag alltid prata om hur lite vi klipper i avsnitten så det här ser överdrivet ambitiöst ut med det i åtanke. Faktum är att i just det här avsnittet slängde jag lappen och sket i att klippa bort nåt överhuvudtaget.
Här spelar jag in. Jag ser inte så där efterbliven ut under hela inspelningsperioden men nästan.
Såhär ser det ut när man redigerar avsnitten i ett ljudredigeringsprogram. Laddskärmar hela tiden. Det är lika mycket sitta och vänta som att mixa och klippa.
Där har ni kära läsare/lyssnare fått er en liten inblick i hur det kan gå till när ett avsnitt av ren och skär spelnörderi blir till. Om det är någon som mot all förmodan tycker det var spännande delar jag gärna med mig av mer bakom kulisserna i framtiden. Förhoppningsvis bjuder Sebbe oss dessutom på ett liknande reportage.
UPPDATERING: Sebbe har kontrat!
För er som inte varit inne och kikat på radiospeltorsk.se sen igår bör ta er en kik. Våran sida här nämligen fått ny design och nya funktioner. Linus Josephson är hjärnan bakom rubbet och vi är oerhört tacksamma för all hjälp vi fått.
Vi har hunnit med ett gäng layoutbyten sen starten och varför inte ta en närmare titt på hur det sett ut genom åren.
Den första versionen såg ut på detta vis. Enkel och rätt tråkig men funktionell.
Vårat andra försök blev ett långt mer avancerat sådant. Vi fick storhetsvansinne helt enkelt. Forum, omröstningar och alla möjliga funktioner stuvades in vilket resulterade i ett överdrivet spretigt yttre.
Våran näst senaste sida bytte skepnad till det bloggigare hållet igen och var en återgång till sitt ursprung. Stilren och funktionell. Simon Gustafsson hjälpte oss med designen. Jag gillar den fortfarande även om den inte var speciellt överskådlig.
Dagens radiospeltorsk.se är den överlägset fagraste versionen hittills. Den nya sajten är inte bara snygg utan är väldigt överskådlig och lättnavigerad.
UPPDATERING: För mer avslöjande historia om Radio Speltorsk, surfa till radiospeltorsk.se och läs Sebastians artikel: ”Den mörka sanningen”.
Eftersom jag är en man utan fri vilja som gör allt man säger åt mig (i det här fallet är det Xboxflickan som befaller massa grejs) nappar jag på idén med att lista mina tio favvospel någonsin.
10. The Neverhood
Leranimerat peka och klicka-äventyr med mer charm än alla sackboys och LocoRocos tillsammans.
9. Super Mario Galaxy
Rörmokarfarbrorns bästa 3D-plattformsskuttande hittills.
8. Outcast
Det mest episka jag upplevt på en plastskiva trots att det idag lider av en något föråldrad inramning.
7. Ico
En sagoberättelse som trots sin enkelhet känns både storslaget och magiskt.
6. Metroid Prime
Ett estetiskt mästerverk där högteknologisk 3D i förstaperson möter klassisk utforskarglädje.
5. Super Mario World
Plattformshoppande som den ska vara. Varierad, precis och utmanande i den fagraste pixelkostymen man kan tänka sig.
4. The Legend of Zelda: The Wind Waker
Till utseendet en tidlös klassiker som kommer överleva sina eftergångare och erbjuder fortfarande ett par av seriens allra vassaste ”dungeons”.
3. Braid
Spelet som är så genialt att jag känner mig dum men samtidigt smart.
2. Super Metroid
En suggestiv sci-fi-saga som än idag klår allt annat både stämningsmässigt och designmässigt.
1. The Legend of Zelda: A Link to the Past
A Link to the Past åldras på samma sätt som ett fint årgångsvin. Det framstår bara mer och mer för varje år som passerar, som den mest tidlösa och välsmakande äventyrsupplevelsen någonsin.
Av trailern att döma är jag fullt övertygad om det. Jag håller tummarna för att det dyker upp här också. Vad snackar jag om? Läs om 3D Dot Game Heroes här där jag för första gången uppmärksammade det via Gameplayer.
Satan vad det ser läckert ut!
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=9UvYWMSRAVo]